Metamfetamin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Metamfetamin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn(2S)-N-metyl-1-fenylpropan-2-amin
Övriga namnMetylamfetamin
Kemisk formelC10H15N
Molmassa149,233 g/mol
UtseendeHCl saltet är vitt kristallint pulver
CAS-nummer537-46-2
SMILESCC(CC1=CC=CC=C1)NC
Egenskaper
Smältpunkt133 - 135[1] °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Metamfetamin, summaformel C10H15N, är ett narkotikaklassat centralstimulerande medel. Det liknar amfetamin men är något kraftfullare och mer beroendeframkallande. Drogen kan, genom en laboratorieprocess, framställas ur efedrin, som i Sverige är ett receptbelagt läkemedel men som i många länder säljs receptfritt som kosttillskott. Metamfetaminmissbruket ökade kraftigt, speciellt i USA, under 1990-talet. Medlet kan intas på många olika sätt, till exempel intranasalt (dras in som pulver i näsan), intravenöst, oralt eller rökt ("ice"). Andra namn för metamfetamin är meth. I Sverige kallas det ibland för metatjack eller meta.

Ett metamfetaminrus kan pågå 2-10 timmar[2], beroende på dosens storlek. Vid återdosering kan ruset pågå i flera dagar. I små doser gör drogen att lusten att äta och sova kraftigt minskar. Istället blir man pigg, alert och självsäker. Sexlusten kan öka kraftigt, vid långvarigt bruk kan dock sexlusten försvinna.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Metamfetamin framställdes första gången i Japan 1893 av en kemist vid namn Nagayoshi Nagai. 1919 blev kristalliserat metamfetamin framställt av Akira Ogata. Den närliggande substansen amfetamin framställdes i Tyskland 1887 av Lazar Edeleanu.

Under andra världskriget delade det tyska Wehrmacht ut stimulantiat (känt som Pervitin) till sina trupper. Drogen blev främst utdelad till elittrupper, men även till bland annat pansarvagnssoldater och piloter. För piloterna kunde drogen vara inbäddad i chokladkakor, de ökända "Fliegerschokolade" (respektive "Panzerschokolade"). Drogen användes i stor utsträckning under fälttågen mot Polen och Frankrike, då de väpnade styrkorna försågs med tiotals miljoner tabletter i doser om 3 milligram.[4]

Metamfetamin är förbjudet, men mycket vanligt som drog i USA[5], trots hårda lagar. Många delstater överväger hårdare lagstiftning.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Metamfetamin

Metamfetamin är likt amfetamin strukturellt. Framställningen sker vanligtvis som en reduktion av efedrin eller pseudoefedrin. I många länder går de flesta nödvändiga kemikalierna att hitta i hushållsprodukter eller som receptfria läkemedel - dock inte i Sverige. Syntesen är relativt enkel, men de flesta metoderna involverar brandfarliga och frätande kemikalier.

I den vanligaste framställningsprocessen använder man sig av röd fosfor och jod vilket bildar jodvätesyra. Processen är farlig då det är mycket hett och produktionen av röd fosfor gör att det bildas extremt giftiga gaser. Vid överhettning exploderar kemikalierna.

Ett tecken på produktion av metamfetamin i ett labb är en stank liknande katturin.

Effekter[redigera | redigera wikitext]

Metamfetaminanvändande minskar salivproduktionen drastiskt. Det leder till att användare förlorar sina tänder onormalt snabbt - särskilt då den ökade törsten (polydipsi) släcks med drycker innehållande socker. Vid medicinsk användning av metamfetamin är effekten på tänderna inte lika tydlig - antagligen för att de som tar det för medicinskt bruk lever i en bättre miljö där de borstar tänderna och på andra sätt tar hand om sin kropp.

Användare kan visa på tvångsmässiga, sexuella beteenden. Metamfetamininjicering kan leda till att sexuellt överförbara sjukdomar, så som HIV och syfilis, mellan människor sprids lättare.

Vanliga bieffekter:

Sidoeffekter vid längre användande:

"Meth mouth" är ett vanligt symtom bland metamfetaminmissbrukare, orsakad av muntorrhet till följd av minskad salivproduktion i kombination med dålig tandhygien, konsumtion av kolsyrade drycker och tandgnissling.[6]

Sidoeffekter vid överdos:

  • Känslan av att insekter krälar i skinnet, vilket ofta leder till ständigt kliande och infekterade, öppna sår
  • Försämring av kognitiv mottagning under längre tid neurotoxicitet
  • Paranoia, aggressivitet, hallucinationer (ev. med paranoida inslag), konfusion (förvirring). Hallucinationer kan vara av två slag: med eller utan intakt verklighetsuppfattning med vilket intakt verklighetsuppfattning menas att personen själv förstår att hallucinationerna är framkallade av substansen.
  • Njurskador
  • Död vid överdos beror oftast på stroke eller hjärtfel, men kan också bero på överhettning, "hypertermi", eller njurfel.

Juridiska aspekter[redigera | redigera wikitext]

Metamfetamin är narkotikaklassad och ingår i förteckning P II i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning II i Sverige.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://msds.chem.ox.ac.uk/ME/dl-methamphetamine_hydrochloride.html
  2. ^ http://www.erowid.org/chemicals/meth/meth_dose.shtml
  3. ^ [a b c d e f g h] http://www.erowid.org/chemicals/meth/meth_effects.shtml
  4. ^ http://www.spiegel.de/international/0,1518,354606,00.html
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090826223345/http://www.justice.gov/dea/concern/meth.html. Läst 27 augusti 2009. 
  6. ^ Methamphetamine Use (Meth Mouth) Arkiverad 1 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine., American Dental Association, hämtad 2008-02-04
  7. ^ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1