Hoppa till innehållet

Talitha Bor

Från Wikipedia
Talitha Bor (ι)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora Björnen
Rektascension08t 59m 12,45362s[1]
Deklination48° 02′ 30,5741″[1]
Skenbar magnitud ()+3,14[2]/10,1/10,3
Stjärntyp
SpektraltypF0IV-V + M3V + M4V[3]
U–B-0,08[2]
B–V+0,19[2]
VariabeltypMisstänkt
Astrometri
Radialhastighet ()9,0[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -441,29[1] mas/år
Dek.: -215,32[1] mas/år
Parallax ()68,92 ± 0,16[1]
Avstånd47,3 ± 0,1  (14,51 ± 0,03 pc)
Absolut magnitud ()+2,31[5]
Detaljer
Massa1,7 ± 0,1/1,0 ± 0,3[3] M
Luminositet9,87[5] L
Temperatur7 260 ± 70[3] K
Vinkelhastighet154[6] km/s
Ålder620[7] miljoner år
Andra beteckningar
Talitha, Talitha Borealis, Alphikra Borealis, ι Ursae Majoris, ι UMa, Iota UMa, 9 Ursae Majoris, BD+48 1707, FK5 335, GJ 331, HD 76644, HIP 44127, HR 3569, SAO 42630, WDS J08592+4803A,BC.[8]

Talitha Bor eller Jota Ursae Majoris (ι Ursae Majoris, förkortat Jota UMa, ι UMa) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en kombination av två dubbelstjärnor[3] belägen i den västra delen av stjärnbilden Stora Björnen. Den har en skenbar magnitud på 3,14[2] och är synlig för blotta ögat som en av de ljusaste stjärnorna i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 68,9 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 47 ljusår (ca 15 parsek) från solen.

Jota Ursae Majoris har de traditionella namnen Talitha, Talitha Borealis och Alphikra Borealis. Talitha, som delades med Kappa Ursae Majoris kommer från den arabiska frasen Al Fiḳrah al Thalitha "den tredje källan eller ghazalens språng".[9] Begreppet Borealis betyder "norra sidan" på latin. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[10] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin i juli 2016[11] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN där Talitha ingår för denna stjärna.[12]

Primärstjärnan i Jota Ursae Majoris är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F0IV-V[3]. Den ingår i en spektroskopisk dubbelstjärna vars komponenter har en omloppsperiod på 4,028 dygn, med en följeslagare, som inte har observerats direkt, men anses vara en vit dvärg med en massa på 1,0 ± 0,3 av solens.[3] Primärstjärnan har en massa som är omkring 70[3] procent större än solens massa och utsänder från dess fotosfär ca 10[5] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 7 250[3] K.

I konstellationen ingår också en dubbelstjärna bestående av två stjärnor av 9:e respektive 10:e magnituden, båda röda dvärgar.[3] Dessa, som betecknas Jota Ursae Majoris B och C, kretsar kring varandra med en omloppsperiod av 39,7 år och är separerade med ca 0,7 bågsekunder, eller minst 10 AE. Detta par kan vara källan till röntgenstrålning som detekteras från konstellationen.[13]

De två dubbelstjärnorna i Jota Ursae Majoris kretsar runt varandra med en period på 2 084 år.[3] Den skenbara separationen mellan de två delsystemen minskar snabbt när de följer sina banor. År 1841, när B-komponenten först upptäcktes, hade de en separation av 10,7 bågsekunder eller minst 156 AE. År 1971 hade deras separation minskat till 4,5 bågsekunder, eller minst 66 AE.[14]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. Bibcode:2007A&A...474..653V. arXiv:0708.1752. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966). "UBVRIJKL photometry of the bright stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4 (99): 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Zhuchkov, R. Ya.; Malogolovets, E. V.; Kiyaeva, O. V.; Orlov, V. V.; Bikmaev, I. F.; Balega, Yu. Yu. (2012). "Physical parameters and dynamical properties of the multiple system ι UMa (ADS 7114)". Astronomy Reports. 56 (7): 512. Bibcode:2012ARep...56..512Z. doi:10.1134/S1063772912070074.
  4. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", Determination of Radial Velocities and their Applications, University of Toronto: International Astronomical Union, 30: 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, Bibcode:2012AstL...38..331A, arXiv:1108.4971, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, Bibcode:2007A&A...463..671R, arXiv:astro-ph/0610785, doi:10.1051/0004-6361:20065224
  7. ^ Su, K. Y. L.; et al. (December 2006), "Debris Disk Evolution around A Stars", The Astrophysical Journal, 653 (1): 675–689, Bibcode:2006ApJ...653..675S, arXiv:astro-ph/0608563, doi:10.1086/508649
  8. ^ "iot UMa -- Spectroscopic binary". SIMBAD Astronomical Object Database. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-02-25.
  9. ^ Richard Hinckley Allen :Star Names — Their Lore and Meaning - Ursa Major, the Greater Bear
  10. ^ ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  11. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016
  12. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 July 2016.
  13. ^ De Rosa, R. J.; et al. (July 2011), "The Volume-limited A-Star (VAST) survey - I. Companions and the unexpected X-ray detection of B6-A7 stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 415 (1): 854–866, Bibcode:2011MNRAS.415..854D, arXiv:1103.4363, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.18765.x
  14. ^ Zhuchkov, R. Ya.; Orlov, V. V.; Rubinov, A. V. (January 2006), "Dynamical stability of the quadruple systems HD 68255/6/7 and HD 76644", Astronomy Reports, 50 (1): 62–67, Bibcode:2006ARep...50...62Z, doi:10.1134/S1063772906010070

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]