Wikipediadiskussion:Sidor föreslagna för radering/Arkiv 2012

Det går för fort

Jag skulle återigen vilja aktualisera den fråga som jag tog upp 2011. Jag tänker inte återstarta de diskussioner som jag nyligen la upp, eftersom jag inte vill framstå som att jag tolkar reglerna för att favorisera det utfall jag förespråkar, men jag skulle gärna se att någon annan gjorde det. Att avsluta efter minimitiden tre dygn är olämpligt om det finns obesvarade frågor, och främjar inte uppkomsten av en diskussion. Det är viktigare att många deltar än att det blir klart snabbt, och SFFR är inte överbelastat. SFFR är inte heller någon realtidschatt – på tre dygn hinner några (men inte alla som skulle kunna vara intresserade) skriva ett första inlägg och andra kanske skriva någon uppföljningsfråga, men det finns inte tid att besvara frågorna om man inte är inne på Wikipedia flera gånger per dygn. //Essin (disk) 15 maj 2012 kl. 22.03 (CEST)

Medhåll. Jag tycker inte att en normal diskussion skall avslutas efter tre dygn. /Julle (disk) 15 maj 2012 kl. 22.20 (CEST)

Medhåll. --NERIUM (disk) 15 maj 2012 kl. 22.25 (CEST)

Medhåll. Det är bara de superaktiva användarna som får inflytande över vad som ska vara med i uppslagsverket. /rrohdin (disk) 15 maj 2012 kl. 22.27 (CEST)

Mehåll här med. Även om diskussionen stått stilla ett dygn kan det få gå ett par dagar om etablerade användare argumenterat för olika uppfattningar. Jag har inte gjort någon fullständig analys och kanske är orättvis men mitt intryck är att det oftast är Fernbom2 som avslutar så fort det går. Fernbom2 får gärna kommentera här, annars bör en blänkare göras på vederbörandes användardiskussion.Luttrad (disk) 15 maj 2012 kl. 22.30 (CEST)

Jag höll med redan förra gången, och gör så fortfarande. Jag hade ett konkret förslag sist, som jag fortfarande gillar och vill återuppväcka: "Avslut kan tidigast ske efter 3 dagar, och då minst 1 dag har gått utan aktivitet. Om konsensus saknas är det som regel bättre att låta diskussionen gå vidare än att avsluta efter minimitiden. Avslut med konsensus saknas bör ej ske förrän efter 7 dagar." Till detta vill jag lägga: "Om utslaget inte är helt uppenbart, bör avslut ej göras av någon på den "vinnande" sidan." Lsj (disk) 15 maj 2012 kl. 22.32 (CEST)

Amen! Mange01 (disk) 15 maj 2012 kl. 22.54 (CEST)

Tre dagar kan vara OK om flera personer yttrat sig och alla varit överens, men knappast om diskussion pågår.

andejons (disk) 16 maj 2012 kl. 09.24 (CEST)

Jag missade diskussionen förra året, men jag håller fullkomligt med. Vi vinner ingenting på att avsluta ett ärdende bara efter ett par tre dagar, inte ens om alla verkar vara överens. Enda undantaget jag kan tänka mig är uppenbara snabbraderingsfall, men det är sällan de går hit. Eftersom det var en övervägande majoritet (får man kalla det konsensus?) för förslaget förra gången, och diskussionen ändå behöver tas upp igen, instämmer jag med Lsj:s förslag ovan. / Ternarius_D 16 maj 2012 kl. 09.35 (CEST)

Instämmer i vad som sagts ovan. Finns ingen anledning att ha för bråttom.--Historiker (disk) 16 maj 2012 kl. 20.41 (CEST)

Jag försökte formulera om så att det inte fanns någon tidigaste tid för avslut, eftersom detta tydligen fått effekten att detta setts som normal punkt för avslut, men jag tänker inte ta strid för just den formuleringen. Däremot bör det inte stå något om vilken andel som "röster" som krävs för att avsluta, eftersom det först och främst är fråga om diskussioner.

andejons (disk) 17 maj 2012 kl. 15.21 (CEST)

Jag är bestämt emot att förlänga den normala tiden för avslut. Då hamnar vi snart i samma situation som PK, att ingenting händer. Effektiviteten är den stora fördelen med SFFR. Fernbom2 (disk) 17 maj 2012 kl. 15.52 (CEST)

Effektivitetsvinsten av att avsluta efter tre dagar i stället för sju dagar väger i mitt tycke mycket, mycket lätt jämfört med en rad användares oro över att inte hinna vara med och påverka. Det tas regelbundet upp av olika användare, och att ignorera det finner jag lätt respektlöst mot de användarna.Ankara (disk) 17 maj 2012 kl. 15.58 (CEST)

Jag har inte sett att det tidigare funnits särskilt stort stöd för den linjen, men givetvis respekterar jag om det fattas ett beslut i den riktningen. Då hoppas jag dock att antalet slentrianmässiga anmälningar minskar och mer avgörs direkt genom artikeldiskussionerna. Ibland går det alldeles för fort att dra saker hit, som jag påpekade senast igår. Fernbom2 (disk) 17 maj 2012 kl. 16.02 (CEST)

Det är Lsj:s förslag som alltid varit det normala. Snabbavslut är en sentida påkomst som endast ett fåtal användare gör. --NERIUM (disk) 17 maj 2012 kl. 16.04 (CEST)

Jag vill hänvisa till vad som blev slutorden i föregående samtal. Att hålla liv i en avstannad diskussion för sakens skull ser jag ingen poäng med. Finns det en tydlig samsyn efter tre dagar ser jag ingen poäng med att låta det fortgå, men jag har själv mer än en gång kommit in på sidan och upptäckt avslut efter betydligt kortare tid än så. Detta utan att "snabb" funnits med i beslutsformuleringen. Det har irriterat mig. Kan vi finna en modell där det fortfarande är effektivt, men där ingen upplever att utfallet är beroende av den tidpunkt vid vilken det sätts stopp för fortsatt debatt är jag nöjd. Besvikelsen över vad man uppfattar som okloka utslag kommer vi aldrig ifrån. Fernbom2 (disk) 18 maj 2012 kl. 07.10 (CEST)

En diskussion hålls vid liv genom att folk deltar i den. Att inte avsluta den gör varken från eller till. Att däremot stänga anmälan är att skjuta den i huvudet; ett sätt att garantera att den inte kommer fortsätta. Och jag kan inte påstå att en diskussion där sex personer på olika sätt varit kritiska till artikeln, åtta velat behålla, och två inlägg gjorts fyra timmar innan avslutandet har nått "tydlig samsyn".

andejons (disk) 18 maj 2012 kl. 11.21 (CEST)

Verkar som om vi behöver en explicit regel som säger att avslut inte får ske förrän en viss tid (1 dygn? 2 dygn?) efter senaste inlägget. Lsj (disk) 18 maj 2012 kl. 11.25 (CEST)

Vore inte "normalt efter en vecka" ok? Det enda sätt på vilket jag ser att det skulle påverka effektiviteten är att en del klara fall skulle bli liggande litet längre. Jag ser det inte som ett problem om det tidvis finns ett tiotal anmälningar liggande, tvärtom tycker jag det är bättre att det ofta finns någon diskussion man har lust att kommentera då man tittar in. Nu har det ofta varit bara tre-fyra och om jag inte har någon åsikt om dem känns det att det var onödigt att klicka länken.

Ett krav på att diskussionen avstannat tror jag är oändamålsenlig, då det händer att man i låsta positioner fortsätter att upprepa de gamla argumenten och så håller diskussionen vid liv långt efter att den slutat vara fruktbar. Om diskussionen verkar leda framåt, om nästan ingen uttalat sig eller om man väntar på information någon försöker skaffa fram är det förstås bra att vänta litet längre. Och snabbavslut är bra i uppenbara fall.

--LPfi (disk) 18 maj 2012 kl. 12.51 (CEST)

Lite orrelaterat, men ändå värt att påpeka, om någon häver ett tidigare avslut vore det bra om man också la tillbaka sffr i artikeln och tog bort resultatet från diskussionssidan. GameOn (disk) 18 maj 2012 kl. 17.16 (CEST)

Visst, det glömde jag helt. Satt och blev allt mer irriterad på avslutandet av den där anmälan ju mer av den jag läste och sedan gjorde jag något ungefär lika dumt själv.

andejons (disk) 18 maj 2012 kl. 22.38 (CEST)

Här blev det visst TÅG. --NERIUM (disk) 21 maj 2012 kl. 08.32 (CEST)

Jag gjorde tre återställningar på lika många dagar. Och jag förstår fortfarande inte vad du menade med din.

andejons (disk) 21 maj 2012 kl. 10.46 (CEST)

Uppenbara fall - är det sådana där total enighet råder eller finns det någon annan definition som vi kan vara överens om? Fernbom2 (disk) 19 maj 2012 kl. 20.17 (CEST)

Jag tror det är svårt att formulera en definition som håller i alla lägen och som alltid ger entydigt svar ja/nej. För det mesta måste nog någon form av subjektiv bedömning göras. --MagnusA 19 maj 2012 kl. 20.31 (CEST)

Uppenbara fall är nog främst kandidater för snabbradering. -- Lavallen 19 maj 2012 kl. 20.42 (CEST)

Carita Henningsson ser jag som ett sådant uppenbart fall och därför återupptog jag inte den diskussionen, trots att avslutet gjordes efter att det samtal initierades i vilket vi nu har uppnått konsensus om att det i normala fall (inte endast dem med "konsensus saknas") bör gå en hel vecka innan sammanfattningen görs. Fernbom2 (disk) 20 maj 2012 kl. 06.49 (CEST)

Som en följd av att normalavslut (med ett avgörande i någon riktning) bör vänta till efter att en en vecka gått har jag ändrat till att "konsensus saknas" som sammanfattning av diskussionen inte bör ske förrän efter tio dagar, då detta som tidigare framhållits är ett misslyckande. Längre än så är det sällan meningsfullt att låta ett samtal pågå. Det blir låsta positioner. Då är det bättre att avvakta och hellre ta upp frågan igen efter att ett halvår eller gärna längre tid förflutit. Fernbom2 (disk) 21 maj 2012 kl. 08.06 (CEST)

Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Lars H Ericsson

Avslut gjordes 14 maj med utfallet "Infoga", men ingen infogning är gjord! Sidan är fortfarande SFFR-mallad. -- Lavallen 3 juni 2012 kl. 18.16 (CEST)

Det här är ett utmärkt exempel på varför Infoga ofta är ett dåligt alternativ på SFFR – det blir aldrig gjort. Jag håller mig normalt ifrån politiska artiklar, men antar att det här är så pass harmlöst att ingen slår mig för att jag gjorde ett försök. Jag har omdirigerat artikeln till Lidingöpartiet och där lagt till frasen "med trafikfrågor och miljö som specialområde" efter hans namn. Hur mycket mera (om något, åtminstone en Infoga-röstande ansåg att det räckte med en omdirigering) som bör läggas in där överlåter jag åt andra att avgöra. / Ternarius_D 3 juni 2012 kl. 18.49 (CEST)

Nja. Aldrig gjort? Det finns/fanns ett exempel på ej infogad artikel från ett avslut som var två veckor gammalt. Inget jätteproblem som underminerar hela infoga-alternativet i en SFFR väl? Luttrad (disk) 3 juni 2012 kl. 20.40 (CEST)

Det var en inte sådär benhårt förankrad känsla som jag grundade på min förvisso subjektiva upplevelse av SFFR genom åren. Jag brukar kräva källor i artiklarna och är noga med att källbelägga mina egna editeringar i artielnamnrymden, men jag tar litet lättare på det, det medges, i diskussioner. / Ternarius_D 3 juni 2012 kl. 20.50 (CEST)

Haha, I let you off the hook. Och du kanske har rätt, det har ju faktiskt försvunnit massor av infogningsartiklar i förra månadens kvalitetsprojekt så det kanske tidigare var fler gamla sffr:er som legat och skräpat känge. Luttrad (disk) 3 juni 2012 kl. 21.02 (CEST)

Det finns en särskild kategori för SFFR-infogningar. Den måste givetvis kunna användas, men visst bör åtgärden äga rum inom rimlig tid. En månad ser jag dock inte som något problem. Fernbom2 (disk) 8 juni 2012 kl. 17.13 (CEST)

Lägg till i informationen vilka som har "rösträtt"

I diskussionen under G. H. Corben är ett inlägg överstruket. Jag tolkar det som att det enbart är inloggade som har "rösträtt". Jag har inga synpunkter på det, men efterlyser information längst upp på sidan om vilka som har rätt att delta i diskussionen. I början trodde jag att det enbart var för administratörer. Pontuz (disk) 23 juni 2012 kl. 13.25 (CEST)

Först får vi nog bestämma om det är konsensus eller omröstning som gäller på sida. Under rubriken Avslutande pratas det om konsensus under punkt ett, men sen om omröstningsresultat under punkt 9 - så det är virrigt. Om det är konsensus som gäller så måste även IP-nummer få delta, inte om det är omröstning. AlphaZeta (disk) 23 juni 2012 kl. 13.43 (CEST)

Jag har sökt efter info, men inte hittat. Jag har dock flera gånger sett röster strukna med förklaringen att de lagts av icke registrerade användare. Dessutom har röster från användare som registrerat sig efter omröstningens början strukits, då det misstänkts att registrerigen gjorts enbart eller i huvudsak för att lägga en röst i en kontroversiell omröstning. /Jobbaren (disk|bidr) 23 juni 2012 kl. 13.49 (CEST)

Det har funnits konsensus om att oinloggade får delta i samtalet (under "Diskussion"), men inte avlägga "röst". Detta på grund av att räkning kan bli aktuell i samband med avslut, när det är svårt att avgöra resultatet på annat sätt. Fernbom2 (disk) 23 juni 2012 kl. 14.02 (CEST)

Rio Cederlund

Instruktionerna för SFFR är mycket komplicerade, anser jag. Därför saknar jag möjligheten att anmäla artikeln Rio Cederlund som jag anser saknar relevans. Ber er läsa i artikeln och bedöma själva om det finns eller saknas Wikipediarelevans för artikeln. --Allexim (disk) 22 september 2012 kl. 20.26 (CEST)

Nu är den skapad... du behöver bara lämna en motivering. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 22 september 2012 kl. 20.38 (CEST)

Stort tack för din hjälp, dnm! Mvh --Allexim (disk) 22 september 2012 kl. 21.19 (CEST)

Vi kanske skulle fundera på att införa en lika stilig "nominate for deletion" som redan finns på Commons. /ℇsquilo 22 september 2012 kl. 23.26 (CEST)

Om den är enkel att förstå sig på när man ska använda den för första gången, så vore det nog en bra idé. ⬤Bοⅰⅵе 23 september 2012 kl. 09.01 (CEST)

Instruktionerna har i varje fall blivit mycket bättre än de var när jag blev aktiv här. Skriver man bara {{SFFR}} i artikeln kommer det automatiskt upp en länk till en nomineringssida, som är i stort sett färdig. När den har kompletterats skall en länk till den läggas in på huvudsidan, men det kan i värsta fall någon annan göra. Jag vet inte om det går att göra det så mycket enklare. Tostarpadius (disk) 23 september 2012 kl. 09.26 (CEST)

Jag strök det som gällde anmälan av mallar, eftersom det sedan länge finns konsensus om att de inte bör diskuteras här, utan om de bör tas ur bruk och museimärkas bör det ske på annat sätt. Det är möjligt att denna text fungerat förvirrande och gjort att det hela verkat krångligare än det är. Tostarpadius (disk) 23 september 2012 kl. 09.39 (CEST)

Infogning

Flyttat från Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Brottslighet i media Lophotrochozoa (disk) 1 oktober 2012 kl. 12.57 (CEST)

Infogningsalterantivet på SFFR verkar inte fungera något vidare när det gäller större textmassor - då infogningarna inte genomförs. (På senare tid har vi Naturalism_(rasism) och dess systerartikel som exempel.) Egentligen borde nog en SFFR om en artikel där konsensus "infoga" uppnås inte avslutas förrän i samband med att infogningen verkställs. // Romulus74 (disk) 30 september 2012 kl. 20.06 (CEST)

Varför det? Mallen {{sffrinfoga}} räcker gott. Tostarpadius (disk) 30 september 2012 kl. 21.03 (CEST)

Uhm? Därför att det inte är avslutat om avslutet inte genomförts kanske? På samma sätt som ett "radera" inte vore mycket värt om artikeln inte alls raderades. // Romulus74 (disk) 30 september 2012 kl. 23.13 (CEST)

Diskussionen är avslutad. Att beslutet verkställs är en helt annan fråga. Ingen annanstans väntar man med att bestämma sig tills någon utför det man stannar för. Tostarpadius (disk) 30 september 2012 kl. 23.19 (CEST)

Men varför fatta beslut som vi inte ens vet om de är genomförbara? - Lavallen 1 oktober 2012 kl. 14.17 (CEST)

Den slutsatsen förstår jag inte riktigt. Det handlar ju bara om att någon måste vara beredd att göra arbetet. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 15.44 (CEST)

Måste någon? -- Lavallen 1 oktober 2012 kl. 15.51 (CEST)

Problemet är kanske mindre än det sett ut på senare tid, men exempel på infogningar som inte blir av, finns som sagt.

Vad jag försökte få fram var att jag anser att:

Den som avslutar SFFR-disskussionen bör inte göra det förrän den själv, eller någon annan, verkställt själva infogningen.

Varför? Om alternativet uttrycktes som "Infogning (som inte kommer ske)" - skulle någon satt sin röst där då? Nej, naturligtvis inte. Om infogningen är komplicerad att genomföra, och inte blir av, så bör möjligheten finnas kvar att ändra en röst. Att diskussionen på SFFR fortsatt ligger öppen kan nog även det tjäna som motivation för någon att ta tag i saken. De flesta av oss glömmer nog bort en artikel som avhandlats på SFFR efter en tid. Att gå tillbaka och kolla historiskt att något skett borde inte behövas när en SFFR har avgjorts. // Romulus74 (disk) 1 oktober 2012 kl. 16.05 (CEST)

Det fattas många beslut i olika sammanhang som aldrig blir verkställda. Det ser jag ingen dramatik i ö h t. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 17.05 (CEST)

Där skiljer vi oss åt markant. Ett icke verkställt beslut är i mina ögon ett meningslöst beslut. // Romulus74 (disk) 1 oktober 2012 kl. 19.02 (CEST)

Jag ser det som ett "ännu icke verkställt beslut". Här har vi ju all tid i världen. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 19.36 (CEST)

Jag ser det som ett problem att det förs diskussioner om att "någon" ska göra en massa saker. "Någon" tappar lätt sugen och försvinner härifrån. -- Lavallen 1 oktober 2012 kl. 19.56 (CEST)

Fast tvingas verkligen "Någon" till saker mot sin vilja? Om "Någon" inte vill infoga själv kan väl "Någon" bara avhålla sig från att avsluta?

andejons (disk) 1 oktober 2012 kl. 21.12 (CEST)

Vad Andejons säger är mitt i prick. Ingen är tvingad att avsluta. Vill man inte infoga (om ingen annan gjort det) låter man bara bli att avsluta. Precis som man låter bli att avsluta om man inte vill (eller kan) radera. // Romulus74 (disk) 1 oktober 2012 kl. 21.48 (CEST)

Jag är helt oenig. Kan man inte radera märker man med {{radera}}. På motsvarande sätt märker man med {{sffrinfoga}}. Annars hade den mallen inte behövts. Tostarpadius (disk) 1 oktober 2012 kl. 23.37 (CEST)

För att radera krävs det i princip bara två knapptryckningar, vilken i-t som helst klarar det. Att lägga till en radera-mall lastar därför inte över en massa jobb på "någon". För att infoga en textmassa krävs det betydligt mer arbete. Vissa texter kräver dessutom att man "känner" ämnet för att kunna infoga bra, vilket gör urvalet personer som kan göra jobbet begränsat. Det var ett misstag av mig att vidareutveckla den mallen! -- Lavallen 2 oktober 2012 kl. 08.35 (CEST)

[avindent]

Jag ser problemet med icke-genomförda beslut, men har litet svårt att förstå hur beslutet bättre genomförs om det inte fattats. De som kunde tänkas genomföra infogningen kanske drar sig för att avsluta, i synnerhet som de antagligen talat för infogning och kan uppfatta sig som partiska.

Vi har andra mekanismer för att hålla reda på inte ännu genomförda åtgärder, i det här fallet Kategori:Artiklar som enligt sffr bör infogas i huvudartikel. Den som följt med SFFR-diskussionen ser avslutet och kan genast verkställa det eller lägga det på sin Att göra-lista. Vem som helst kan kolla kategorin. Efter att diskussionen tynat av är det inte alls alla SFFR-deltagare som kollar igenom den tionde diskussionen och upptäcker att det lutar mot infoga. Jag antar att det vore mycket frustrerande för dem som försöker beta av SFFR att för femte gången analysera diskussionen och konstatera att de andra alternativen inte kan bedömas ha övervikt.

Mycket bättre att då och då kolla kategorin och ta infoga-fall som inte slutförts inom rimlig tid till ny behandling.

--LPfi (disk) 2 oktober 2012 kl. 11.43 (CEST)

Det kan falla sig så att en artikelskapare, som är ensam om att behärska ämnet och varför uppgiften inte kan utföras av någon annan, är den ende som velat behålla artikeln. Artikelskaparen kan då, i praktiken, vända resultatet "infoga" till "behåll" genom att inte genomföra infogningen. En lösning på detta kunde vara en "solnedgångsregel": att infogningar som inte genomförts inom rimlig tid omvandlas till radering. Edaen (disk) 2 oktober 2012 kl. 12.29 (CEST)

Det kan vara så i enstaka fall. Då kan man radera artikeln efter ny behandling på SFFR. Det kan också hända att man varit rörande eniga om att materialet är för bra för att raderas, men att artikeln som sådan av en eller annan anledning är olämplig och infogningen svår för att den måste arbetas in i existerande material på ett icke-trivialt sätt. Radering är ett enkelt sätt att lösa problem, men det är inte alltid Wikipedia blir bättre för att ett problem "löses" på det sättet. --LPfi (disk) 2 oktober 2012 kl. 13.17 (CEST)

Jag noterar att den ovan länkade kategorin har en artikel. Tröga infogningar verkar alltså inte vara ett riktigt problem. --LPfi (disk) 2 oktober 2012 kl. 13.20 (CEST)

Att en artikel inte blir infogad efter SFFR är ruskigt sällsynt. Däremot går det oftast för fort och är för slarvigt gjort. Text som inte passar den tidigare texten, länkloopar m.m. --NERIUM (disk) 2 oktober 2012 kl. 14.04 (CEST)

Bloggars relevans

(Det blev ett inlägg här istället för att fortsätta i den SFFR-diskussion där El Gurka Rapido[1] reste frågan som fick mig att fundera. Det kändes dels dumt att dränka SFFR:en med dessa funderingar, samt att diskussioner kring politiska bloggar gärna får oss att tänka på det politiska. Det är måhända inte många som bevakar denna sida, men jag tar det här ändå. För tydlighetens skull är jag inte ute efter en principdiskussion, utan en inledande idédiskussion).

Det känns som att El Gurka Rapido har en poäng, då vi använder ganska olika sätt att bedöma bloggar och videobloggar, något som nyligen aktualiserats av flera anmälningar till SFFR. Vårt "verktyg" att bedöma en bloggs relevans är lite trubbigt och borde måhända diskuteras lite mer. Går det ens att ha exakta relevanskriterier för bloggar och videobloggar? Ett värde på uppmärksamhet? Ett värde utifrån antal besökare?

Antal besökare: Vi raderade nyligen Pewdiepie[2] med stor majoritet. Pewdiepie passerade i mars 68 miljoner visningar på Youtube och nämndes i Lars Lindströms krönika på expressen.se.[3] 68 miljoner. Pewdiepie är intressant i sammanhanget därför att det är en videoblogg – den råkar dock handla om spel istället för politik.

Det var i mars det. Idag har hans kanal [4] 2 801 240 prenumeranter. Nästan tre miljoner. Totalt antal klippvisningar? 752 904 950. Sjuhundrafemtiotvå miljoner. Sug på den ett tag. Han är utan konkurrens det största internetfenomenet Sverige någonsin haft. Vi raderade för att det inte är relevant att spela spel på nätet och att oberoende källor inte pratar om honom i tillräcklig utsträckning.

Antalet besökare verkar alltså inte vara det avgörande här. När jag kollade precis nyss har de fyra videor Pewdiepie laddat upp sedan igår fått 1,8 miljoner visningar sammanlagt. Sedan igår. Aftonbladet.se dreglar. (Då jag själv missade Pewdiepie-omröstningen och inte kan titta på en raderad sida har jag ingen aning om hur artikeln som sådan såg ut. Den kan ha brustit i verifierbarhet och allt möjligt. Jag tjatar om denna artikel i detta inlägg därför att vi med den just raderat den överlägset störste videobloggaren Sverige har haft så här långt, och det är relevant utifrån besöksfunderingarna.)

Användarnas intresse: Användarnas intresse av att kunna hitta en artikel om en person de intresseras av? Det verkar vi inte gå på. Om vi gjorde det skulle Pewdiepie få vara kvar. Med tre miljoner prenumeranter finns det minst tre miljoner potentiellt intresserade av information. Det är mer än det potentiella intresset för nästan vilken professorsartikel som helst. (Jag inser att argumentet haltar, då vi är svWP, och de flesta prenumeranterna skulle vända sig till enWP för information.)

Nutidsperspektivet och beständighet: Ja, det är högst relevant. Pewdiepie är enormt stor idag, men han kan sluta imorgon. Kommer någon om tio år vara intresserad av honom? Kommer vi om tio år kunna svara på vad han gör idag? Förmodligen är svaret på båda frågorna nej, men vi kan inte vara säkra. Ungdomar idag följer dessa videobloggare ungefär som jag läste serietidningar. Jag kan vara intresserad av att söka information om Fix och Foxi idag, så det är inte omöjligt att intresse kommer finnas även framgent. Svårt att kvantifiera detta, eller sätta en gräns – utöver att vi kan försöka fundera och komma fram till en gissning. Men har vi rätt perspektiv? Vet vi som sitter här (och som kanske inte är intresserade av, eller ens förstående kring hur stor en sådan som Pewdiepie är idag) vad som kommer fortsätta vara intressant eller ha nostalgiskt intresse för de som är intresserade idag?

Politiken: Politiska bloggar är speciella. Kan vi vara säkra på att vi behandlar vänster och höger lika objektivt? Öppnar vi upp för många artiklar med POV problematik?

Uppmärksamhet från oberoende källor: Då är vi framme vid just uppmärksamhet från oberoende källor. En numerisk gräns? Vad ska vi bedöma efter? Ett tydligt värde skulle underlätta, men går det att hitta fram till något sådant?

Går det ens att uppdatera relevanskriterierna på ett bra sätt? Att bedöma varje fall individuellt kanske är det enda sättet som kommer fungera trots allt. Vad tänker ni? // Romulus74 (disk) 19 november 2012 kl. 13.06 (CET)

Det som bekymrar mig mest är bloggarnas synnerligen kraftiga karaktär av dagflugor. Romulus74 berörde det ovan under Nutidsperspektivet och beständighet. Vi åberopar ofta den historiska relevansen. Det är en princip som ofta, nästan alltid, är lätt att försvara; exempelvis kan ett över 100 år gammalt litterärt verk, som ingen läser idag, ofta vara relevant på grund av den debatt som en gång uppstått kring det, och på grund av den påverkan det kan ha haft på andra författare. Men en 10 år gammal, nedlagd blogg? Undantag finns givetvis, men ofta vet ingen vad som stod i den, vem som skrev den, eller dess allmänna inriktning – kort sagt, intresset är stendött. Är det verkligen rimligt att vi fyller Wikipedia med den typen av oönskad, oläst information?

När det gäller politiska bloggar har vi ett annat problem, som Romulus74 också tar upp. Bloggar är som sagt dagflugor. Nya bloggar kommer varje dag. Vi har redan stora problem med våra politska artiklar – det förefaller finnas nästan lika många åsikter om när en politisk artikel är objektiv som det finns användare. Börjar vi skriva en artikel om varje, någorlunda uppmärksammad politisk blogg kommer de problemen att mångfaldigas. (Sedan har jag inte berört det faktum att politiska bloggar ofta uppmärksammas för att de är kontroversiella. Då närmar sig uppmärksamheten samma typ av uppmärksamhet som offentliga skandaler får. Ska vi verkligen skriva artiklar om skandaler?) / Ternarius_D 19 november 2012 kl. 13.32 (CET)

Borde det inte vara rätt mycket sannolikare att någon vill kolla upp dagsländevloggaren som hade miljoner tittare än valfri prost som omnämnts i någon matrikel? Vi anser väl alla kyrkoherdar relevanta per automatik om jag inte missminner mig? Till skillnad från en obemärkt prost för något sekel sen är vloggaren framstående i ett fack. Detta om vloggaren som objekt - som källa är det förgängliga underlägset, där behövs någonting mer. // OlofE (disk) 19 november 2012 kl. 14.51 (CET)

[redigeringskonflikt] Intressanta frågor och bra analyser. Själv känner jag spontant att man på något sätt får behandla digitala medier i något slags analogi med tryckta medier (böcker, tidskrifter, tidningar etc). Detta är dock ingen lösning som ger några exakta svar, ty precis lika överens som vi nog alla kan vara om att en nyutkommen, orecenserad bok på eget förlag av en okänd upphovsman inte är relevant, och lik aöverens som vi kan vara om att böcker som "Röda rummet", "Bibeln", "Das Kapital" och "Den unge Werthers lidande" är solklart relevanta, lika oense torde vi i tusentals fall kunna vara om publikationer med en status någonstans längs en glidande skala mellan dessa båda ytterligheter.

Sedan finns förstås problemet med bloggars och andra virtuella mediers obeständighet. Till skillnad från boken och tidningen som går att få fram på bibliotek århundraden efteråt så kan bloggen plötsligt vara komplett försvunnen och innehållet omöjligt att få tillgång till. Detat ser jag dock mer som ett käll- och verifieringsproblem på sikt än som ett relevansproblem. /FredrikT (disk) 19 november 2012 kl. 13.32 (CET)

Jag tycker också raderingen av Pewdiepie var konstig. Den var dessutom inte skriven som en oartikel, utan vad jag minns så stod det ungefär "Pewdiepie är alias för Ulf Kjellberg. Hans videos där han spelar har fått flera visningar och en av de största på Youtube. Han jobbar som gymnastiklärare på Bräckeskolan på Hisingen". /Kattegatt (disk) 19 november 2012 kl. 17.00 (CET)

Det här är en mycket angelägen diskussion. Det är möjligt att vi gjorde fel med Pewdiepie, och någon gång är det kanske motiverat att pröva den artikeln igen. Jag vill dock bestämt hävda att nutidsfokusering är ett av våra stora och långsiktiga kvalitetsproblem. Låt oss komma ihåg att vi bara till en del skriver för dagens läsare. Förhoppningsvis finns Wikipedias stora publik i en framtid. De flesta är kanske inte ens födda nu. Därför måste vi - så länge som vi inte helt slutar med bedömningar och relevanstänkande - försöka beskriva vår nutid på ett sätt som blir så rättvisande som möjligt om man studerar våra bidrag ur ett framtidsperspektiv. Bloggar, videobloggar, webbplatser, radiokanaler, You Tube-material, allehanda andra "internetfenom" och deras aktörer, m m... Vi ser allt detta idag, men de kan mycket väl vara försvunna i morgon utan att någon bryr sig. Vi vet helt enkelt inte. Varför ska vi då uppmärksamma dem idag, istället för att vänta med avgörandet till en morgondag när det är möjligt att utvärdera ämnet? Det är emå en av sakerna som utmärker en encyklopedi - förmågan att göra relevanta, representativa och beständiga urval. För övriga frågor finns andra forum. Liknelserna med äldre tiders företeelser som bedöms klara ribban idag är lite missvisande. De bedömningar av äldre företeelser som vi gör idag grundas ju på att vi nu har ett underlag - det historiska perspektivet - som gör det möjligt att bedöma deras relevans. Sen är det en annan sak att det är olyckligt med automatisk relevans. Jag gillar inte det. Men den ordningen finns mest av praktiska skäl eftersom det har bedömts som alltför otympligt att ta diskussioner i varje enskilt fall. Janders (disk) 19 november 2012 kl. 19.53 (CET)

Utslaget i fråga om Pewdiepie hör till dem som glatt mig mest den senaste tiden och jag är inte ett dugg tveksam om att det var korrekt. Givetvis utesluter jag inte att det någon gång i framtiden kan bli aktuellt med omprövning, men jag hoppas att det dröjer länge (gärna tio år eller så). Så kallad automatisk relevans ser jag som ett inte endast praktiskt utan nödvändigt kriterium. Skulle alla artiklar diskuteras på SFFR hade ingenting konstruktivt blivit gjort. Nutidsfokuseringen är ett stort problem, inte endast i fråga om vilka ämnen som behandlas, utan ännu mer när det gäller hur vissa fenomen beskrivs. När jag skapade {{Historiskt perspektiv}} hoppades jag att den skulle komma till långt större användning. Tostarpadius (disk) 19 november 2012 kl. 20.06 (CET)

Känns som vi är på väg från "automatisk relevans" till att artikeln måste visa relevans, det är inte nog att diskussionssidor och kategorisering påstår relevans. -- Lavallen (blockera) 19 november 2012 kl. 20.12 (CET)

Vilket i så fall riskerar att leda till oändliga diskussioner. Vi hade en mycket positiv utveckling här på SFFR i början av hösten. Antalet anmälningar sjönk drastiskt, något som ledde till att vi kunde koncentrera os på verkligt kniviga fall. Nu är vi tyvärr på väg åt motsatt håll igen. Tostarpadius (disk) 19 november 2012 kl. 20.16 (CET)

Behöver det inte göra, att visa att ämnet är relevant borde vara ett grundkrav. Bara påstå att "X Y är en prost från Z", utan källa, eller att påstå att P Q är en TV-personlighet, utan att tala om var och när, är i mina ögon en mycket stor brist i en artikel. -- Lavallen (blockera) 19 november 2012 kl. 20.27 (CET)

Jag håller med Janders. Det ska rätt mycket till för att bloggar ska bli relevanta anser jag, för det är kanske roligt med de videor som Pewdiepie gör nu och många kanske vill se dem för att skratta lite, men mer än så är det inte med det. Det är osäkert om de kommer betyda så mycket i det långa loppet, om ett tag så är det någon annan blogg med något nytt som roar som är populärast. Och om en blogg av denna eller liknande typ mot förmodan skulle påverkar samhället på något noterbart sätt vet vi inte det nu, utan det får då visa sig med tiden. Höstblomma (disk) 19 november 2012 kl. 20.46 (CET)

Även jag instämmer med Janders, och Ternarius tar upp problematiken på ett bra sätt med utgånspunkt i Romulus74s inledande inlägg. Det kan vara en vanföreställning men ibland känns det som att bloggar behålls på basis av helt andra orsaker än relevans. Det skulle vara bra om vi fick tydliga riktlinjer för bedömning av bloggar. Idag försöker jag använda bedömningar analogt. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 19 november 2012 kl. 21.05 (CET)

Att vi inte vet vad som kommer att kännas relevant om tio - femtio år känns inte som en rimlig orsak att radera en sida. Vi vet inte om folk om femtio år kommer att tycka att sju guldbollar i rad är något att bry sig om, men jag föreslår inte att vi ska radera artikeln om Zlatan för det. Vi måste helt enkelt bedömma så gott det går idag, och eftersom väldigt många bryr sig om Zlatan i dag så får helt enkelt gissa att det är värt besväret att ha en bra artikel om honom. Och Pewdiepie verkar ju faktiskt ungefär lika populär? (Personligen bryr jag mig inte om vare sig Pewdiepei eller Zlatan, men det har inte med saken att göra). Att något är ett "internetfenomen" innebär inte att det automatiskt har relevans, men det innebär inte heller att det inte kan ha relevans. --kaj@kth.se 19 november 2012 kl. 21.10 (CET)

Jämförelsen mellan en person som erhållit Guldbollen sju år i rad och en som spelar dataspel på Youtube talar för sig själv. Det är som att ställa Fredrik Reinfeldt mot en politisk bloggare (och nu syftar jag på Carl Bildt). Tostarpadius (disk) 19 november 2012 kl. 21.42 (CET)

Kan det inte också vara så att vår egen ålder färgar vårt urval här? Vi säger gärna sådär: "Spelar dataspel på youtube". Det tyder på att vi inte riktigt "är med i matchen". (Pewdiepie är en ganska kass gamer. Hans framgång beror på att han är kul och lättskrämd. Det är modern satir).

Jag ville inte förtydliga det direkt, men OM jag varit på plats när Pewdiepie avhandlades så hade jag röstat radera. Efter att jag pratat med ett gäng ungdomar som brukar besöka Wikipedia frekvent så fick jag mig en tankeställare och började fundera och forska lite – därav är han använd som exempel. (Enkelt uttryckt tyckte de att vi var "fullkomligt dumma i huvvet" och rotade fram ett par exempelartiklar som de pekade på och sa "men det HÄR är intressant då?".) Och innan någon spinner loss på det: jag har ingen avsikt att försöka lyfta Pewdiepie för ny diskussion, det var återigen, bara ett väldigt bra exempel, för det kommer ta lång tid innan vi får bedöma något med så enorma besökssiffror igen. Rätt vad det är inser ett par svenska tidningar att vi har en svensk som håller på att göra sig till miljonär genom att "spela dataspel på youtube" och har fler sidträffar om dan än Blondinbella får ihop på ett halvår. Eller, för den delen, jämförd mot Williams lista som överlevde med konsensus saknas tre dagar tidigare, vars totala tittarsiffror Pewdiepie skrapar ihop på en kvart. Men beständigheten är ett problem: Kommer någon verkligen vara intresserad av honom imorgon? Internetfenomen dör lika fort som de föds. Är det intressant imorgon att han var först att vara störst? Är Blondinbella intressant imorgon?

Väldigt mycket tankvärda inlägg i diskussionen så här långt måste jag säga! // Romulus74 (disk) 20 november 2012 kl. 01.29 (CET)

Att en del ungdomar anser att vi är dumma i huvudet ser jag som ett gott betyg. Detta är ingen lekplats utan ett seriöst uppslagsverk. Tostarpadius (disk) 20 november 2012 kl. 08.10 (CET)

Att avfärda kritik enbart baserat på åldern på de som kritiserar, tycker inte jag låter så seriöst. Ungdomar tillhör den kategori människor som kan ha nytta av Wikipedia större delen av deras liv, så jag tycker absolut vi bör vara lyhörda för kritik ifrån dem. ⬤Bοⅰⅵе 20 november 2012 kl. 13.13 (CET)

Instämmer helt med Boivie. Även jag har mött samma reaktioner från elever och studenter när det kommit fram att jag redigerar på Wikipedia. Då tar de upp saker som de menar är relevanta men raderas (och de motiverar sakerna också väldigt bra) och visar saker som behålls som de utan större ansträngning har övertygat mig om har betydligt svagare relevans. Jag tror det är viktigt att vi släpper det något självgoda och elitistiska tänkandet som ibland kan riskera infinna sig hos oss alla. Morgondagens uppslagsverk formas inte utav gårdagens principer. Vi behöver vara mer dynamiska än så. Lyhördheten är oerhört central, i synnerhet om vi vill ha fler engagerade skribenter, och om vi ska anses relevanta i framtiden. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 20 november 2012 kl. 13.21 (CET)

Att nya artiklar utan källor saknar automatisk relevans måste ses som en självklarhet. Äldre sidor bör vi ge litet mer tid, men i princip gäller samma sak där. Vad jag uttalade mig om i detta sammanhang var den nu aktuella frågan om huruvida förekomst i vissa publikationer skall medföra att personer utan vidare resonemang platsar även här, vilket gör att det känns som om jag och Lavallen talar förbi varandra. Att innehav av vissa positioner i samhället, under förutsättning att de är belagda, får samma konsekvens är en annan fråga. Så länge detta inte preciseras eller det framgår varifrån uppgifterna är hämtade (eller åtminstone med en eller flera externa länkar i huvudsak bekräftas att de stämmer) kan biografin raderas, i varje fall om den saknar interwiki. Tostarpadius (disk) 19 november 2012 kl. 21.42 (CET)

Jag vill ansluta mig till det som FredrikT säger i diskussionen långt här uppe, att vi får betrakta bloggar på ett analogt sätt som med tryckta medier och, skulle jag vilja tillägga, ta varje fall för sig. Jag tycker inte att bloggarnas obeständighet är ett argument i sig för att nedvärdera dem, en rad politiska skandaler de senaste femton åren har börjat på bloggar eller andra medier och sedan spritt sig till traditionella medier. Om jag inte missminner mig var Monica Lewinsky-affären ett av de första fallen där en politisk blogg hade en reell politisk betydelse, om än inte en särskilt uppbygglig sådan, ska jag kanske tillägga.

Beständighetsproblematiken är inte heller begränsad till den moderna informationstekniken, vilket var och en som satt sig in i antikens eller medeltidens historia kan intyga. Det finns filosofer, politiker och tänkare som haft en stor betydelse för både samtiden och eftervärlden och vars verk är kända till namnet, men endast bevarats i fragmentarisk form. Icke desto mindre är de fortfarande högst relevanta.--Bothnia (disk) 20 november 2012 kl. 01.47 (CET)

Det är helt sant att mycket material har gått förlorat från historien och att det som finns bevarat ger en begränsad bild. De opinionsbildare Du, Bothnia, syftar på hade dock oftast en betydligt längre verksamhetstid än de efemära företeelser vi ser idag. Helt jämförbart är det alltså inte, men likafullt en tankeställare. Vi är ofta tvungna att bygga på andrahandskällor, inte endast i ett uppslagsverk som detta utan i vetenskapliga arbeten. Dokumentation av samtiden har därför ett värde. Frågan är hur mycket av den som bör utföras här. Tostarpadius (disk) 20 november 2012 kl. 04.55 (CET)

Skillnaden mellan "en person som erhållit Guldbollen sju år i rad och en som spelar dataspel på Youtube" handlar mest om ålder, plånbok och samhällsstatus hos dem som tittar på. Båda ägnar sig åt en formaliserad lek och båda är bra på det (oavsett om Pewdiepie är bra på själva spelet eller parodiskt bra). När det gäller vetenskap kan vi ha ganska objektiva relevanskriterier, men när det gäller sport och kultur kan vi bara gå på vad vi själva tycker är bra och på ren populäritet (antal sålda skivor / matchbiljetter / youtubevisningar). Jag vill inte påstå att Pewdiepie (för att fortsätta med det ganska uttjatade exemplet) är mer relevant än Zlatan, jag säger bara att skillnaden antingen är rent subjektiv ("fotboll är riktig sport, dataspel är larv") eller kan reduceras till "antal likes". --kaj@kth.se 20 november 2012 kl. 08.25 (CET)

Ang. Pewdiepie så har han återigen blivit omnämd, http://www.idg.se/2.1085/1.477094/han-hoppade-av-chalmers---blev-heltidskandis-pa-youtube

Jag undrar lite över Dieselmotorvagnars kommentar;

"Han spelar datorspel och ladda upp videor på Youtube. Hade hans videor använts till ett flertal musikvideor (från för Wikipedia relevanta band) eller i flertal filmer eller annan kulturprodukt som också uppfyller Wikipedias relevanskriterier hade det varit annorlunda.", vilket jag inte hittar i Relevanskriterier. /Kattegatt (disk) 20 november 2012 kl. 08.27 (CET)

Jag hör till dem som alltjämt menar att det finns vissa objektiva måttstockar för kultur, men jag inser att den hållningen inte är den gängse idag. Vi gör inte skillnad på "finkultur" och populärkultur, men kräver viss beständighet. Det ser jag som helt oproblematiskt. Kom tillbaka om tio år med Pewdiepie, om vederbörande inte är helt bortglömd då! Tostarpadius (disk) 20 november 2012 kl. 08.32 (CET)

Det finns många människor beskrivna i t.ex. Nordisk familjebok som, kanske med undantag av släktingar eller en liten skara särskilt intresserade, i praktiken varit bortglömda en längre tid. Ändå anses de i allmänhet relevanta för något de gjorde för 100 år sedan, och det tycker jag är rätt. Om något är relevant eller inte kan inte strikt baseras på om det förmodas fortsätta vara regelbundet uppmärksammat för all framtid eller inte. Att man måste vänta specifikt 10 år låter mycket märkligt, det torde räcka med att vänta till att något nytt framkommer som markant stärker relevansen. Att argumentera emot relevans enbart med "Internetfenomen" är än mer märkligt. Internet genomsyrar hela samhället idag, självklart måste saker som händer där kunna vara relevansskapande. Njaelkies Lea (d) 20 november 2012 kl. 08.52 (CET)

Givetvis kan de vara relevanta. Att Facebook är ett självklart uppslagsord här tror jag ingen ifrågasätter. Tio år är givetvis ingen exakt gräns. Jag är öppen för förändring långt tidigare om de förutsättningar uppfylls som Du nämner. Men det räcker inte att vara ett för tillfället uppmärksammat "internetfenomen" för att uppnå relevans, det är min poäng. Tostarpadius (disk) 20 november 2012 kl. 09.05 (CET)

Den här frågeställningen tangerar den ständigt återkommande grundfrågan - skapas relevansen i att något eller någon existerar och får viss (stor eller liten) uppmärksamhet p g a det. Eller skapas relevansen i att objektet spelar någon signifikant roll i samhället, allmänmedvetandet, samhälls- eller kulturdebatten o s v, utöver existensen och den uppmärksamhet som är direkt kopplad till den. För mig är huvudlinjen helt självklar. Existens redovisas i kataloger och matriklar. Betydelse redovisas i uppslagsverk, t ex Wikipedia. När det står klart kan vi börja fundera över ensilda bloggar och blöoggarens betydelse och relevans. Och då anser jag - som jag har redovisat tidigare - att man måste ha ett betydligt mer framåtblickande perspektiv än det som ofta gäller här. Janders (disk) 20 november 2012 kl. 09.01 (CET)

Just när det gäller politiska som inte är politiskt korrekta är att de som läser dessa bloggar är kända för att vara väldigt aktiva på nätet. Speciellt de högerextrema. Detta kanske gäller vänstern också, men högern känns betydligt mer organiserade vad gäller att skapa en falsk opinion på nätet. Sen är det inget svårt heller att bli välbesökt inom den sfären. Det är bara att skapa en blogg där man är aktiv och påpekar att varje gång tidningarna inte visar bild är gärningsmannen icke-svensk och tapetsera med statistik som är så vriden så man vet inte om de försöker vara roliga. Just de här politiska bloggarna som blir så "stora" bygger på att man bekräftar folks fördomar. Det gäller både högern och vänsterns, men nu diskuterar vi ju de fall av högerbloggar som kommit upp. Just därför tycker jag att om man nu tycker dessa bloggar är viktiga kan man skapa en stor artikel där alla finns listade med en kort beskrivning. Om Ny Demokrati haft bloggar på sin tid hade de varit lika uppmärksammade då, men hade dessa bloggar varit värda att ens ta upp idag? El Gurka Rapido (disk) 20 november 2012 kl. 09.16 (CET)

Just politiska bloggar är jag personligen mer öppen för än övriga, eftersom de ofta inte återspeglar endast en persons åsikter. Visst finns risk för att bilden blir skev, men juat möjligheten att publicera sig på detta sätt är viktig. Det omöjliggör censur och styrning åt annat håll, som förr kunde (i varje fall misstänkas) äga rum på tidningarnas insändarsidor. Tostarpadius (disk) 20 november 2012 kl. 09.25 (CET)

Ursäkta en "idiot" här, men hur stort är bloggandet egentligen? - De enda bloggar jag har tittat in i är de wikirelaterade bloggar som länkats på olika sidor här på Wikimedias siter. En politisk blogg har jag aldrig varit inne på, även om jag råkar veta att Bildt har eller åtminstone har haft en. Bland mina vänner IRL, som har varierande nätaktivitet, så har jag inte hört en enda nämna ordet "blogg" på flera år. De här politiska bloggarna ni nämner, är det en klubb för inbördes beundran, eller når de även Svensson öht? -- Lavallen (blockera) 20 november 2012 kl. 09.26 (CET)

Min egen personliga åsikt är att det just är en klubb för inbördes beundran och att just det är problemet. Sen när det gäller just de bloggar vi talar om nu avslöjas personers rätta identitet innan de ens fått någon rättegång. Om personen är icke-svensk så klart. Kommentarsfälten är fyllda av kommentarer som bara uttrycker hat och avsky. Det är inte precis någon grävande journalistik, utan de har läst en nyhet i kvällspressen och sen gått in på flashback där identiteten avslöjas på gärningsmannen. El Gurka Rapido (disk) 20 november 2012 kl. 09.38 (CET)

Ang. bloggar så bör relevansen finnas hos de bloggar som har flera skribenter (undantag om de är uppmärksammade, likt Blondinbella, även om hon inte har någon politisk inriktning på sin blogg), så Avpixlat till exempel är relevant, men inte "Katarinas tankar". /Kattegatt (disk) 20 november 2012 kl. 09.31 (CET)

Någon automatisk relevans av detta slag vill jag inte se, men att det förstärker argumenten är helt klart. Tostarpadius (disk) 20 november 2012 kl. 09.35 (CET)

(Redigeringskonflikt)Så en blogg är relevant om den har flera skribenter? Det öppnar upp för en väldig mängd bloggar. Jag tycker som jag sagt tidigare att dessa bloggar bör samlas i en enda artikel om de ens ska ha en plats i verket. De är ingenting annat än dagssländor. El Gurka Rapido (disk) 20 november 2012 kl. 09.38 (CET)

Nej, självklart ska bloggen ha uppmärksammats. Jag var lite otydlig i mitt inlägg. /Kattegatt (disk) 20 november 2012 kl. 09.41 (CET)

Men problemet är ju att så väldigt många bloggar uppmärksammas. I en kort tid. El Gurka Rapido (disk) 20 november 2012 kl. 09.42 (CET)

Varför är denna diskussion så hetsig? Ja, är inte det en del av relevanskriterierna? Denna diskussion kanske borde flyttas till Diskussion:Relevanskriterier om den är till för att diskutera vad dom är relevant och ej. /Kattegatt (disk) 20 november 2012 kl. 09.48 (CET)

Hetsig? Det är en diskussion. Jag hetsar verkligen inte bara för att jag tycker annorlunda. Jag läser det du skriver och håller inte med. Det är inte att hetsa. Ok? Vänner? El Gurka Rapido (disk) 20 november 2012 kl. 09.51 (CET)

Jag syftar på wps diskussioner i allmännhet. Vi går alltid off topic när vi pratar. Se nu? Nu gjorde jag det.

Om jag får jämföra så klår Pewdiepie Williams lista med hästlängder. Enorma siffror. Han jobbar ju som gamer. Vad gör till exempel Gnuttarna relevanta, men inte Pewdiepie? Vad gör Nigahiga relevant, men inte Pewdiepie? Iw-länkar eller? "Internetfenomen" som motivering är en väldigt otydlig motivering, eftersom vi till och med har en hel kategori med internetfenomen. Vad gör dessa relevanta? Hade vi haft en diskussion om Snel hest hade jag säkerligen röstat radera. Eller infoga i en artikel om hästmasken. (sök på "hästmask" på google, så ser du vilken som avses.) /Kattegatt (disk) 20 november 2012 kl. 10.12 (CET)

Pewdiepie kanske försörjer sig själv på Youtube, medan Gnuttarna har försörjt Lars Mortimer och ett antal redaktörer, tryckare och tidningsförsäljare, samt roat en och annan. -- Lavallen (blockera) 20 november 2012 kl. 10.23 (CET)

Men Pewdiepie har också "roat en och annan". /Kattegatt (disk) 20 november 2012 kl. 10.30 (CET)

@Kattegatt: Vad är det egentligen som du menar ger Pewdiepie relevans? Jag förstår inte. Är det det faktum att Pewdiepie är en "gamer"? Varför, i så fall? Är det de höga besökstalen? Varför är just det avgörande? Är argumentet att han har "roat"? Och på vilket sätt skapar Gnuttarnas eller Nigahigas WP-artiklar encyklopeisk relevans åt Pewdiepies YouTube-kanal? Och så - för din kännedom: Snel Hest har raderats. Se här och här. Janders (disk) 20 november 2012 kl. 10.35 (CET)

Pewdiepie har säkert roat, och jag minns inte att jag yttrade mig i den diskussionen, den är ett för internt fenomen i Youtube/Spelar-världen för att jag ska kunna värdesätta det. - Jag har samma problem med journalister och journalist-wannabies gräl med varandra. Det intresserar inte mig, och jag kan inte avgöra vilken inverkan det har på världen runtomkring de ankdammarna. -- Lavallen (blockera) 20 november 2012 kl. 10.40 (CET)

Jag vet att Snel Hest har varit uppe på SFFR! Det jag vill komma fram till är att ni använde argumentet för behåll på Williams lista för att det sändes på SVT. Programmet sändes inte ens på tv, utan på SVTPlay. Pewdiepie har blivit betydligt mer uppmärksammad, både inom media och på Internet. /Kattegatt (disk) 20 november 2012 kl. 10.49 (CET)

Är det alltså uppmärksamheten som är avgörande? I så fall - vilken uppmärksamhet? De många "tittarna", eller en bredare uppmärksamhet som även gäller personer som inte tillhör hans målgrupp? För mig kan den sista faktorn väga ganska tungt, medan returinformation till personer som redan vet det som står i artikeln väger ganska lätt. Dessutom - jag har vad jag kan minnas f ö inte använt SVT som argument, varket för eller mot Williams lista. Janders (disk) 20 november 2012 kl. 11.10 (CET)

Jag kan i alla fall säga att uppmärksamhet är ett av mina grundkriterier när jag resonerar om relevans. Ingen uppmärksamhet – ingen artikel. Stor uppmärksamhet – artikel, om ämnet på andra sätt är lämpligt (jag vill skynda mig att påpeka att med "uppmärksamhet" menar jag ungefär detsamma som "sekundära källor", inte typ youtubeträffar). Därför tycker jag inte det är självklart att Kjelles smakresa i Asien skall ha en egen artikel, medan Ana Gina show inte har det.

andejons (disk) 20 november 2012 kl. 13.11 (CET)

Vad hindrar dig från att skapa artikeln om Ana Gina Show då? /Kattegatt (disk) 20 november 2012 kl. 13.18 (CET)

I diskussionen[5] kring Williams Lista var det mest anförda och stödda argumentet "kopplingen till svensk public service-kanal". Diskussionen slutade som sagt med konsensus saknas, men det där med public service är lite intressant. Skulle företeelser på Youtube bli mer intressanta om SVT ägde Youtube? Det är nästan vad som sägs i diskussionen. Har jag missat en punkt till i mitt ursprungsinlägg? Lite längre upp berör jag att vår egen ålder verkar spela ganska stor roll för hur vi tolkar och ser relevans. Punkten vår personliga syn på kvalité verkar dock också vara ganska viktig för utgången. // Romulus74 (disk) 20 november 2012 kl. 13.27 (CET)

Jämförelsen haltar. På YouTube kan vem som helst lägga upp sina filmer, det kan man inte på SVT Play. /FredrikT (disk) 20 november 2012 kl. 14.13 (CET)

Ja och nej. Det var "kopplingen till svensk public service-kanal" som anfördes – varför frågan intresserade mig. Att SVT gör ett urval, som du så mycket riktigt påpekar, kan onekligen vara en stor förklaring till skillnaden i syn. Youtube gör dock också ett urval för alla sina partners. De tittar på innehåll och länkträffar, men de har en annan syn på kvalité än SVT det är helt klart. (Förtydligande: vem som helst KAN lägga upp filmer på Youtube. Vem som helst kan dock inte få en partnerkanal på Youtube).// Romulus74 (disk) 20 november 2012 kl. 14.21 (CET)

Ännu en lång diskussion som grundar sig i föreställningen att vi skall kunna bedöma vad som är "relevant" oavsett ämnesområde. För mig framstår den föreställningen som alltmer utopisk, och dessutom grundad i ett tänk som var nödvändigt när publicering var en resursfråga. Min syn är alltjämt att det är artikelkvaliteten, till stor del bedömd på källunderlag, som bör vara avgörande för en artikels vara eller inte vara. Om en blogg, av valfri typ och ämnesinriktning, finns beskriven i trovärdiga källor (dit räknas varken den egna bloggen eller andra sådana) så kan artikeln kvalitetssäkras. Då spelar "relevans" ingen roll, och vi behöver inte fundera kring hur många miljoner människor som kan tänkas söka info om en bloggare eller hur många hundra som är nyfikna på en konstnär, eller hur olika dessas intresse skall värderas. /Dcastor (disk) 20 november 2012 kl. 14.53 (CET)

Det är också en väldigt intressant synpunkt. // Romulus74 (disk) 20 november 2012 kl. 15.16 (CET)

Det stora problemet är ju att en uppsjö av bloggar är beskrivna i media. El Gurka Rapido (disk) 20 november 2012 kl. 15.42 (CET)

God källtillgång ser jag inte som ett problem. /Dcastor (disk) 23 november 2012 kl. 16.11 (CET)

Kvantitet och kvalitet går inte alltid hand i hand. Bloggar kanske uppmärksammas brett i media, men det är sällan någon verkligen beskrivit bloggen, än mindre beskrivit den i refereegranskade artiklar eller i monografier utgivna på vetenskapligt förlag, som väl är vad vi strävar efter i källväg. Källäget är alltså snarast uselt, men vi vill ändå ha med de i någon mening viktigaste bloggarna. Och då måste vi göra bedömningen. Artikeln om en intressant blogg kan antas bevakas av folk som tar bort de värsta formuleringarna (som i och för sig kan ha ungefär lika bra stöd i källor som resten av artikeln). Det är inte den verklighet vi beskriver i våra riktlinjer, men det är den verklighet som Wikipedia uppstod ur. --LPfi (disk) 23 november 2012 kl. 19.05 (CET)