Växjösjön
 | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Land |  Sverige |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Växjö kommun |
| Landskap | Småland |
| Socken | Växjö socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 56°52′05″N 14°48′37″Ö / 56.86796°N 14.81025°Ö |
| SWEREF 99 TM | 6302704, 488433 |
  Växjösjön
| |
| Mått | |
| Areal | 0,772 km² [1] |
| Höjd | 160 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 4,09 km [2] |
| Medeldjup | 3,4 m [1] |
| Maxdjup | 6 m [1] |
| Volym | 2 920 000 m³ [1] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Mörrumsåns huvudavrinningsområde (86000) |
| Utflöde | Bergundakanal |
| VattendragsID (VDRID) | 630488-143450 |
| GeoNames | 2663533 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status | .svg){kind=small} Otillfredsställande |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | .svg){kind=small} God |
| Miljöproblem[2] | |
| Övergödning | .svg){kind=small} Ja |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Ja |
| Främmande arter | .svg){kind=small} Nej |
| Källa | VISS (SE630502-143932) |
| Övrigt | |
| SjöID | 630429-143935 |
| ID vattenförekomst | SE630502-143932 |
| Vattenytans ID (VYID) | 630502-143932 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Södra Östersjön (SE4) |
| Limnisk ekoregion | Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h. |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 630690-143914 |
| Namn | Utloppet av Växjösjön |
| Areal | 8,59 km² |
| Vattenytor | 0,7594 km² |
| Sjöprocent | 8,84 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 20,47 km² |
| Biflödesordning | 2 |
| Utflöde | Bergundakanal |
| VattendragsID (VDRID) | 630488-143450 |
| Avstånd till havet | 114 km |
| Medelhöjd | 171 m ö.h. |
| Område nedströms | 630397-143936 |
| Källor | [3][4][5] |
Växjösjön är en sjö i Växjö kommun i Småland och ingår i Mörrumsåns huvudavrinningsområde. Sjön är 6 meter djup, har en yta på 0,772 kvadratkilometer och befinner sig 160 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Bergundakanal och vattnet rinner genom Södra Bergundasjön ut i Helige å. Vid provfiske har en stor mängd fiskarter fångats, bland annat abborre, björkna, braxen och gers.[6]
Runt sjön finns en gång- och cykelväg på ungefär 4,5 kilometer, i både asfalt och grus.
Vid Växjösjön finns äventyrsbadet Aqua Mera, parken Strandbjörket och Centrallasarettet Växjö. I Växjösjön går det även, sedan ett par år[när?] tillbaka, att fiska kräftor.[källa behövs]
Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]
Växjösjön ingår i delavrinningsområde (630690-143914) som SMHI kallar för Utloppet av Växjösjön. Medelhöjden är 171 meter över havet och ytan är 8,59 kvadratkilometer. Räknas de 2 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 20,47 kvadratkilometer. Bergundakanal som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 114 kilometer.[5] Avrinningsområdet har 0,76 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 8,8 %. Bebyggelsen i området täcker en yta av 7,34 kvadratkilometer eller 85 % av avrinningsområdet.[4]
Sjön är en mycket fågelrik sjö, med mängder med änder och kanadagäss.
Växjösjön har tidigare varit kraftigt nedsmutsad och övergödd[7]. En myndighetsrapport från 1901 slog fast följande: "Växjösjön kan ej fylla annat syfte än som ett stort förvaringskärl för stadens avloppsvatten"[8]. Numera renas det allra mesta av avloppsvattnet i reningsverk. Ändå kvarstår övergödning som ett miljöproblem, som kommunen arbetar med.[9]
Fisk[redigera | redigera wikitext]
Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Smutsigare vatten i Växjö än i Berlin - Smålandsposten”. Smålandsposten. 10 augusti 2011. http://www.smp.se/vaxjo/smutsigare-vatten-i-vaxjo-an-i-berlin/. Läst 11 januari 2018.
- ^ Åberg och Rodhe (1942) (på tyska). Über die Milieufaktoren in einigen südschwedischen Seen. A.-B. Lundequistka bokhandeln. https://books.google.se/books/about/%C3%9Cber_die_Milieufaktoren_in_einigen_s%C3%BCd.html?id=XakJmgEACAAJ&redir_esc=y. Läst 11 januari 2018
- ^ ”VISS-Vatteninformationssystem Sverige”. Arkiverad från originalet den 7 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180607173811/http://viss.lansstyrelsen.se/. Läst 11 januari 2018.