Fallet George Floyd

Från Wikipedia
Fallet George Floyd
Del av polisbrutalitet i USA
PlatsMinneapolis, USA
Koordinater44°56′4″N 93°15′45″V / 44.93444°N 93.26250°V / 44.93444; -93.26250
Datum25 maj 2020
AttacktypMord
OfferGeorge Floyd
GärningsmanDerek Chauvin
Minnesplatsen för George Floyd i Minneapolis.

Fallet George Floyd är ett uppmärksammat dödsfall som inträffade i Minneapolis i USA den 25 maj 2020. Den 46-årige afroamerikanske mannen George Floyd (född 14 oktober 1973 i Fayetteville, North Carolina och uppväxt i Houston, Texas) avled i samband med ett polisingripande. Händelserna filmades av en förbipasserande och videon som spreds på sociala medier visade hur Floyd låg på magen på marken intill en polisbil, medan polismannen Derek Chauvin tryckte sitt knä mot högra sidan av Floyds hals. George Floyd uttryckte flera gånger att han inte kunde andas innan han dog; Floyd var fasthållen i 8 minuter och 46 sekunder innan han kvävdes till döds. Händelsen ledde till att omfattande protester mot att svarta utsätts för övervåld och polisbrutalitet bröt ut följande dag i Minneapolis (den 26 maj), protester som snart spred sig till ett stort antal andra städer i USA.[1]

Derek Chauvins rättegång inleddes den 8 mars 2021 och avslutades den 20 april 2021.[2] Den 25 juni 2021 dömdes Chauvin till 22 år och sex månaders fängelse.[3] Thomas Lane erkände sig i maj 2022 skyldig på åtalet för medhjälp till dråp relaterat till mordet på George Floyd.[4] Alexander Kueng och Tou Thao är planerade att ställas inför rätta den 13 juni 2022.[5]

Händelseförlopp[redigera | redigera wikitext]

Måndagen den 25 maj 2020 larmades polisen om att en man försökt betala med falska sedlar i en butik. Fyra poliser ryckte ut och grep George Floyd som satt i sin bil utanför butiken. Floyd sattes i handbojor och fördes efter detta till en polisbil. Efter att Floyd med hänvisning till sin klaustrofobi uttryckt oro för att hamna i polisbilen lyckades poliserna sätta honom i den. Redan i polisbilen sa Floyd att han inte kunde andas.[6] Senare bars han ut ur polisbilen där han tvingades ner mot marken med tre polismän som tryckte ned hans kropp. En förbipasserande 17-åring lade senare upp en videon på Facebook som visade hur Floyd nere på marken ropade minst 16 gånger att han inte kunde andas. Den mest uppmärksammade polisen, Derek Chauvin (född 1976), sågs trycka sitt knä mot hans hals. Efter flera minuter sågs Floyd svimma vilket fick förbipasserande att börja be polisen släppa knät från hans hals, vilket han inte gjorde förrän ambulanspersonal anlände till platsen.[7][1][8] Runt klockan 21.25 (lokal tid) förklarades Floyd död på sjukhuset till följd av sina skador från trycket på halsen.[9]

Polisen uppgav inledningsvis att Floyd gjorde motstånd och avled av medicinska orsaker.[8][1] Minneapolis borgmästare Jacob Frey höll sedan presskonferens och meddelade att de fyra poliserna avskedats.[10]

Utredning[redigera | redigera wikitext]

Den 29 maj 2020 meddelades det att Derek Chauvin åtalas för dråp och vållande till annans död. De övriga tre poliserna utreds för brott i samband med händelsen.[1][8]

Två obduktioner av kroppen har gjorts. Den första visade att polisernas våld i kombination med Floyds underliggande hälsotillstånd (covidsjuk samt hjärtfel) och en överdos av fentanyl samt metamfetamin orsakat hans död. På uppdrag av George Floyds familj gjordes sedan en andra obduktion som visade att han avled av kvävning orsakad av tryck mot nacke och rygg.[11]

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Händelsen plockades upp på sociala medier och av organisationen Black Lives Matter. Den ledde till att tusentals människor samlades den 26 maj 2020 i Minneapolis och protesterade mot att svarta personer utsätts för övervåld och polisbrutalitet i USA. Via kampanjer på sociala medier spreds protesterna internationellt med hashtaggen #ICantBreathe, "jag kan inte andas", vilket George Floyd hördes säga på filmen. Det var en hashtag som använts sex år tidigare när en annan afroamerikansk man, Eric Garner, avled i ett polisingripande i New York City efter att ha sålt cigaretter olovligen.[12] Den 27 maj började protesterna urarta till upplopp och spreds sedan till flera amerikanska städer där demonstranter och kravallpolis drabbade samman våldsamt, och affärer utsattes för plundringar.[1][8] I Minneapolis brann bland annat ett polishus ner.

Efter en vecka hade protesterna spridit sig över hela världen. Demonstrationerna sammanföll med coronaviruspandemin 2019–2021 och de flesta länder hade restriktioner mot folksamlingar, ändå har tusentals personer deltagit i demonstrationer i de större städerna. I till exempel Paris hölls demonstrationer helt utan tillstånd vid USA:s ambassad och vid Eiffeltornet, trots totalt förbud för sammankomster. I London fick inte större sällskap än sex personer träffas, men tusentals slöt upp och i Australien förbjöd regeringen först demonstrationer av hälsoskäl, men gav tillstånd precis före den utsatta tiden. I Sverige fick inte större grupper än 50 personer samlas, och polisen avbröt demonstrationerna när tusentals dök upp. I flera demonstrationer förekom det kraftiga sammandrabbningar mellan polis och demonstranter, men det har också förekommit stillsamma protester.[13][14][15]

George Floyd protesterna i USA har hittills kostat minst 19 människoliv[16] och flera miljarder dollar i skador.[17][18]

Rättegång mot Chauvin[redigera | redigera wikitext]

Chauvins rättegång inleddes den 8 mars 2021 i Hennepin County.[19] Urval av juryn började 9 mars.[20] Öppningsanföranden från åklagare och försvarare inträffade den 29 mars 2021 och slutpläderingen inträffade den 19 april 2021.[21][22]

Den 20 april 2021 fann juryn Chauvin skyldig till alla åtalspunkter.[23] Chauvin dömdes till 22,5 års fängelse.[3]

Rättegång mot Lane[redigera | redigera wikitext]

Den 18 maj 2022 erkände Lane sig skyldig i Hennepin County domstol på åtalet för medhjälp till dråp relaterat till mordet på George Floyd. Lane gick med på ett treårigt straff, med två års fängelse.[24]

Rättegång mot Kueng och Thao[redigera | redigera wikitext]

Rättegången är planerad att inledas den 13 juni 2022.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Hamidi-Nia, Gilda (29 maj 2020). ”Detta har hänt: Gripandet av George Floyd”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/detta-har-hant-gripandet-av-george-floyd. Läst 1 juni 2020. 
  2. ^ Nyheter (8 mars 2021). ”Rättegång mot polis i Floyd-fallet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/rattegang-mot-polis-i-floyd-fallet. Läst 1 april 2021. 
  3. ^ [a b] ”Straffet: 22,5 års fängelse för George Floyds död - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/ex-polisen-derek-chauvin-doms-till-22-5-ars-fangelse. Läst 26 juni 2021. 
  4. ^ Hauser, Christine (18 maj 2022). ”Former Minneapolis Officer Pleads Guilty in George Floyd Case” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2022/05/18/us/thomas-lane-george-floyd.html. Läst 4 juni 2022. 
  5. ^ [a b] ”State Trial Moved To June For 3 Fmr. MPD Officers Charged In George Floyd’s Death” (på amerikansk engelska). 19 januari 2022. https://minnesota.cbslocal.com/2022/01/19/state-trial-moved-to-june-for-3-fmr-mpd-officers-charged-in-george-floyds-death/. Läst 4 juni 2022. 
  6. ^ ”Full Bodycam Footage of George Floyd Arrest”. https://www.youtube.com/watch?v=XkEGGLu_fNU&list=PLRrhkrAxkkctjBbw8ZL_Wg1Z5mowMDjBs&index=4&t=0s&bpctr=1597175807. Läst 11 augusti 2020. 
  7. ^ Hill, Evan; Tiefenthäler, Ainara; Triebert, Christiaan (31 maj 2020). ”8 Minutes and 46 Seconds: How George Floyd Was Killed in Police Custody” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/05/31/us/george-floyd-investigation.html. Läst 1 juni 2020. 
  8. ^ [a b c d] ”What We Know About the Death of George Floyd in Minneapolis” (på amerikansk engelska). The New York Times. 27 maj 2020. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2020/05/27/us/george-floyd-minneapolis-death.html. Läst 1 juni 2020. 
  9. ^ ”Obduktionsprotokoll George Floyd”. Hennepin examiner. 2 juni 2020. https://content.govdelivery.com/attachments/MNHENNE/2020/06/01/file_attachments/1464238/2020-3700%20Floyd,%20George%20Perry%20Update%206.1.2020.pdf. Läst 2 juni 2020. 
  10. ^ Wedin, Helena (27 maj 2020). ”Man dog efter polisingripande – väcker vrede och protester i USA”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/man-dog-efter-polisingripande-vacker-vrede-och-protester-i-usa. Läst 1 juni 2020. 
  11. ^ ”Advokat: Ny obduktion visar att George Floyd dog av kvävning”. DN.SE. 1 juni 2020. https://www.dn.se/nyheter/varlden/advokat-ny-obduktion-visar-att-george-floyd-dog-av-kvavning/. Läst 1 juni 2020. 
  12. ^ ”#ICANTBREATHE: After George Floyd’s Death, US Sportspersons Once Again Remember Eric Garner”. News18. 1 juni 2020. https://www.news18.com/news/other-sports/icantbreathe-after-george-floyds-death-us-sportspersons-once-again-remember-eric-garner-2647471.html. Läst 1 juni 2020. 
  13. ^ Andreas Häggström, Emma Malmlöf (3 juni 2020). ”12 bilder som visar protesterna för George Floyd världen över”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/12-bilder-som-visar-protesterna-for-george-floyd-varlden-over/. Läst 6 juni 2020. 
  14. ^ ”Black lives matter-manifestation samlade tusentals i Stockholm”. SVT. 3 juni 2020. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polisen-upploser-manifestation-pa-sergels-torg. Läst 6 juni 2020. 
  15. ^ ”Black Lives Matter movement gains momentum worldwide with fresh weekend of protests” (på engelska). France 24. 6 juni 2020. https://www.france24.com/en/20200606-black-lives-matter-movement-gains-momentum-worldwide-with-fresh-weekend-of-protests. Läst 7 juni 2020. 
  16. ^ McEvoy, Jemima. ”14 Days Of Protests, 19 Dead” (på engelska). Forbes. https://www.forbes.com/sites/jemimamcevoy/2020/06/08/14-days-of-protests-19-dead/. Läst 20 april 2021. 
  17. ^ ”For riot-damaged Twin Cities businesses, rebuilding begins with donations, pressure on government”. Star Tribune. https://www.startribune.com/twin-cities-rebuilding-begins-with-donations-pressure-on-government/571075592/. Läst 20 april 2021. 
  18. ^ Kingson, Jennifer A.. ”Exclusive: $1 billion-plus riot damage is most expensive in insurance history” (på engelska). Axios. https://www.axios.com/riots-cost-property-damage-276c9bcc-a455-4067-b06a-66f9db4cea9c.html. Läst 20 april 2021. 
  19. ^ ”Derek Chauvin will be tried separately in death of George Floyd”. Star Tribune. https://www.startribune.com/derek-chauvin-will-be-tried-separately-in-death-of-george-floyd/600009598/. Läst 7 februari 2021. 
  20. ^ ”3 jurors chosen in first day of Chauvin trial jury selection”. Star Tribune. https://www.startribune.com/3-jurors-now-chosen-for-derek-chauvin-s-murder-trial-as-court-adjourns/600032072/. Läst 31 mars 2021. 
  21. ^ Sennerö (29 mars 2021). ”Polismannen Derek Chauvin inför rätta för George Floyds död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/polismannen-derek-chauvin-infor-ratta-for-george-floyds-dod. Läst 31 mars 2021. 
  22. ^ ”Advokaten: Chauvin följde reglerna”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/mBlzyL. Läst 20 april 2021. 
  23. ^ Balcer Bednarska, Jaqueline (20 april 2021). ”Juryn finner polisen Derek Chauvin skyldig till George Floyds död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/dom-mot-polismannen-derek-chauvin-i-malet-om-george-floyds-dod-i-usa. Läst 20 april 2021. 
  24. ^ Tribune, Rochelle Olson Star. ”Ex-MPD officer Lane pleads guilty to charge in Floyd’s murder”. Star Tribune. https://www.startribune.com/ex-mpd-officer-thomas-lane-pleads-guilty-to-manslaughter-charge-for-role-in-george-floyds-murder/600174315/. Läst 4 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fallet_George_Floyd&oldid=54460570”