Vladimir Arnold

Vladimir Arnold
	Vladimir Arnold
	Vladimir Arnold.
Född	12 juni 1937; Odessa
Död	3 juni 2010 (72 år); Paris tolfte arrondissement
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Medborgare i	Sovjetunionen och Ryssland
Utbildad vid	fakulteten för mekanik och matematik vid Moskvauniversitetet; Moskvauniversitetet
Sysselsättning	Matematiker, universitetslärare, topolog, fysiker
Arbetsgivare	Paris-Dauphine-universitetet; Steklovinstitutet för matematik; Moskvauniversitetet (1963–1987); Universitetet i Utrecht (1990–1990)
Noterbara verk	Hilberts trettonde problem
Föräldrar	Arnold Igor Volodimirovitj
Utmärkelser
	Leninpriset (1965); Crafoordpriset (1982); Crafoordpriset i matematik (1982); Utländsk ledamot av Royal Society (1988); Lobatjevskijpriset (1992); Hedersdoktor (1994); Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1994); Harvey-priset (1994); Wolfpriset i matematik (2001); Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (2001); Ryska federationens statspris (2007); Shawpriset (2008); Shawpriset i matematik (2008); Fellow of the American Academy of Arts and Sciences; Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 4:e graden
Webbplats	mi.ras.ru/~arnold
	Redigera Wikidata

Vladimir Igorevitj Arnold (ryska: Влади́мир И́горевич Арно́льд), född 12 juni 1937 i Odessa, död 3 juni 2010 i Paris, var en rysk matematiker.

Vladimir Arnold var en av världens mest produktiva matematiker inom området mekanik. Hans karriär började redan när Stalin hade makten i Sovjetunionen, och Arnold var fortfarande aktiv vid millennieskiftet. En av hans tidigaste prestationer är Kolmogorov-Arnold-Moser-teorin inom dynamiken.

Arnolds skrivsätt blandar strikt och abstrakt matematik med informell, nästan kontroversiell prosa. Arnold angriper matematik med en geometrisk infallsvinkel i allmänhet, och speciellt inom mekanik. Tillsammans med Louis Nirenberg fick han Crafoordpriset från Kungliga Vetenskapsakademin i Sverige.

Arnold arbetade senast vid Steklovs Mathematical Institute i Moskva och vid Université Paris IX.

Asteroiden 10031 Vladarnolda är uppkallad efter honom.^[19]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Yakov Sinai, Yuri Manin & Sergej Novikov, Vladimir Igorevich Arnol'd (on his sixtieth birthday), vol. 52, 5, Russian Mathematical Surveys, 31 oktober 1997, s. 1117-1139, doi: 10.1070/RM1997V052N05ABEH002106, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ This Mathematical Month - June: A Brief Look at Past Events and Episodes in the Mathematical Community (på engelska), American Mathematical Society, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae-ID: 52, läst: 5 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ matchID-ID: 0aeJxtlpcu00.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Springer.^{[källa från Wikidata]}
^ On the stability of small quasiperiodic motions in the hamiltonian systems, vol. 17, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, maj 1978, s. 373-394, doi: 10.1007/BF01228958, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Adiabatic invariants for the nonconservative Kepler's problem, vol. 56, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, augusti 1993, s. 523-540, doi: 10.1007/BF00696184, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ The Gomboc (på engelska), H2g2, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Israel Gelfand, Math Giant, Dies at 96 (på engelska), The New York Times, 7 oktober 2009, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Self-Righting Object, The (på engelska), The New York Times, 9 december 2007, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.independent.co.uk.^{[källa från Wikidata]}
^ Vladimir Arnold, noted Russian mathematician, dies at 72 (på engelska), The Washington Post, 22 juni 2010, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Russian mathematician boosted understanding of the planets (på engelska), The Sydney Morning Herald, 25 juni 2010, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 14, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, medal.kpfu.ru.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il.^{[källa från Wikidata]}
^ Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Minor Planet Center 10031 Vladarnolda” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10031. Läst 12 maj 2021.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Vladimir Arnold.
Bilder & media

[cedc9e992d9dc6fa272027967f7e46aedc325624-1] Yakov Sinai, Yuri Manin & Sergej Novikov, Vladimir Igorevich Arnol'd (on his sixtieth birthday), vol. 52, 5, Russian Mathematical Surveys, 31 oktober 1997, s. 1117-1139, doi: 10.1070/RM1997V052N05ABEH002106, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[b3aa2079c11340226e58e9dc2f2f27ef6dca3f4d-2] This Mathematical Month - June: A Brief Look at Past Events and Episodes in the Mathematical Community (på engelska), American Mathematical Society, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[74e096c032fbabe2e6f67c164ac2e35f5bc8994c-3] [a b c] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae-ID: 52, läst: 5 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[5bee1f4b2a8c141658bc92718590a8d973e8f508-4] tchID-ID: 0aeJxtlpcu00.^{[källa från Wikidata]}

[f69ea5be2cfbb2f6de794bef2b91feb179e3c921-5] äs online, Springer.^{[källa från Wikidata]}

[4ddc4efdbac69ebf97652b2c41d912b54348dea0-6] On the stability of small quasiperiodic motions in the hamiltonian systems, vol. 17, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, maj 1978, s. 373-394, doi: 10.1007/BF01228958, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[adeb123199b72c45628be53ee4cdb8778ffcdbde-7] Adiabatic invariants for the nonconservative Kepler's problem, vol. 56, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, augusti 1993, s. 523-540, doi: 10.1007/BF00696184, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[82d8f5f5312d0c1a8e3872619ba2210d56e82917-8] The Gomboc (på engelska), H2g2, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7ed91ba7f075c3bbd94562017b0a6783e55f35fa-9] Israel Gelfand, Math Giant, Dies at 96 (på engelska), The New York Times, 7 oktober 2009, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[0b75d0c70ea88e742cb9f29eb8766531d78416cc-10] Self-Righting Object, The (på engelska), The New York Times, 9 december 2007, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[fe5b9a6e85f660a4cea0fc2b13b79783f0f02d99-11] Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}

[5f9b7be9c73e41d514337f657efd815947c539e1-12] äs online, www.independent.co.uk.^{[källa från Wikidata]}

[1b2f2229955f22d8803f1a35d7ac9b54d79c43cc-13] Vladimir Arnold, noted Russian mathematician, dies at 72 (på engelska), The Washington Post, 22 juni 2010, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[f4473aeb8bf5a35715567487306bee83d1d234db-14] Russian mathematician boosted understanding of the planets (på engelska), The Sydney Morning Herald, 25 juni 2010, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[a0d59355e3f5c8163c6d80776cb8b28996fc612f-15] List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 14, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5de31d1856ad07168b865e266527d1d4bef25698-16] äs online, medal.kpfu.ru.^{[källa från Wikidata]}

[51efaafec572900c79281c3a07f77dd587071f95-17] äs online, harveypz.net.technion.ac.il.^{[källa från Wikidata]}

[197555d1f389aaeed5719781e5cd60f17246e114-18] Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.^{[källa från Wikidata]}

[MP2-19] ”Minor Planet Center 10031 Vladarnolda” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10031. Läst 12 maj 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

Vladimir Arnold

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Navigeringsmeny

Sök