Vladimir Arnold

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vladimir Arnold
Vladimir Arnold-1.jpg
Vladimir Arnold.
Född12 juni 1937
Odessa[1][2][3]
Död3 juni 2010 (72 år)
Paris[4][5][6]
BegravdNovodevitjekyrkogården
MedborgarskapSovjetunionen[7][8][9] och Ryssland[10][11][12]
Utbildad vidfakulteten för mekanik och matematik vid Moskvauniversitetet
Moskvauniversitetet[13] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMatematiker[14][15][16], universitetslärare[3], topolog, fysiker
ArbetsgivareParis-Dauphine-universitetet
Steklovinstitutet för matematik
Moskvauniversitetet (1963–1987)
Universitetet i Utrecht (1990–1990)[3]
Noterbara verkHilberts trettonde problem
FöräldrarArnold Igor Volodimirovitj
Utmärkelser
Leninpriset (1965)
Crafoordpriset i matematik (1982)
Lobatjevskijpriset (1992)[17]
Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1994)
Hedersdoktor (1994)
Harvey-priset (1994)[18]
Wolfpriset i matematik (2001)
Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (2001)[19]
Ryska federationens statspris (2007)
Shawpriset i matematik (2008)
Shawpriset
Crafoordpriset
Utländsk ledamot av Royal Society
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 4:e graden
Webbplatsmi.ras.ru/~arnold
Redigera Wikidata

Vladimir Igorevitj Arnold (ryska: Влади́мир И́горевич Арно́льд), född 12 juni 1937 i Odessa, död 3 juni 2010 i Paris, var en rysk matematiker.

Vladimir Arnold var en av världens mest produktiva matematiker inom området mekanik. Hans karriär började redan när Stalin hade makten i Sovjetunionen, och Arnold var fortfarande aktiv vid millennieskiftet. En av hans tidigaste prestationer är Kolmogorov-Arnold-Moser-teorin inom dynamiken.

Arnolds skrivsätt blandar strikt och abstrakt matematik med informell, nästan kontroversiell prosa. Arnold angriper matematik med en geometrisk infallsvinkel i allmänhet, och speciellt inom mekanik. Tillsammans med Louis Nirenberg fick han Crafoordpriset från Kungliga Vetenskapsakademin i Sverige.

Arnold arbetade senast vid Steklovs Mathematical Institute i Moskva och vid Université Paris IX.

Asteroiden 10031 Vladarnolda är uppkallad efter honom.[20]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vladimir Igorevich Arnol'd (on his sixtieth birthday), vol. 52, 5, Russian Mathematical Surveys, 31 oktober 1997, s. 1117-1139, doi: 10.1070/RM1997V052N05ABEH002106, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ This Mathematical Month - June: A Brief Look at Past Events and Episodes in the Mathematical Community (på engelska), American Mathematical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae-ID: 52, läst: 5 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ Vladimir Arnold dies at 72; Russian mathematician (på engelska), Chicago Tribune, 21 juni 2010, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ARNOLD: Swimming Against the Tide, American Mathematical Society, 2014, ISBN 1-4704-1699-9, kapitel: Preface, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.cambridge.org.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, Springer.[källa från Wikidata]
  8. ^ On the stability of small quasiperiodic motions in the hamiltonian systems, vol. 17, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, maj 1978, s. 373-394, doi: 10.1007/BF01228958, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Adiabatic invariants for the nonconservative Kepler's problem, vol. 56, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, augusti 1993, s. 523-540, doi: 10.1007/BF00696184, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Gomboc (på engelska), H2g2, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Israel Gelfand, Math Giant, Dies at 96 (på engelska), The New York Times, 7 oktober 2009, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Self-Righting Object, The (på engelska), The New York Times, 9 december 2007, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.independent.co.uk.[källa från Wikidata]
  15. ^ Vladimir Arnold, noted Russian mathematician, dies at 72 (på engelska), The Washington Post, 22 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ Russian mathematician boosted understanding of the planets (på engelska), The Sydney Morning Herald, 25 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, medal.kpfu.ru.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il.[källa från Wikidata]
  19. ^ Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  20. ^ ”Minor Planet Center 10031 Vladarnolda” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10031. Läst 12 maj 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]