Vladimir Arnold
Vladimir Arnold | |
![]() Vladimir Arnold. | |
Född | 12 juni 1937 Odessa[1][2][3] |
---|---|
Död | 3 juni 2010 (72 år) Paris[4][5][6] |
Begravd | Novodevitjekyrkogården |
Medborgarskap | Sovjetunionen[7][8][9] och Ryssland[10][11][12] |
Utbildad vid | fakulteten för mekanik och matematik vid Moskvauniversitetet Moskvauniversitetet[13] ![]() |
Sysselsättning | Matematiker[14][15][16], universitetslärare[3], topolog, fysiker |
Arbetsgivare | Paris-Dauphine-universitetet Steklovinstitutet för matematik Moskvauniversitetet (1963–1987) Universitetet i Utrecht (1990–1990)[3] |
Noterbara verk | Hilberts trettonde problem |
Föräldrar | Arnold Igor Volodimirovitj |
Utmärkelser | |
Leninpriset (1965) Crafoordpriset i matematik (1982) Utländsk ledamot av Royal Society (1988)[17] Lobatjevskijpriset (1992)[18] Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1994) Hedersdoktor (1994) Harvey-priset (1994)[19] Wolfpriset i matematik (2001) Dannie Heineman-priset för matematisk fysik (2001)[20] Ryska federationens statspris (2007) Shawpriset i matematik (2008) Shawpriset Crafoordpriset Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 4:e graden | |
Webbplats | mi.ras.ru/~arnold |
Redigera Wikidata |
Vladimir Igorevitj Arnold (ryska: Влади́мир И́горевич Арно́льд), född 12 juni 1937 i Odessa, död 3 juni 2010 i Paris, var en rysk matematiker.
Vladimir Arnold var en av världens mest produktiva matematiker inom området mekanik. Hans karriär började redan när Stalin hade makten i Sovjetunionen, och Arnold var fortfarande aktiv vid millennieskiftet. En av hans tidigaste prestationer är Kolmogorov-Arnold-Moser-teorin inom dynamiken.
Arnolds skrivsätt blandar strikt och abstrakt matematik med informell, nästan kontroversiell prosa. Arnold angriper matematik med en geometrisk infallsvinkel i allmänhet, och speciellt inom mekanik. Tillsammans med Louis Nirenberg fick han Crafoordpriset från Kungliga Vetenskapsakademin i Sverige.
Arnold arbetade senast vid Steklovs Mathematical Institute i Moskva och vid Université Paris IX.
Asteroiden 10031 Vladarnolda är uppkallad efter honom.[21]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Yakov Sinai, Vladimir Igorevich Arnol'd (on his sixtieth birthday), vol. 52, 5, Russian Mathematical Surveys, 31 oktober 1997, s. 1117-1139, doi: 10.1070/RM1997V052N05ABEH002106, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ This Mathematical Month - June: A Brief Look at Past Events and Episodes in the Mathematical Community (på engelska), American Mathematical Society, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae-ID: 52, läst: 5 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Vladimir Arnold dies at 72; Russian mathematician (på engelska), Chicago Tribune, 21 juni 2010, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ARNOLD: Swimming Against the Tide, American Mathematical Society, 2014, ISBN 1-4704-1699-9, kapitel: Preface, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.cambridge.org.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Springer.[källa från Wikidata]
- ^ On the stability of small quasiperiodic motions in the hamiltonian systems, vol. 17, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, maj 1978, s. 373-394, doi: 10.1007/BF01228958, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Adiabatic invariants for the nonconservative Kepler's problem, vol. 56, 4, Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy, augusti 1993, s. 523-540, doi: 10.1007/BF00696184, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Gomboc (på engelska), H2g2, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Israel Gelfand, Math Giant, Dies at 96 (på engelska), The New York Times, 7 oktober 2009, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Self-Righting Object, The (på engelska), The New York Times, 9 december 2007, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.independent.co.uk.[källa från Wikidata]
- ^ Vladimir Arnold, noted Russian mathematician, dies at 72 (på engelska), The Washington Post, 22 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Russian mathematician boosted understanding of the planets (på engelska), The Sydney Morning Herald, 25 juni 2010, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, medal.kpfu.ru.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, harveypz.net.technion.ac.il.[källa från Wikidata]
- ^ Dannie Heineman Prize for Mathematical Physics (på engelska), American Physical Society, läs online, läst: 6 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 10031 Vladarnolda” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10031. Läst 12 maj 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vladimir Arnold.
|
- Ryska matematiker
- Sovjetiska matematiker
- Födda 1937
- Avlidna 2010
- Män
- Personer från Odessa
- Topologer
- Wolfpristagare i matematik
- Matematiker under 1900-talet
- Matematiker under 2000-talet
- Ledamöter av Royal Society
- Alumner från Moskvauniversitetet
- Personer verksamma vid Moskvauniversitetet
- Personer verksamma vid Paris universitet
- Läroboksförfattare
- Mottagare av Crafoordpriset