Kittelfjäll
| Kittelfjäll | |
| tidigare småort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Vilhelmina kommun |
| Distrikt | Vilhelmina distrikt |
| Koordinater | 65°15′19″N 15°31′38″Ö / 65.25528°N 15.52722°Ö |
| Area | 1,66 km² (2015)[1] |
| Folkmängd | 69 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 42 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S8406[1] |
| Beb.områdeskod | 2462SB107 (2015–2020)[2][3] |
| Geonames | 2700772 |
  Ortens läge i Västerbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Kittelfjäll | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
| Kittelfjäll | |
| Kittelfjäll, 2008. | |
| Högsta fallhöjd | 420 m (från högsta liften) |
|---|---|
| Längsta nedfart | 2 200 m |
| Pister | |
 Antal gröna pister | 1 |
 Antal blå pister | 3 |
 Antal röda pister | 16 |
 Antal svarta pister | 22 |
| Totalt | 42 st (varav 37 st opistade) |
| Summa pistlängd | ? |
| Liftar | |
| Släpliftar | 4 |
| Stolliftar | 0 |
| Berg-, kabin- och gondolbanor | 0 |
| Totalt | 4 |
Kittelfjäll (sydsamiska: Tjiehtele)[4] är en vintersportort i Vilhelmina kommun, Västerbottens län (Lappland), i Vojmåns (ett av Ångermanälvens källflöden) dalgång. Skidanläggningen ligger på sydöstra sidan av det branta Kittelfjället (samiska: Giebne), vars topp når 1 225 meter över havet.
Byn Kittelfjäll anlades i början av 1800-talet. Det var Lars Larsson från Stora Laggåsen i Värmland och Anna Gustafsdotter från Brindoset i Dalarna som 1815 fick tillstånd att ta upp ett nybygge här. Det skattlades 1846 under namnet Kittelsfjäll.[5] Byns kulturlandskap är av riksintresse för kulturmiljövården.
Tidigare hette också berget Kartberget, men det var främst lokalt[6].
Numera är byn mest känd som skidort. Här finns ett av Sveriges tuffaste offpistområden för utförsåkare, med 42 backar, varav 37 är opistade i en varierande miljö av skog och raviner. Närliggande toppar är tillgängliga via helikopterskidåkning, som utgår från helikopterplattan utanför hotellet.
Området är naturskönt och överväldigande med en rad branta fjäll 1250-1375 meter höga (bland annat Borkafjället med ett cirka 500 meter högt stup), forsar och sjöar samt skogar och hedar. Nära ligger Marsfjället (1589 m) med Marsfjällsreservatet med högfjällsväxtlighet och det omtalade Offerskalet, en helig plats enligt samerna, vars mark detta alltid varit.
Kittelfjälls antagligen mest kända invånare är samefamiljen Grahn. Bengt-Erik Grahn var på 1960-talet Sveriges bäste slalomåkare och var nära att vinna VM-guld i Chile 1966 och ingick i svenska truppen i olympiaden i Squaw Valley 1960 (han bröt armen på störtloppsträningen och kunde därför inte ställa upp i någon av tävlingarna[7]) och i Grenoble 1968. Han har ett flertal SM-guld. Även hans bröder Alf, Tore, Sune, Göte och Axel har vunnit individuella och/eller lag-SM i utförsåkning. Alla tävlade för Tärnabyklubben Tärna IK Fjällvinden.
Duell i Kittelfjäll var ett inslag i SVT-programmet "Det kommer mera", med tävlingar som spelades in i Kittelfjäll under sommaren 1994.
Småort[redigera | redigera wikitext]
Mellan 2015 och 2020 avgränsade SCB här en småort.[8] 2015 hade den 69 invånare.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Småorter 2015, SCB, 19 december 2016, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska småorter 2020, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn”. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014.
- ^ Pettersson, Olof Petter (1944). Gamla byar i Vilhelmina. 2, Fjälltrakterna och Vojmsjötrakten. Etnologiska källskrifter, 99-0273595-9 ; 1. Stockholm: Gen.-stab:s lit. anst. (distr.). Libris 471449
- ^ 54 år i Lappland. Om Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag 1903-57. Nordisk Rotogravyr 1957. Opaginerad. Illustrerad.
- ^ Bengt-Erik Grahn är död, Sveriges Television. Publicerat den 21 november 2019. Läst den 24 november 2019.
- ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
