Ypsilon Ursae Majoris

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ypsilon Ursae Majoris (υ)
Ursa Major IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildStora Björnen
Rektascension09t 50m 59,35700s[1]
Deklination+59° 02′ 19,4386″[1]
Skenbar magnitud ()+3,68 (maximum), 3,86 (minimum) [2][3]
Stjärntyp
SpektraltypF2 IV[4]
U–B+0,08[5]
B–V+0,291 ± 0,003[6]
VariabeltypPulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT)[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+27,30 ± 4,1[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -42,97[1] mas/år
Dek.: -23,62[1] mas/år
Parallax ()28,06 ± 0,20[1]
Avstånd116,2 ± 0,8  (35,6 ± 0,3 pc)
Absolut magnitud ()+1,11[8]
Detaljer
Massa1,57[9] eller 2,20[4] M
Radie2,79 ± 0,40[10] R
Luminositet29,5[11] L
Temperatur7 211 ± 245[9] K
Vinkelhastighet124,2[12] km/s
Ålder1,168[8] miljarder år
Andra beteckningar
29 Ursae Majoris, GC 13540, LSPM J0950+5902, SKY# 19020, GCRV 6302, LTT 12611, TD1 14302, GEN# +1.00084999, 2MASS J09505935+5902192, TYC 3820-1522-1, ADS 7534 A, HD 84999, N30 2355, UBV 9251, AG+59 731, HIC 48319, NLTT 22717 , UBV M 15725, AKARI-IRC-V1, J0950589+590218, HIP 48319, PLX 2325, USNO-B1.0 1490-00190459, ASCC 188585, HR 3888, PLX 2325.00, uvby98 100084999 V, BD+59 1268, IDS 09439+5931, PMC 90-93 264, WDS J09510+5902A, CCDM J09510+5902A, IRAS 09474+5916, PPM 32349, HFE83 684, CSI+59 1268 1, IRC +60198, ROT 1511, FK5 368, JP11 1870, SAO 27401[13]

Ypsilon Ursae Majoris (υ Ursae Majoris, förkortat Ypsilon Uma, υ UMa) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Stora Björnen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på +3,79[5] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 28,1[1] mas beräknas den befinna sig på ca 116 ljusårs (36 parsek) avstånd från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Ypsilon Ursae Majoris utgjorde tillsammans med Tau UMa, 23 UMa, Fi UMa, Theta UMa, 18 UMa och 15 UMa, den arabiska asterismen Sarīr Banāt al-Na'sh, "Nazshons döttrar" och Al- Haud, ”Dammen”.[14] Enligt stjärnkatalogen i The Technical Memorandum 33-507 - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars, var Al-H aud namn på sju stjärnor: f som Alhaud I, τ som Alhaud II, e som Alhaud III, h som Alhaud IV, θ som Alhaud V, denna stjärna (υ) som Alhaud VI och φ som Alhaud VII.[15]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Ypsilon Ursae Majoris A är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F2 IV.[4] Den har en massa som är ca 1,6 – 2,2[9][4] gånger solens massa, en radie som är ca 2,8[10] gånger större än solens och utsänder ca 30[11] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 7 200 K.[9]

Ypsilon Ursae Majoris är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCT). Stjärnan varierar mellan skenbar magnitud +3,68 och 3,86 med en period av 0,1327 dygn (3,18 timmar).[2] Den är en dubbelstjärna där primärstjärnan är variabel.[16] Följeslagaren Ypsilon Ursae Majoris B, är av magnitud +11,0[17] och var 2008 separerad med 11,78 bågsekunder från primärstjärnan vid en positionsvinkel på 295,4°, vilket motsvarar en projicerad separation på 419,8 AE. Den har en massa som är omkring 40 procent av solens. [4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Upsilon Ursae Majoris, 20 mars 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] ”Ups UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37374. Läst 8 augusti 2016. 
  3. ^ Samus N.N., Durlevich O.V., Kazarovets E V., Kireeva N.N., Pastukhova E.N., Zharova A.V. med flera. ”General Catalogue of Variable Stars, 4th Edition, Volumes I-III” (på engelska). http://www.sai.msu.su/gcvs/cgi-bin/search.cgi?search=Ups+UMa. Läst 8 augusti 2016. 
  4. ^ [a b c d e] De Rosa, R. J.; et al. (2013), "The VAST Survey – III. The multiplicity of A-type stars within 75 pc", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 437 (2): 1216, arXiv:1311.7141, Bibcode:2014MNRAS.437.1216D, doi:10.1093/mnras/stt1932.
  5. ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=48319. Läst 8 augusti 2016. 
  7. ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  8. ^ [a b] Ammler-von Eiff, M.; Reiners, A. (June 2012), "New measurements of rotation and differential rotation in A-F stars: are there two populations of differentially rotating stars?", Astronomy & Astrophysics, 542: A116, arXiv:1204.2459, Bibcode:2012A&A...542A.116A, doi:10.1051/0004-6361/201118724.
  9. ^ [a b c d] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  10. ^ [a b] Korzennik, S. G.; et al. (April 1995), "Nightly variations of nonradial oscillations in the Delta Scuti star upsilon Ursae Majoris", Astrophysical Journal, Part 2, 443 (1): L25–L28, Bibcode:1995ApJ...443L..25K, doi:10.1086/187827.
  11. ^ [a b] Balona, L. A.; Dziembowski, W. A. (October 1999), "Excitation and visibility of high-degree modes in stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 309 (1): 221–232, Bibcode:1999MNRAS.309..221B, doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02821.x.
  12. ^ Schröder, C.; Reiners, A.; Schmitt, J. H. M. M. (January 2009), "Ca II HK emission in rapidly rotating stars. Evidence for an onset of the solar-type dynamo" (PDF), Astronomy and Astrophysics, 493 (3): 1099–1107, Bibcode:2009A&A...493.1099S, doi:10.1051/0004-6361:200810377.
  13. ^ ”Basic data: V* ups UMa – Variable star of Delta Scuti type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=ups+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 8 augusti 2016. 
  14. ^ Allen, Richard Hinckley (1899), Star-Names and Their Meanings, New York: G. E. Stechert, p. 442.
  15. ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars (PDF), Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology.
  16. ^ L. A. Balona, W. A Dziembowski. ”Excitation and visibility of high-degree modes in stars” (på engelska). Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 309 (1): sid. 221–232. doi:10.1046/j.1365-8711.1999.02821.x. 
  17. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]