Visa källa för Öl

[[Fil:Lager beer in glass.jpg|miniatyr|höger|[[Lageröl]], arketypen för ett modernt öl.]]
[[Fil:Tutankhamunale.JPG|miniatyr|höger|Tutankhamun Ale. En autentisk kopia av ett egyptiskt öl, bryggt 1996.]]
[[Fil:The Brewer designed and engraved in the Sixteenth. Century by J Amman.png|höger|miniatyr|Ett bryggeri på slutet av 1500-talet.]]
[[Fil:Arnoldusmetz.jpg|höger|miniatyr|Ett bryggeri på slutet av 1700-talet.]]
[[Fil:Australian beer production 1945.jpg|miniatyr|höger|Buteljering i ett bryggeri, 1945, [[Australien]].]]
[[Fil:8210 Brewery in Abbaye Notre-Dame de Saint-Remy Rochefort 2007 Luca Galuzzi.jpg|miniatyr|höger|Bryggeriet Abbaye Notre-Dame de Saint-Remy Rochefort, 2007.]]
[[Fil:Vårby bryggeri vörtpanna 2013a.jpg|miniatyr|[[Vörtpanna|Vörtpannorna]] på [[Spendrups bryggeri, Vårby]], januari 2013.]]
[[File:KWAK - Ystad-2019.jpg|thumb|Det Belgiska ölet [[Kwak]] ska helst drickas ur ett speciellt glas.]]
[[File:Ett glas öl.jpg|thumb|[[Kolsyra]]n [[bubbla]]r i ett [[glas]] öl.]]
[[Bild:Knark III netshop.JPG|thumb|Etikett på det danska starkölet ''Knark'' som bryggdes i styrka  7,4%, 11% och 14%.]] 
'''Öl''' är en [[dryck]] (i huvudsak med visst innehåll av [[alkohol]]) som har producerats i uppskattningsvis 7&nbsp;000&nbsp;år. Det första ölet skapades troligtvis då [[stärkelse]]- och [[socker]]rika bröd blöttes och jäste i kontakt med vilda [[jästsvampar]]. Den moderna bryggeritekniken utvecklades i huvudsak i [[kloster]] under [[medeltiden]] och de största [[teknik|tekniska]] framstegen i industrialiserandet av bryggprocessen skedde under 1700- och 1800-talen. Bryggeriindustrin är idag en multinationell miljardindustri med [[Kina]] som största producentland.<ref name="market">{{Webbref|titel=Industry Browser – Consumer Non-Cyclical – Beverages (Alcoholic) – Company List. OBS! Denna länk leder inte till artikeln.|url=http://biz.yahoo.com/p/bevalcmktd.html|hämtdatum=2007-11-05|utgivare=[[Yahoo!]] Finance|datum=}}</ref>

Ursprungligen tillverkades öl av [[jäst]], [[vatten]] och stärkelsebaserade ingredienser, i huvudsak [[korn]] men även [[vete]], [[ris]] och [[majs]]. [[Humle]] började användas under slutet av det första [[0000-talet (millennium)|millenniet]] [[Efter Kristus|e.Kr]] och idag är humle en av huvudingredienserna i de allra flesta ölsorterna. Innan dess kryddades ölen ofta med frukter, bär, honung och olika kryddor<ref>{{Bokref|efternamn=Christopher|förnamn=Fielden|titel=Exploring Wines and Spirits|hämtdatum=|år=|sid=}}</ref>, exempelvis [[pors]], sumppors ([[skvattram]]), enbär och [[röllika]]<ref>Nordiska kemistmötet 1926, Om den antika maltdryckstillverkningen, Peter Klason.</ref>. Andra ingredienser kan vara [[potatis]], [[kryddor]] och [[socker]]. Det öl som tillverkas idag kan delas in i många olika typer, som [[Lageröl|lager]], [[Ale (ölsort)|ale]], [[veteöl]] och [[spontanjäst öl]]. Vissa öltyper är även regionspecifika och produceras utifrån de förutsättningar som finns i regionen. Processen kallas för [[bryggning]]. Alkohol uppstår naturligt vid jäsningen, men under 2000-talet har man även lyckats producera [[alkoholfri dryck|alkoholfritt öl]] med godtagbar kvalitet.

== Etymologi ==
Ordet öl kommer från äldre fornsvensk tid. [[Fornsvenska]]ns öl betydde ''öl, dryckeslag, gästabud''. Det är ett gemensamt [[germansk]]t ord, eventuellt besläktat med latinets ''alumen'' som betyder ’[[alun]]’.<ref>{{Webbref|url=https://runeberg.org/svetym/1322.html|titel=1234 (Svensk etymologisk ordbok)|hämtdatum=4 augusti 2016|efternamn=Hellquist|förnamn=Elof|år=1922|verk=Svensk Etymologisk Ordbok}}</ref> I den [[fornnordisk mytologi|fornnordiska mytologin]] kallades gudarnas dryck för ''bior'' och människornas dryck kallades för ''alu''. Från alu kommer orden öl och ale. Tyskans ''Bier'', engelskans ''beer'', franskans ''bière'', med flera har omstritt ursprung, men kan komma av latinets ''bibere'' 'dricka'. I Sydsverige har ordet "bir" använts för öl sedan år 1609.<ref>Det svenska ordförrådets ålder och ursprung, Elof Hellquist, Lund, 1930.</ref>

Ordet ''bärs'' kommer av ''bärjersöl'' 'bäjerskt, bayerskt öl'.<ref>[[Nationalencyklopedins ordbok]]</ref>

== Historik ==
Öl är en av de äldsta alkoholdryckerna i människans historia.<ref>[http://www.amazon.co.uk/gp/reader/0415311217?p=S00H&checkSum=ha%2FMenougrV%2FCPWZg6P4td6OJoeMeVfRptT8FuSLUrk%3D The Barbarians Beverage]. ''Max Nelson ''.</ref> Det är troligt att den första ölliknande drycken skapades genom att blött bröd jäste och därigenom skapades en lätt alkoholhaltig dryck.

=== Det tidigaste ölet ===
Nästan alla sädesslag som innehåller socker kan jäsa genom kontakt med [[jästsvampar]]. Därmed är det troligt att ölliknande drycker utvecklades på flera olika platser samtidigt, där människor i samhällen hade börjat bruka jorden. Kemiska undersökningar av forntida lergods visar att öl framställdes för ungefär 7&nbsp;000 år sedan i dagens [[Iran]].

I dagens kinesiska provins [[Shaanxi]] har rester efter öl bryggd på bland annat korn hittats på {{nowrap|5 000 år}} gamla krukskärvor.<ref>{{Webbref|url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22875350.ab|titel=5 000-årigt öl upptäckt i Kina|hämtdatum=2016-08-04}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.livescience.com/54834-ancient-chinese-beer-recipe-reconstructed.html|titel=5,000-Year-Old Chinese Beer Recipe Had Secret Ingredient|hämtdatum=2016-08-04}}</ref>

I [[Mesopotamien]] är det äldsta beviset för förekomsten av öl, en uppskattningsvis {{nowrap|4 000 år}} gammal, [[sumer]]isk minnestavla föreställande personer som dricker en dryck genom sugrör. En {{nowrap|3 900 år}} gammal dikt som hyllar [[Ninkasi]], dryckens gudinna, innehåller historiens äldsta [[Recept (matlagning)|ölrecept]]. De tidiga bevisen för ölbryggeri antas dock vara småskalig produktion.

Öl nämns i [[Gilgamesheposet]] då Enkidu fick öl att dricka. "... han åt tills han var mätt, drack sju muggar öl, hans hjärta blev lätt, hans ansikte lyste och han sjöng ut sin glädje.

Öl nämns även i [[Xenofon]]s verk ''[[Anabasis (Xenofon)|Anabasis]]'', som skrevs någon gång mellan 390 och 370 f.Kr. Öl fick en viktig roll i Egypten, såpass viktig att [[James Death]] [[1868]] lade fram en teori om att [[manna]]n som Gud lät falla från himlen till [[israeliter]]na var en ölliknande dryck.<ref name="brewrev">The Beer of the Bible. ASIN B000889GP4. James Death.</ref>

De äldsta resterna av öl som hittats i Sverige härstammar från [[bronsåldern]] (ca 1800–500 f.Kr.). Under denna tid smaksattes ölet ofta med [[pors]].<ref name=nesv>Nationalencyklopedin uppslagsord Öl, Historik, Sverige. ''Nationalencyklopedin''. Läst [[22 december]] [[2007]].</ref>

=== Folkvandringstiden ===
[[Folkvandringstiden]], från cirka år 300 till 700 [[Efter Kristus|e.Kr.]], var en tid då många folkstammar flyttade över den [[Europa|europeiska]] [[kontinent]]en. Under den senare folkvandringstiden och tidig medeltid började [[humle]] tillsättas i öl, vilket gav ölet en mer balanserad smak och dessutom hade konserverande verkan.<ref name=linonline>[http://www.linnaeus.uu.se/online/lakemedel/humle.html Humle – inte bara bittert i ölen]. ''Uppsala universitet'' Linné online. Läst [[12 december]] [[2007]].</ref> Då ölet kunde lagras skapades nu förutsättningar för storskalig produktion och möjlighet att forsla ölet längre sträckor.<ref name=nehist>Nationalencyklopedin uppslagsord Öl, Historik. ''Nationalencyklopedin''. Läst [[12 december]] [[2007]].</ref> Till Norden kom dock humlen inte förrän på högmedeltiden.

=== Den nordiska vikingatiden ===
Liksom i merparten av norra och östra Europa konsumerades öl i stor utsträckning, likaså [[mjöd]]. Mjöd består till största delen av [[honung]] och vatten samt jäst och har en högre alkoholstyrka än öl. Mjödet ansågs besitta en gudomlig kraft som bland annat kunde skänka evigt liv. Det var finare att dricka mjöd och därför dracks det till fest; öl drack man till vardags. De första nordiska fynden som visar på att det druckits öl och mjöd är från [[bronsåldern]]. Det finns flera förklaringar till att öl och mjöd var så populära, till exempel smaken och alkoholen, samt dålig vattenkvalité och det stora behovet av dryck till all salt mat.<ref name="nesv" /> Eftersom humle var okänt i Norden under vikingatiden kryddades ölet istället med hjälp av enris eller pors.

=== Medeltiden ===
[[Medeltiden]] var i centrala Europa en period från ungefär 500-talet till 1500-talet. Under denna tid grundades många nya städer i mellersta och västra Europa. Även bryggandet av öl ökade i snabb takt. Öltillverkningen var störst i städerna då ölbryggeri i många länder var ett privilegium för adeln.

Under medeltiden var dricksvattnet ofta förorenat och eftersom ölet var bryggt var det ofta ett hälsosammare alternativ. Mäskningsmetoderna var inte lika effektiva som idag och man hade inte heller de framodlade jäststammar man nu använder. På grund av detta var alkoholhalten sällan högre än den som lättöl har idag, runt 2&nbsp;procent. På [[Solberga kloster|Solberga]]klostret dracks 14 tunnor öl per år och person vilket motsvarar 5 liter om dagen. Det var på klostren man utvecklade den moderna tekniken för att brygga öl.

Under denna tid var öl en av de vanligaste dryckerna. Det dracks dagligen av alla samhällsklasser i norra och östra Europa där naturen gjorde [[vindruvor|vindruveodling]] svårt. I södra Europa var [[vin]] den vanligaste drycken, men även öl var populärt, speciellt bland de lägre klasserna. Alkoholhaltiga drycker var i allmänhet populära då vattenkvalitén kunde variera och alkoholhaltiga drycker kokats. I [[England]] och delar av [[Nederländerna]] var den årliga ölkonsumtionen per person 275–300&nbsp;liter under [[senmedeltiden]]. Öl klassades dock som ohälsosamt av grekiska och arabiska [[läkare]].

Under [[medeltiden]] stiftades lagar i flera länder som krävde att ölbryggerierna skulle tillsätta humle i ölet. Det medförde, tillsammans med humlens angenäma egenskaper, att humleodlandet ökade kraftigt i många länder. I många andra länder stiftades lagar som mer eller mindre tvingade bönder att odla humle och humleodlingar.<ref name=nehumle>Nationalencyklopedin uppslagsord Humle, Humleodling. ''Nationalencyklopedin''. Läst [[22 december]] [[2007]].</ref>

Världens troligen äldsta bryggeri som fortfarande är i drift är [[Bayerische Staatsbrauerei Weihenstephan|Weihenstephan]] i [[Freising]] nordost om [[München]] i [[Tyskland]]. Abboten Arnold från [[Benediktiner]]klostret fick där, år [[1040]], tillstånd av staden Freising att tillverka öl.

=== Från 1500-talet till industrialiseringen ===
Under 1500-talet förändrades bryggerikonsten och [[Pub (bar)|pub]]ar, [[kloster]] och [[gille]]n bryggde öl även för allmän konsumtion. Under 1500-talet kallades engelskt öl utan humle för [[Ale (ölsort)|ale]], men under 1600-talet förändrades ordets innebörd till att omfatta alla former av starkt öl, då humle tillsattes i majoriteten av allt öl. Gustav Vasa införde år 1536 tull på importerat öl. Ölsorter som då importerades var mumma och pryssing. Mumma är en ölsort uppfunnen av Christian Mumme i Braunshweig år 1498.

År 1516 instiftades i [[Bayern]] lagen ''[[Reinheitsgebot]]'' (renhetslagen) som begränsade ingredienserna i öl till vatten, korn och humle. Lagen är antagligen den äldsta lag som ännu är i bruk som reglerar födoämnen. Den har dock förändrats något, bland annat efter upptäckten av [[jäst]]. Under början av 1800-talet började man även brygga [[lageröl]].

I Sverige infördes skatt på öl [[1622]] och det var uppsyningsmännen som hade kontroll över skatten och tillverkningen. Vid inköp av öl var man tvungen att först gå till en uppsyningsman och berätta hur mycket och vad för sorts öl man var intresserad av. På [[1600-talet]] minskade den svenska konsumtionen av öl då [[brännvin]]et blev allt populärare samtidigt som många bryggerier förföll under krigsperioderna. Fallet var detsamma i stora delar av Europa, men i södra och mellersta Europa var det snarare [[kaffe]], [[te]] och i viss utsträckning [[choklad]] som ersatte ölet.<ref name=nehist/>

=== Industrialiseringen ===
Den [[industriella revolutionen]] under 1700-talet skapade förutsättningar för en industrialisering av ölbryggandet. Viktiga framsteg var [[ångmaskin]]en, [[termometer]]n och [[hydrometer]]n som uppfanns under 1760- och 1770-talen. Två ölsorter som var viktiga för industrialiseringen av öl var [[lageröl|lager]] och [[pilsner]] som tack vare långsam jäsning i kyla fick en bättre hållbarhet än tidigare ölsorter.<ref name="nehist" />

Under denna tid smakade ölet mycket rök eftersom [[malt]]en torkades över eld. Bryggare försökte minska röksmaken i ölet, men lyckades sällan väl. Exempelvis var ölet från [[West Country]] i västra England känt för att det var odrickbart – förutom för lokalbefolkningen.

Det var under 1800-talet som lageröl började bryggas i Sverige. [[Pilsner]]ölet började bryggas 1842 i [[Plzen]] i Tjeckien.

=== Ljuskänslighet ===
Under 1800-talets senare hälft konstaterades att öl snabbare får dålig smak om det förvaras i klara flaskor och utsätts för solljus. Detta är anledningen till att öl säljes i mörka flaskor.

=== Saccharomyces carlsbergensis ===
[[Emil Christian Hansen]] ([[1842]]–[[1909]]) var en dansk [[mykologi|mykolog]] och [[fysiologi|fysiolog]] vars forskning var inriktad på [[jäst|jäsning]]. I Köpenhamn studerade han mikrobiologi och jäsning. Vid denna tid var det inte klargjort vad som gjorde att öl ibland blev dåligt och trots att [[Louis Pasteur]] upptäckt att en encellig mikroorganism var avgörande i processen som förädlade sockret till alkohol var hela jäsningsprocessen inte klargjord. Efter att Hansen prisats för sin avhandling om [[mikroorganism]]er i öl och [[vört]] anställdes han på [[Carlsberg]]s laboratorium. När han arbetat där ett par år drabbades Carlsbergs öl av ölsjukan, och Hansen fick i uppdrag att utreda orsaken. Hansen kom till den banbrytande upptäckten att jästen som användes består av flera olika svamparter och genom detta kunde han dela upp jästen i vildjäst och odlad jäst. Han odlade en jästsort som senare fick namnet ''[[Saccharomyces pastorianus|Saccharomyces carlsbergensis]]'' och därigenom kunde ölen lagras länge utan risk för ölsjuka.<ref name=dr>[http://www.dr.dk/Videnskab/Sommer+2006/Uge+29/20060718170411.htm Opfindelseskanon: Carlsbergs gær] {{Wayback|url=http://www.dr.dk/Videnskab/Sommer+2006/Uge+29/20060718170411.htm |date=20090213132856 }}. ''DR'' (Danmarks Radio). [[18 juli]] [[2006]]. Läst [[22 december]] [[2007]].</ref> Detta skapade förutsättningar för en större produktion av öl samt en säkrare lagring. Idag används ''Saccharomyces carlsbergensis'' i nästan alla sorters lageröl. Idag har ''S. carlsbergensis'' bytt namn till ''S. pastorianus''.

=== Modernt öl ===
Under 1800- och 1900-talen infördes [[alkoholförbud]] i flera länder. Många bryggerier gick då i konkurs. Ölbryggning var inte blott den äldsta kemisk-tekniska process som kom att tillämpas i industriell framställning, den var ofta också den tidigaste storindustrin över huvud taget, inte minst i u-länder. Idag finns många olika sorters öl, såsom [[lambic]] från [[Belgien]], [[Lageröl|lager]], [[veteöl]] och [[stout]]. Många bryggerier, främst i Europa, använder traditionell bryggeriteknik.

== Bryggeriindustrin ==
Ölbryggning var i många länder den första storindustrin. Idag är bryggeriindustrin en stor global industri med flera [[multinationellt företag|multinationella företag]], och flera tusen mindre bryggerier. Det största producentlandet idag (2006) är [[Kina]], följt av [[USA]].<ref name="market" /> USA producerar 237,1 miljoner hektoliter öl per år ([[1995]]), att jämföra med Sveriges produktion på 5,5 miljoner hektoliter (1995).<ref name=nebryggi>Nationalencyklopedin uppslagsord Bryggeriindustri, Tabell: bryggeriindustri. ''Nationalencyklopedin''. Läst [[22 december]] [[2007]].</ref>

Mer än 133 miljarder liter öl säljs per år och industrin omsatte 294,5 miljarder dollar år 2006 enligt en uppskattning.<ref>{{Webbref| titel = Beer: Global Industry Guide| url = http://www.researchandmarkets.com/reports/53577/beer_global_industry_guide.htm| hämtdatum = 2007-11-05| utgivare = Research and Markets| arkivurl = https://web.archive.org/web/20071011084307/http://researchandmarkets.com/reports/53577/beer_global_industry_guide.htm| arkivdatum = 2007-10-11}}</ref> I Sverige konsumeras 64,5&nbsp;liter öl per capita årligen ([[1995]]) och det land där befolkningen dricker mest öl är Tjeckien, där invånarna konsumerar 160&nbsp;liter öl per capita (1995).<ref name="nebryggi" />

Under sommaren 2008 slogs världens största bryggerikoncern, brasiliansk-belgiska [[InBev]] och den tredje största, amerikanska [[Anheuser-Busch]] ihop till [[Anheuser-Busch InBev]]. Därmed skapades världens största bryggerikoncern.<ref>{{webbref|url=http://www.nytimes.com/2008/07/14/business/worldbusiness/14beer.html?ref=europe |verk=New York Times |titel=Anheuser-Busch Agrees to Be Sold to InBev| hämtdatum=27 januari 2009| datum=14 juli 2008}}</ref> Näst störst är [[SABMiller]] som skapades då [[South African Breweries]] förvärvade [[Miller Brewing]] 2002.<ref>{{Tidningsref|titel=Brewer to snap up Miller for $5.6B |url=http://archives.cnn.com/2002/BUSINESS/05/30/sab.miller/ |tidning=[[CNN]] |datum=2002-05-30 |hämtdatum=2007-11-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071207043821/http://archives.cnn.com/2002/BUSINESS/05/30/sab.miller/ |arkivdatum=2007-12-07 }}</ref>

=== Ölproduktion===
{{Inaktuell|datum=2016-08}}
{| class="wikitable" style="font-size:95%;"
|-
|+De största ölproducenterna i världen (2007)<ref>{{webbref|url=http://www.icap.org/LinkClick.aspx?fileticket=zcLOoIlydvE%3D&tabid=235 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2010-01-24 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101218001400/http://www.icap.org/LinkClick.aspx?fileticket=zcLOoIlydvE%3D&tabid=235 |arkivdatum=2010-12-18 }}</ref>
|-
! Placering !! Land !! Ölproduktion (1000-tal [[Hektoliter|hl]])
|-
| 1 || {{flaggbild|Kina}} [[Kina]] || 388 727
|-
| 2 || {{flaggbild|USA}} [[USA]] || 207 990
|-
| 3 || {{flaggbild|Ryssland}} [[Ryssland]] || 114 995
|-
| 4 || {{flaggbild|Brasilien}} [[Brasilien]] || 104 436
|-
| 5 || {{flaggbild|Tyskland}} [[Tyskland]] || 100 658
|-
| 6 || {{flaggbild|Mexiko}} [[Mexiko]] || 81 176
|-
| 7 || {{flaggbild|Japan}} [[Japan]] || 66 429
|-
| 8 || {{flaggbild|Storbritannien}} [[Storbritannien]] || 51 358
|-
| 9 || {{flaggbild|Polen}} [[Polen]] || 36 400
|-
| 10 || {{flaggbild|Spanien}} [[Spanien]] || 35 569
|-
| 11 || {{flaggbild|Nederländerna}} [[Nederländerna]] || 27 256
|-
| 12 || {{flaggbild|Sydafrika}} [[Sydafrika]] || 27 178
|-
| 13 || {{flaggbild|Venezuela}} [[Venezuela]] || 26 641
|-
| 14 || {{flaggbild|Kanada}} [[Kanada]] || 23 924
|-
| 15 || {{flaggbild|Thailand}} [[Thailand]] || 20 929
|-
| 16 || {{flaggbild|Tjeckien}} [[Tjeckien]] || 19 897
|-
| 17 || {{flaggbild|Rumänien}} [[Rumänien]] || 19 614
|-
| 18 || {{flaggbild|Belgien}} [[Belgien]] || 18 565
|-
| 19 || {{flaggbild|Australien}} [[Australien]] || 16 694
|-
| 20 || {{flaggbild|Vietnam}} [[Vietnam]] || 16 665
|}
=== Ölkonsumtion ===
{| class="wikitable" style="font-size:95%;"
|-
|+Länder med högst ölkonsumtion per capita samt Sverige (2010)<ref>[http://alltomol.nu/2012/04/25/olkonsumtion-i-varlden-rent-statistiskt/ Ölkonsumtion i världen – rent statistiskt] {{Wayback|url=http://alltomol.nu/2012/04/25/olkonsumtion-i-varlden-rent-statistiskt/ |date=20140319174919 }} 2014-03-19</ref><ref>[http://sverigesbryggerier.se/ol/statistik-2/konsumtion-av-ol-i-liter-per-invanare/ Sveriges Bryggerier: Konsumtion av öl i liter per invånare] {{Wayback|url=http://sverigesbryggerier.se/ol/statistik-2/konsumtion-av-ol-i-liter-per-invanare/ |date=20140319162418 }} 2014-03-19.</ref><ref>[http://www.mynewsdesk.com/se/sverigesbryggerier/blog_posts/coladryckerna-dominerar-laeskkonsumtionen-16249 Coladryckerna dominerar läskkonsumtionen] 2014-03-19.</ref>
|-
! Placering !! Land !!Ölkonsumtion per invånare och år ([[liter]])
|-
| 1 || {{flaggbild|Tjeckien}} [[Tjeckien]] ||158,6
|-
| 2 || {{flaggbild|Irland}} [[Irland]] || 131,1
|-
| 3 || {{flaggbild|Tyskland}} [[Tyskland]] || 110
|-
| 4 || {{flaggbild|Österrike}} [[Österrike]] || 108,3
|-
| 5 || {{flaggbild|Australien}} [[Australien]] || 104,7
|-
| 6 || {{flaggbild|Storbritannien}} [[Storbritannien]] || 99
|-
| 7 || {{flaggbild|Polen}} [[Polen]] || 95
|-
| 8 || {{flaggbild|Danmark}} [[Danmark]] || 89,9
|-
| 9 || {{flaggbild|Finland}} [[Finland]] || 85
|-
| 10 || {{flaggbild|Luxemburg}} [[Luxemburg]] || 84,4
|-
| 35 || {{flaggbild|Sverige}} [[Sverige]] || 50,1
|-
|}

== Råvaror ==
Huvudingredienserna i öl är malt, humle, jäst samt vatten och många öl bryggs enbart på dessa. Men många vanliga ölstilar, till exempel porter, amerikansk lageröl och många belgiska sorter, innehåller även andra ingredienser. I tyska ölsorter bryggs dock ölen enligt [[Reinheitsgebot|renhetslagarna]] och man får ej använda annat än malt, humle, jäst och vatten. 

=== Malt ===
{{huvudartikel|Malt}}
[[Fil:Sjb whiskey malt.jpg|höger|miniatyr|Malt.]]
[[Fil:Vårby bryggeri vörtpanna 2013g.jpg|miniatyr|Olika maltsorter]]
Malt är [[Sädesslag|säd]] vars korn först fuktats för att börja gro och därefter torkats, processen kallas mältning. Under mältningen uppstår enzymer, smakkomponenter och kväve i sädeskornen, enzymerna [[Spjälka (kemi)|spjälkar]] stärkelsen i kornen till jäsbart socker, som jästen i sin tur kan förvandla till alkohol och koldioxid. Huvudsakligen används malt av korn, men även vetemalt, havremalt och rågmalt förekommer.<ref name=":1">{{Webbref|url=http://mankerbeer.com/att-prova-ol/maltkunskap/|titel=Maltkunskap - MankerBeer.com|hämtdatum=2016-08-05|språk=en-US}}</ref>

Beroende på varierande tid och temperatur under torkningen påverkas maltens färg och karaktär.<ref>{{Webbref|url=http://www.alltomwhisky.se/2012/04/olskolan-allt-om-malt/|titel=Ölskolan: Allt om malt : Allt om Whisky|hämtdatum=2016-08-05|verk=www.alltomwhisky.se}}</ref> Ljus malt, basmalt, torkas vid 80 °C – 110 °C innehåller mycket enzymer som skapar förjäsningsbara sockerarter och ger basen i ölet.<ref name=":1" /> Mörkare maltsorter, specialmalt, som torkas vid 100 °C – 300 °C, ger öl färger från bärnsten till kolsvart och karaktär av knäck, choklad, nötter och brända toner.

=== Humle ===
{{huvudartikel|Humle}}
[[Humle]] är en flerårig [[ört]] vars honblommor används vid ölbryggning. Humlens bitterämnen har en svag antibiotisk effekt på [[grampositiv]]a bakterier vilket hjälper jästen att utvecklas och fermenteras till ett gott öl. Humlen ger även en [[Grundsmak|beska]] av bitterämnen (exempelvis lupulin) som balanserar sötman som malten ger. Humlen har också en konserverande effekt och binder skummet.

Olika sorters humle, och när i processen den tillsätts, ger olika smak och doft till det färdiga ölet. Några av de främsta humleodlingsländerna är [[England]], [[Tyskland]], [[Tjeckien]], [[Slovenien]] och [[USA]]. Det finns ett otal olika sorter humle, av vilka ett tjugotal har stor industriell användning.

=== Jäst ===
{{huvudartikel|Öljäst}}
Jäsningsprocesserna kan delas upp i grupperna överjäst och underjäst samt ibland även spontanjäst. Vid ölbryggning används flera olika sorters jäst. Exempelvis används överjästet ''[[Saccharomyces cerevisiae]]'' vid bryggning av många sorters [[Ale (ölsort)|ale]] medan [[Lageröl|lager]] och lagerlika ölsorter använder underjäst såsom ''[[Saccharomyces pastorianus]]'' eller ''Saccharomyces carlsbergensis'' som den också kallas.

=== Vatten ===
[[Vatten]] är den dominerande ingrediensen. Vattnet kan ha stor betydelse för ölets smak. Mineraler i vattnet samt dess hårdhet har betydelse för ölets karaktär och vissa regioners vatten passar bättre till vissa öltyper. Idag behandlar man även vattnet på olika sätt. Exempelvis tillsätter svenska bryggerier ofta [[kalciumsulfat]] för att göra vattnet hårdare och därmed öka syrahalten i ölet (så kallad [[burtonisering]]). För att brygga en liter öl kommersiellt krävs omkring 3,3&nbsp;liter vatten.<ref>{{webbref|url=http://www.carlsberggroup.com/investor/news/Pages/MostEfficientGlobalBrewer.aspx |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2012-06-10 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120527184953/http://www.carlsberggroup.com/investor/news/Pages/MostEfficientGlobalBrewer.aspx |arkivdatum=2012-05-27 }} "3.3hl water required to produce 1hl beer (2010: 3.5hl water required)" Läst 2012-06-10</ref>

=== Andra ingredienser ===
Ibland används förutom grundingredienserna tillsatser för att ändra ölets smak, karaktär eller alkoholhalt.

==== Råfrukt ====
{{huvudartikel|Råfrukt}}
''[[Råfrukt]]'' är olika slags spannmål som läggs i vörten utan att först [[Malt|mältas]]. Huvudsakligen används [[ris]], [[majs]] eller omältat korn som råfrukt, men även omältat vete eller råg kan förekomma. Tidvis har råfrukt använts av ekonomiska skäl, men främst för att ge ett ljusare, mer lättdrucket öl.<ref>{{Webbref|url=http://www.kronleins.se/beer_ingredients.asp?show=05 |titel=Krönleins Bryggeri AB {{!}} öl öltillverkning bryggeri cider läsk Kaltenberg Crocodile Skåne Halmstad |hämtdatum=11 augusti 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160816121419/http://www.kronleins.se/beer_ingredients.asp?show=05 |arkivdatum=16 augusti 2016 }}</ref>

==== Socker ====
Socker i olika former kan tillsättas för att förstärka jäsningen och få ett starkare öl med högre alkoholhalt eller för att få en lättare smak.<ref>{{Webbref|url=https://byo.com/bock/item/1441-sweetness-brewing-sugars-how-to-use-them|titel=Sweetness: Brewing Sugars & How To Use Them|hämtdatum=2016-08-04|efternamn=Palmer|förnamn=John}}</ref> Såväl vanligt socker som [[farin]], [[kandisocker]] och många andra sorters socker används. Generellt ger tillsats av socker inte ett "sött" öl. Tvärtom omvandlas det mesta sockret till alkohol av jästen. Ett undantag är tillsats av laktos, [[mjölksocker]], vilket används i bland annat ''Milk stout''. Detta ger ölen en sötare smak eftersom jästen inte kan bryta ner denna sockerart.

==== Kryddor ====
Kryddor av olika slag förekommer i vissa öltyper, ibland som ett komplement till humle, ibland som ensam smakgivare. Ofta eftersträvas en bitter smak för att balansera den söta malten. Exempel på kryddor är [[pomerans]], [[koriander]], [[fänkål]], [[ljung]], skott av [[tall]], [[muskot]], [[kryddnejlika]] och [[kanel]]. Danskt [[hvidtøl]] kan smaksättas med lakrits.

==== Frukt/grönsaker ====
I vissa ölsorter används [[frukt]], och i enstaka fall även [[grönsaker]].<ref>{{Webbref|url=https://byo.com/bock/item/319-brewing-with-fruit-techniques|titel=Brewing with Fruit: Techniques|hämtdatum=11 augusti 2016}}</ref> Ett exempel är en blandning av [[lambik]] och [[körsbär]] som går under namnet [[kriek]].

==== Antioxidationsmedel ====
Vissa bryggerier tillsätter en liten mängd [[askorbinsyra]] som [[Antioxidant|antioxidationsmedel]] i det färdiga ölet.<ref name="ref_1">{{Webbref|url=http://www.carlsbergsverige.se/Foretaget/FragorSvar/Sidor/Default.aspx|titel=http://www.carlsbergsverige.se/Foretaget/FragorSvar/Sidor/Default.aspx|hämtdatum=2016-08-11|verk=www.carlsbergsverige.se}}{{död länk|datum=2017-09 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>

== Bryggprocessen ==
{{huvudartikel|Ölbryggning}}
Öltillverkningen kan delas in i sex olika moment. Alla bryggerier har en bryggmästare med sitt eget, unika sätt att göra öl. Det kan vara små eller stora förändringar i de olika bryggstegen som skiljer de olika ölen åt, men grundprincipen är att en volym av malt urlakas med hjälp av varmt vatten, där smaker, proteiner och sockerarter frigörs beroende på vilken temperatur vattnet har. Denna blandning av malt och vatten (så kallad mäsk) urlakas och filtreras sedan (vilken då kallas för vört) innan den kokas tillsammans med den smaksättande ingrediensen humle och andra eventuella kryddor eller andra smakgivare. Slutligen kyls ölet ner till under rumstemperatur och en viss typ av jäst tillsätts.

== Alkohol i öl ==
Alkoholen i ölet kommer i huvudsak från metaboliseringen av socker som sker vid jäsningen. Mängden förjäsningsbart socker i vörten och vilka jästsorter som används är de huvudsakliga faktorerna som bestämmer mängden alkohol i det färdiga ölet.

Alkoholhalten för öl varierar från låga 0,1&nbsp;volymprocent alkohol upp till 60&nbsp;volymprocent<ref>{{webbref|url=http://eater.com/archives/2010/07/29/dutch-brewery-unveils-new-cheaper-strongest-beer-in-the-world.php|titel=Dutch Brewery Releases Strongest Beer (60%) in the World|hämtdatum=29 november 2010|datum=29 jul 2010|verk=[eater.com eater.com]|förnamn=PAula@Efternamn=Forbes}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.brouwerijhetkoelschip.nl/cms/bieren.html|titel=Bieren|hämtdatum=2016-08-04|efternamn=Administrator|verk=www.brouwerijhetkoelschip.nl|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140605051035/http://www.brouwerijhetkoelschip.nl/cms/bieren.html}}</ref>. Det går att jäsa öl upp till omkring 28%<ref name=":0">{{Webbref|url=http://www.dt.se/dalarna/falun/gar-60-procentigt-ol-att-dricka-nja|titel=Går 60-procentigt öl att dricka? Nja...|hämtdatum=2016-08-04|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160920233902/http://www.dt.se/dalarna/falun/gar-60-procentigt-ol-att-dricka-nja|arkivdatum=2016-09-20}}</ref>, starkare öl framställs genom frys-[[destillation]].<ref name=":0" />

Traditionellt har alkoholhalten för öl mätts i viktprocent, men sedan 1995 anges den, som för andra alkoholdrycker, i volymprocent.<ref name="ref_1"/>

=== Alkoholfritt öl ===
Det finns en relativt stor och växande marknad för alkoholfritt öl som låg på 4&nbsp;% i Sverige 2020.<ref name=Bryggrapport2020>{{webbref |titel=Bryggerirapport 2020, sid. 5 |url=https://sverigesbryggerier.se/wp-content/uploads/2022/11/Bryggerirapport-2020.pdf |utgivare=[[Sveriges Bryggerier]] |format=PDF |datum=10 november 2022 |hämtdatum=2024-08-31}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.corren.se/nyheter/ostergotland/test-basta-alkoholfria-olen-om4119019.aspx|titel=Test: Bästa alkoholfria ölen|hämtdatum=2016-08-04|datum=2016-05-02}}</ref> Alkoholfritt öl smakar ganska likt alkoholhaltigt öl, då öl från början har en relativt låg alkoholhalt. Då ölets smak till viss del kommer från humlen gör den lägre alkoholhalten ingen större smakskillnad.<ref name="sysfri">[http://www.systembolaget.se/Uppslagsbok/Alkoholfritt.htm Alkoholfritt med allt bättre smak] {{Wayback|url=http://www.systembolaget.se/Uppslagsbok/Alkoholfritt.htm |date=20071226095058 }}. ''Systembolaget''. Läst [[23 december]] [[2007]].</ref> Alkoholfritt öl är dock inte alltid helt alkoholfri och får ha en alkoholhalt på max 0,5 procent.<ref name=alcfrittsys>{{webbref |titel=Alkoholfritt vår märkning  |url=https://www.systembolaget.se/vara-markningar/alkoholfritt/ |utgivare=[[Systembolaget]] |format=HTML |hämtdatum=2024-08-31}}</ref>

== Öltyper==
[[Fil:Beer types diagram.svg|miniatyr|400px|De huvudsakliga öltyperna.]]
=== Spontanjäst öl ===
{{huvudartikel|Spontanjäst öl}}
[[Spontanjäst öl]] är den äldsta öltypen. Spontanjäsning innebär att man låter fria jästpartiklar i luften starta jäsprocessen. I stort sett förekommer det numera bara i närheten av [[Bryssel]], [[Belgien]] där man brygger [[lambic]], som är grunden för en hel familj öl. Spontanjäsning är svår att styra, och tar mycket lång tid. Jäsningen sker i olika steg under ett par år, men man kan börja sälja lambik som är tre till fyra månader gammalt. Man har identifierat ett åttiotal olika jästarter i spontanjäst öl, och i ett enda spontanjäst öl brukar mellan tio och tjugo jäststammar vara aktiva.

=== Ale ===
{{huvudartikel|Ale (ölsort)}}
Till [[Ale (ölsort)|ale]] räknas i princip alla öl som är [[överjäst]]a, såsom brittisk, irländsk och belgisk ale, [[porter]], [[stout]] och [[kölsch]]. [[Veteöl]] är också en typ av överjäst öl, men räknas för det mesta som en egen grupp. Jäsningen sker oftast med jästarten ''[[Saccharomyces cerevisiae]]'', som renodlats bland de åttiotal jästsvampar som kan vara aktiva vid spontanjäsning. Arten är effektivare än de jäster som är aktiva vid spontanjäsning, vilket ger möjlighet att jäsa ölet till en högre alkoholhalt och en renare doft. Överjästen är dock mindre effektiv än underjästen, som ger ett ännu renare öl, med färre [[estrar]] och mindre restsötma. Vid överjäsning bildas ett tjockt jässkum överst på jäskaret, därav namnet överjäst.

=== Lager ===
{{huvudartikel|Lageröl}}
[[Lageröl|Lager]] är ett samlingsnamn för alla [[underjäst]]a ölsorter. Färgen varierar från mycket ljust gul till brunsvart, beroende på vilken [[malt]]sort som använts. [[Pilsner]] och [[Münchner]] är två klassiska varianter av lageröl. Vid underjäsning används jästarten ''[[Saccharomyces carlsbergensis]]'' (som numera heter ''[[Saccharomyces pastorianus|S. pastorianus]]'') eller ''[[Saccharomyces uvarum]]''. Jäsningen sker vid relativt låg temperatur, och när inget jäsbart socker finns kvar sjunker jästen ner till botten, därav namnet underjäst. Efter jäsningen lagras ölet i stora svala tankar, ofta strax över 0&nbsp;°C, därav namnet lageröl.

=== Veteöl ===
{{huvudartikel|Veteöl}}
[[Veteöl]] framställs genom att man använder en del mältat vete för att tillverka det. Eftersom mältning av vete inte frigör samma enzymer som mältning av korn, kan man inte göra ett öl på enbart vetemalt. Enzymerna behövs för att skapa jäsbart socker av stärkelsen i säden. Veteöl tillverkas främst i södra Tyskland och i Belgien. Det är överjäst, och tekniskt sett ett slags ale. Resultatet är allmänt en frisk törstsläckande öl med viss syrlighet.
== Servering och paketering ==
[[Fil:Edouard Manet 006.jpg|upright|miniatyr|[[Édouard Manet]]s målning ''La Serveuse de Bocks'' föreställer en ölservitris.]]

=== Kolsyra ===
[[Fil:Zlatopramen (Beer- czech republic).jpg|miniatyr|150px|[[Zlatopramen]] på flaska.]]Kolsyran i öl påverkar munkänslan och bidrar till ölets karaktär. Det som kallas kolsyra i öl består egentligen av gasen [[koldioxid]] som är löst i vätskan. En mindre del av koldioxiden övergår också i egentlig [[kolsyra]]. Koldioxid bildas vid jäsningen av ölet, men normalt behövs högre halter av kolsyra än de som naturligt finns kvar när ölet är färdigjäst på bryggeriet. Dessutom avgår kolsyran gärna vid hantering av det färdigjästa ölet, till exempel vid filtrering och pastörisering. Därför ökar man kolsyrehalten med olika metoder.

Vid bryggning i större skala brukar koldioxid tillsättas under tryck före tappningen på flaskor eller fat. Lageröl från större bryggerier är oftast kolsyrade på detta sätt. Ett annat sätt är att tillsätta en mindre mängd socker, maltextrakt eller liknande före tappningen på flaska. Kvarvarande jäst, eller nytillsatt jäst, ombildar då sockret till kolsyra och ett tryck uppstår i flaskan. Många ale är kolsyrade på detta sätt, och då bildas också en bottensats av döda jästceller i flaskan.

Olika ölstilar innehåller olika mycket kolsyra. Belgiska öl, veteöl och ljus lager är ofta högt kolsyrade. Engelska ale är ofta lågt kolsyrade.[[Fil:Damm.jpg|miniatyr|150px|[[Estrella Damm]] på burk.]]

=== Serveringstemperatur ===
Ölets [[temperatur]] påverkar upplevelsen. Lägre temperaturer rekommenderas för vissa sorters öl, som ljus lager, medan högre temperatur låter de rundare smakerna i exempelvis [[stout]] och ale komma fram bättre. Den brittiske ölexperten [[Michael Jackson (Beerhunter)|Michael Jackson]] föreslog en femgradig skala för serveringstemperaturer. Väl kylt (7&nbsp;°C) för ljus lager, kylt (8&nbsp;°C) för veteöl, lätt kylt (9&nbsp;°C) för mörk lager och tyskt veteöl, källarsvalt (13&nbsp;°C) för ale, stout och de flesta belgiska öl och rumstemperatur (15,5&nbsp;°C) för stark mörk ale och barley wine.<ref>[http://www.beerhunter.com/documents/19133-001549.html Scottish island's summer brew beats British 'Belgians' and 'Germans']. ''Beerhunter.com''.Läst [[24 december]] [[2007]].</ref>

=== Fat ===
I barer och restauranger serveras ofta öl på [[ölfat|fat]]. Fatet (oftast 30&nbsp;l stort) är för det mesta tillverkat av metall och ölet utsätts för ett tryck av [[koldioxid]]gas vilket gör att det drivs ut genom ett munstycke. Fatet kan i större anläggningar ersättas med stora tankar försedda med flytande lock, en "flyttank". En del ölsorter, främst [[stout]] som [[Guinness]], serveras med en gasblandning av [[kvävgas]] och koldioxid vilket producerar finare bubblor.

=== Flaska ===
Öl kan även serveras och förvaras på [[flaska]]. De tidigaste omskrivna ölflaskorna fanns i [[England]]. Det var munblåsta flaskor som var mycket ömtåliga. När flaskorna utsattes för ljus eller värme fanns risk att de exploderade. År 1615 uppmanade författaren [[Gervase Markham]] [[husmor|husmödrar]] som bryggde öl att tappa sin ale i runda flaskor med en smal öppning, försluta dessa med en korkpropp och förvara dem i en sval källare med sand upp till midjan. År 1847 började ölflaskor tillverkas industriellt, men i Europa dracks det mest fatöl fram till [[första världskriget]].<ref>{{Webbref|titel=De första ölflaskorna var runda|url=https://varldenshistoria.se/teknik/uppfinningar/nar-uppfanns-olflaskan|verk=VÄRLDENS HISTORIA|datum=2020-10-14|hämtdatum=2024-07-19|språk=sv|författare=Bue Kindtler-Nielsen}}{{inloggning krävs}}</ref>

Världens första standardflaska för öl var den svenska så kallade [[knoppflaska]]n som kom på marknaden 1884.{{Källa behövs||datum=2024-07}} De flesta ölsorter, förutom real ale, filtreras för att renas från jäst då de tappas upp på flaska, även om det i vissa ölsorter tillsätts ny jäst efter tappningen. Öl på flaska bör hällas upp på ett ganska hårdhänt sätt, så att ölet slås mot botten på glaset. Det gör att kolsyran frigörs mera och en större del av alla smakämnen frigörs. Om det finns en bottensats i ölet kan man dock vara försiktigare vid upphällningen så att inte bottensatsen blandas med det övriga ölet, om inte målet med jästfällningen är att den ska vara en del av smaken, som i veteöl.

=== Burk ===
I stora delar av världen dricks mycket öl på [[burk]]. Storleken varierar mellan olika länder, men brukar vanligtvis rymma 33&nbsp;cl och 50&nbsp;cl. Burkar skyddar ölet från ljus och har bättre hållfasthet än flaskor. Ölburken uppfanns för att bevara ölets kvalité men blev snart förknippad med massproducerat billigt öl, trots att förvaring i burkar ger ungefär samma kvalité som flaskor.<ref>{{Webbref|titel=Beer Packaging Secrets |url=http://www.allaboutbeer.com/features/packaging.html |hämtdatum=2007-11-05 |utgivare=All About Beer Magazine |citat=From a quality point of view, cans are much like bottles. |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070928060803/http://www.allaboutbeer.com/features/packaging.html |arkivdatum=2007-09-28 }}</ref>

== Beskattning av öl ==
Beskattning av öl kan utgå från två principer, antingen [[vörtstyrka|stamvörtstyrkan]] eller alkoholhalten. Alkoholhalten beror på stamvörtstyrka och jäsningsgrad. Skatteklasser har ofta blandats med öltyper, eftersom öltyper normalt har en koppling till alkoholhalt eller stamvörtstyrka även om dessa är inexakta och föränderliga. I till exempel den svenska 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning, och lagfästandet av Systembolaget, fanns inte benämningen öl. I stället beskrevs maltdrycker i tre klasser med olika maxnivåer av alkoholstyrka. De definierades som klass I: Svagdricka, klass II: Pilsnerdricka och klass III: Exportöl. Exportöl var öl med över 4 volymprocent alkohol och den var förbjuden för försäljning annat än på recept.<ref>[http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artiklar/1999/N%C3%A4r%20motboken%20skulle%20avskaffas%20%C3%85ke%20Elm%C3%A9r.PDF När motboken skulle avskaffas] {{Wayback|url=http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artiklar/1999/N%C3%A4r%20motboken%20skulle%20avskaffas%20%C3%85ke%20Elm%C3%A9r.PDF |date=20131202235837 }}.</ref> Vid samma tid fanns i Sverige dessutom en särskild maltdrycksbeskattning, som beskattade öl olika beroende på kombinationen av alkohol och vörtstyrka.<ref>{{runeberg.org|nfcq|0241.html Maltdrycksbeskattning}}</ref>

=== Tyskland ===
I [[Tyskland]] beskattas öl efter stamvörtstyrkan.<ref>Bundesministerium der Finanzen, Zollverwaltung: ''Die Höhe der Biersteuer'' {{webbref|url=http://www.zoll.de/b0_zoll_und_steuern/b0_verbrauchsteuern/h0_biersteuer/b0_hoehe_der_biersteuer/index.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-10-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090213221152/http://www.zoll.de/b0_zoll_und_steuern/b0_verbrauchsteuern/h0_biersteuer/b0_hoehe_der_biersteuer/index.html |arkivdatum=2009-02-13 }} 2008-10-22</ref> Skattesatsen 2009 var 0,787 Euro för varje grad [[Platoskalan|Plato]] per [[hektoliter]] öl.<ref name="zoll.de">Bundeszollverwaltung: ''Die Höhe der Biersteuer'' {{webbref|url=http://www.zoll.de/b0_zoll_und_steuern/b0_verbrauchsteuern/h0_biersteuer/b0_hoehe_der_biersteuer/index.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-10-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090213221152/http://www.zoll.de/b0_zoll_und_steuern/b0_verbrauchsteuern/h0_biersteuer/b0_hoehe_der_biersteuer/index.html |arkivdatum=2009-02-13 }} 2009-08-13</ref>

{| class="wikitable"
! Klass
!Stamvörtstyrka <br /> grader Plato
!Alkoholhalt <br /> volymprocent
!Skatt per liter öl <br /> 2009<ref name="zoll.de"/>
!Skatteklassens andel<br /> av den tyska ölproduktionen
!Anmärkning
|-
| Einfachbier || 1,5–6,9 || 0,5–1,5 || ''skattefritt'' || 0,1 % ||
|-
| Schankbier || 7–10,9 || 0,5–2,6 || 0,06-0,07 Euro ||0,2 % ||''[[Berliner Weisse]]'' <br /> hör till denna <br /> kategori <ref>{{Webbref|url=http://www.germanbeerinstitute.com/Schankbier.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-08-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090926060617/http://www.germanbeerinstitute.com/Schankbier.html |arkivdatum=2009-09-26 }} 2009-08-13</ref>
|-
| Vollbier|| 11–15,9 || 3–5,3 || 0,07 - 0,13 Euro || 99 % ||
|-
| Starkbier || 16 och högre || 5–10 % || från 0,13 Euro|| 0,7 %|| 
|}
Källa:<ref>German Food Guide, http://www.germanfoodguide.com/beer-class.htm 2008-10-22</ref>

=== Schweiz ===
I [[Schweiz]] beskattas öl efter stamvörtstyrka.<ref name="ezv.admin.ch">Eidgenössische Zollverwaltung EZV {{webbref|url=http://www.ezv.admin.ch/zollinfo_firmen/steuern_abgaben/00386/index.html?lang=de |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2008-10-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080919135349/http://www.ezv.admin.ch/zollinfo_firmen/steuern_abgaben/00386/index.html?lang=de |arkivdatum=2008-09-19 }} 2008-10-22</ref>

{| class="wikitable"
! Klass
! Stamvörtstyrka grader Plato
|-
| Leichtbier || 10,0 och lägre
|-
| Normalbier || 10,1–14 
|-
| Spezialbier || 10,1–14 
|-
| Starkbier || 14,1 och högre 
|}
Källa:<ref name="ezv.admin.ch"/>

=== Sverige ===
I [[Sverige]] beskattas öl med en alkoholhalt över 2,8&nbsp;volymprocent efter alkoholhalten. Skatten är 2.02&nbsp;kronor per volymprocent alkohol och liter öl (2017). Öl med en alkoholhalt på 2,8&nbsp;% eller lägre beskattas inte.<ref>{{Webbref|url=https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/punktskatter/alkoholskatt/skattesatser.4.4a47257e143e26725aecb5.html |titel=Skatteverket. Skattesatser på alkohol. |hämtdatum=2017-03-20 }}</ref>

{| class="wikitable"
!Alkoholhalt i<br /> volymprocent
!Skatteplikt
!Tillåten detaljhandel
|-
| 0–0,5 || Ej skattepliktigt || Oreglerat av alkohollagstiftningen
|-
| 0,5-2,8 || Skattepliktigt, men skatten är 0 kronor||Livsmedelshandel, bryggerier och Systembolaget
|-
| 2,81–3,5 || Skattepliktigt || Livsmedelshandel, bryggerier och Systembolaget
|-
| 3,51- || Skattepliktigt || [[Systembolaget]]
|}

Denna alkoholskatt tas ut från tillverkare eller importörer.

== Se även ==
* [[Hembryggning]]
* [[Internationella öldagen]]
* [[Mjöd]] 

== Referenser ==
{{artikelursprung|källa=spanskspråkiga Wikipedia|url=http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Cerveza&oldid=13718538|}}
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Beer&oldid=180042505}}
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=History_of_beer&oldid=178633063}}
{{dewp|url=http://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Geschichte_des_Bieres&oldid=36634529}}
=== Noter ===
<references />

== Externa länkar ==
* {{commonscat|beer}}
* [https://web.archive.org/web/20070928070027/http://www.sverigesbryggerier.se/drycker/ol-historia.html Sveriges Bryggeriers sidor om ölets historia]

{{Alkoholdrycker}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Öl| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]