Visa källa för Šibenik

{{Ortsfakta Kroatien
| namn                     = Šibenik
| image_vapen              = Sibenik coat of arms.jpg
| image_vapenstorlek  	   = 80px
| image_flagga             = Vlag sibenik.gif
| image_flaggstorlek       = 120px
| image_mall               = ja
| image_bild               = {{Bildmontage
| photo1a = HR-Sibenik-Kathedrale-01.jpg{{!}}Sankt Jakobs katedral.
| photo2a = Gradska knjižnica Šibenik.jpg{{!}}Stadsbiblioteket 
| photo2b = Tvrdava.sv.mihovil.sibenik.JPG{{!}}Sankt Mikaels fästning.    
| photo3a = Barone izgradnja-43.jpg{{!}}Vy över Šibenik från Baronefästningen.
| size = 256
| position = center
| spacing = 2
| color = black
| border = 0
| color_border = 
| text = Överst, från vänster: [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]], [[Juraj Šižgorićs stadsbibliotek|Stadsbiblioteket]], [[Sankt Mikaels fästning, Šibenik|Sankt Mikaels fästning]] och vy över Šibenik från [[Baronefästningen]]. 
| text_background = #FFFFFF
| foot_montage =
}}
| image_bildstorlek        = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
| landskap                 = [[Dalmatien]]
| län                      = [[Šibenik-Knins län]]
| lat_g = 43 |lat_m = 44 |lat_s = 06 |lat_NS = N
| long_g= 15 |long_m= 53 |long_s= 26 |long_EW= E
| folkmängd                = 46332
| folkmängd_not            =<ref name="dzsinv2011">[http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_03/e01_01_03_zup15.html Kroatiska statistiska centralbyrån] –  Folkräkningen 2011. Läst 4 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> 
| folkräkningsdatum        = 2011
| postnummer               = 22000 
| riktnummer               = 022
| borgmästare              = Željko Burić ([[Kroatiska demokratiska unionen|HDZ]])
| positionskarta           = Kroatien
| positionskartnamn        = Croatia location map.svg
| karttext                 = Šibeniks läge på kartan över Kroatien.
| webbplats                = [http://www.sibenik.hr www.sibenik.hr]
| noteringar               =
}}
'''Šibenik''' (uttal: {{IPA-uttal|ʃîbeniːk}}, {{lang-it|Sebenico}}, {{lang-de|Sibenning}}) är en [[Lista över städer i Kroatien|stad]] i [[Kroatien]]. Staden har 46&nbsp;332 invånare (2011) varav 34&nbsp;302 invånare bor i tätorten.<ref name="dzsinv2011" /> Šibenik är huvudort och det politiska, ekonomiska och kulturella centret i [[Šibenik-Knins län]].<ref>[https://www.sibenik-tourism.hr/en/general-facts Sibenik-tourism.hr] {{Wayback|url=https://www.sibenik-tourism.hr/en/general-facts |date=20170820200833 }} – Šibeniks turistråd. Läst 7 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> 

Staden är belägen i den mellersta delen av [[Kroatiens regioner|landskapet]] [[Dalmatien]], vid en naturligt skyddad vik vid floden [[Krka, Kroatien|Krkas]] mynning i [[Adriatiska havet]]. Sett till folkmängden är Šibenik Dalmatiens tredje<ref name="cw">[https://www.croatiaweek.com/sibenik-celebrating-950th-birthday Croatiaweek.com] – Läst 4 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> största ort och Kroatiens tolfte största stad. Šibenik är främst en turistort och industristad med skeppsvarv och metallindustrier. 

== Historia ==
=== Förhistoria ===
Under [[folkvandringstiden]] på 600-talet bosatte sig [[slaver]] i vad som idag är Kroatien. Arkeologiska fynd tyder på att de först slog sig ned i de redan etablerade [[Antiken|antika]] städernas periferi och att de antika städerna genom interaktion med nybyggarna sedermera antog en allt mer slavisk prägel.  

Staden Šibeniks historia särskiljer sig dock i den mening att den till skillnad från många andra städer längs med Kroatiens adriatiska kust inte tros ha sitt ursprung i [[illyrer|illyriska]], [[Romerska riket|romerska]] eller [[Antikens Grekland|grekiska]] bosättningar.<ref>[http://www.hrsvijet.net/index.php?option=com_content&view=article&id=3243:ibenik-najstariji-samorodni-hrvatski-grad&catid=16:turizam&Itemid=117 Hrsvijet.net] {{Wayback|url=http://www.hrsvijet.net/index.php?option=com_content&view=article&id=3243:ibenik-najstariji-samorodni-hrvatski-grad&catid=16:turizam&Itemid=117 |date=20170820203554 }} – Läst 4 augusti 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> Arkeologiska förhistoriska fynd som bekräftar mänsklig närvaro har visserligen påträffats vid bland annat ''Sankt Annas stadskyrkogård''<ref name="enmk">[http://www.enciklopedija.hr/natuknica.aspx?ID=59500 Enciklopedija.hr] – Miroslav Krleža-institutets online-encyklopedi. Läst 5 augusti 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> och [[Sankt Mikaels fästning, Šibenik|Sankt Mikaels fästning]]. Fynden bekräftar dock inte att Šibenik är framvuxen ur en äldre bosättning eller att staden har kontinuitet från antiken. Šibenik framhålls därför som en av få orter och den största kroatiska kuststaden som grundlagts av kroater. Stadens förhållandevis nyare historia (från 800-talet och framåt) innebär bland annat avsaknad av romerska byggnadsverk eller minnesmärken av den typ som finns bevarande i till exempel städerna [[Split]] eller [[Pula]] som båda har en äldre historia.    

=== Medeltiden ===
Šibeniks tidiga historia är okänd men staden antas av vuxit fram under [[Domagoj]]s regeringstid på 800-talet.<ref name="enmk" /> Staden etablerades som en kroatisk bosättning som växte fram kring Sankt Mikaels fästning som är belägen på en 70 meter hög höjd. Till en början uppfördes byggnader i vad som idag är stadsdelen ''Dolac'' och senare även i området öster om kastellet. På 1100-talet uppfördes [[Sankt Chrysogonus kyrka, Šibenik|Sankt Chrysogonus kyrka]] i området öster om fästningen och den medeltida stadskärnan utvecklades sedan kring denna.<ref name="enmk" /> På 1000-talet hade bosättningen vuxit i betydelse vilket bekräftas av att de inhemska kroatiska kungarna periodvis residerade i staden. Šibenik var därmed en av de viktigare städerna i det [[Kungariket Kroatien (medeltiden)|medeltida kroatiska kungariket]]. 

Staden omnämns för första gången som ''Castrum Sebinici'' i ett privilegiebrev utfärdat av kung [[Petar Krešimir IV]] den 26 december 1066.<ref name="enmk" /><ref>''Kroatien'', Första klass reseguider 2007, sidan 104.</ref><ref>[https://www.sibenik-tourism.hr/en/history Sibenik-tourism.hr] {{Wayback|url=https://www.sibenik-tourism.hr/en/history |date=20170820163205 }} – Šibeniks turistråd. Läst 5 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref><ref name="cw" /> Šibenik kallas av denna anledning ibland för "Krešimirs stad" (''Krešimirov grad'').<ref name="cw" /> Vid tiden då kung Petar Krešimir IV utfärdade privilegiebrevet var Šibeniks politiska och ekonomiska betydelse på uppgång och kungen tros ha velat skapa en motvikt mot de av [[romersk rätt]], tradition och kultur präglade [[dalmatiska stadsstaterna]]. Under hans styre bemäktigades de dalmatiska stadsstaterna som därefter integrerades i Kungariket Kroatien. Det medeltida kroatiska riket stod på höjden av sin makt. 

[[Bild:Šibenik in 1486 by Konrad von Grünberger.jpg|miniatyr|vänster|Målning av [[Conrad Grünenberg|Konrad von Grünberger]] föreställande Šibenik år 1486.]]
År 1097 omkom [[Petar Svačić]], den siste av de inhemska kroatiska kungarna, i slaget med [[Kungariket Ungern|ungrarna]] vid Petrova Gora (''Petersberget''). Trots adelns motstånd tvingades det medeltida Kroatien år 1102 att ingå [[Pacta conventa (Kroatien)|personalunion med Ungern]] (''Pacta conventa''). År 1105 erkände staden Šibenik den ungerske kung [[Koloman av Ungern|Kolomans]] överhöghet. Därefter inleddes en turbulent period i Šibeniks historia där Kungariket Ungern (i personalunion med Kroatien), [[Bysantinska riket]] och den allt mer inflytelserika [[Republiken Venedig]] stred om styret över staden. Åren 1116–1124 löd staden under Venedig. Den intogs därefter kortvarigt av Bysans innan Ungern år 1133 återtog styret. Kontrollen över Šibenik växlade därefter mellan redan nämnda stadsbildningar fram till år 1180.<ref name="enmk" /> 

I juridisk mening var Šibenik under 1100-talet en befäst bosättning (''castrum'', ''oppidum'') och inte en stad (''civitas'').<ref name="enmk" /> Som stad skulle bosättningen genom stadsprivilegier ha en gynnsammare utveckling och vara likställd med andra dalmatiska städer. Det lokala styret strävade därför efter att erhålla stadsstatus vilket förverkligades år 1167 då bosättningen tilldelades stadsstatus av den ungersk-kroatiske kungen [[Stefan III av Ungern|Stefan III]].<ref>{{bokref |efternamn=Playfair |förnamn=Lambert |titel=Handbook to the Mediterranean |origår=1881 |url=https://books.google.com/books?id=M_4HAAAAQAAJ |hämtdatum=6 augusti 2017 |utgivare=John Murray |utgivningsort= |språk=engelska |sid=310}}</ref> 

Från början av 1200-talet erkände Šibenik de inhemska ''[[knez]]erna'' (furstarna) [[Domald av Sidraga|Domald]] och sedan [[grevarna av Bribir]] som de lokala härskarna i staden.<ref name="enmk" /> År 1298 utsågs Šibenik till biskopssäte. Även om Šibenik tidigare erhållit stadsstatus och utsetts till biskopssäte stagnerade dess ekonomi och utveckling till följd av höga skatter och tullar.<ref name="enmk" /> Situationen ledde till ett lokalt uppror mot ätten ''Bribirski''. Med hjälp av Republiken Venedig avbröts ättens lokala dominans år 1322. Republiken Venedigs inblandning i den lokala politiken innebar att staden förlorade sin relativa autonomi och rätten till att själv utse stadens lokala representant. Hädanefter utsåg venetianarna en rektor att styra Šibenik.<ref name="enmk" /> Det venetianska styret blev dock kortvarigt. I samband med [[freden i Zadar]] år 1358 tvingades Venedig avstå sina besittningar i Dalmatien till det ungersk-kroatiska kungariket. 

År 1390 erkände Šibenik liksom övriga dalmatiska städer förutom [[Zadar]] den [[Kungariket Bosnien|bosniske]] kung [[Tvrtko I av Bosnien|Tvrtko I]]:s överhöghet. I början av 1400-talet löd staden under den kroatiske [[ban]]en [[Hrvoje Vukčić Hrvatinić]] och senare under [[Vladislav av Neapel|Vladislav]] – kungen av [[Kungariket Neapel|Neapel]].             
           
=== Venetianskt, franskt och österrikiskt styre ===
[[Bild:Šibenik - Pevnosť Sv. Mikuláša.JPG|miniatyr|Den [[Unescos världsarvslista|världsarvslistade]] [[Sankt Nikolaus fästning|Sankt Nikolaus-fästningen]] i Šibeniks hamninlopp uppfördes åren 1540–1547 av de [[Republiken Venedig|venetianska]] myndigheterna.]]
År 1409 köpte Republiken Venedig rättigheterna till Dalmatien från en tronpretendent till den ungerska kronan.<ref name="svmihovil">[http://svmihovil.sibenik.hr/?stranice=history-and-heritage&id=2&lang=en Sankt Mikael-fästningens officiella webbplats] {{Wayback|url=http://svmihovil.sibenik.hr/?stranice=history-and-heritage&id=2&lang=en |date=20170816003918 }} – Läst 12 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> Šibenik motsatte sig venetianskt styre men betvingades år 1412 efter en 38 månader lång belägring som slutligen gav Venedig makten över staden.<ref name="svmihovil" /> Republiken Venedig hade periodvis styrt staden tidigare men från 1400-talet inleddes en längre period av kontinuerligt venetianskt styre som varade till år 1797. Den venetianska regimen lämnade bestående avtryck på staden, inte minst i fråga om stadsbild och arkitektonisk utformning. Liksom många andra städer präglades Šibenik av den [[italiensk renässans|italienska renässansen]] och flera av stadens kulturmärkta byggnadsverk tillkom under den venetianska perioden, däribland den [[Unescos världsarvslista|världsarvslistade]] [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]] som anses vara ett av [[renässansens arkitektur|renässansen]] bästa exempel i Kroatien.     

Efter en längre period av ekonomisk tillväxt stagnerade den lokala ekonomin under 1400-talets andra hälft till följd av det [[Osmanska riket|osmanska]] hotet. De [[islam|muslimska]] osmanerna kontrollerade sedan tidigare stora delar av [[sydöstra Europa]] och [[Balkanhalvön]] (däribland dagens [[Bosnien och Hercegovina]]) men lyckades aldrig inta Šibenik. Rivaliteten mellan venetianarna och osmanerna ledde till en [[Osmansk-venetianska krigen|serie av krig mellan de två kombattanterna]]. År 1522 lyckades osmanerna inta det [[dalmatiska inlandet]] och de då venetianska städerna [[Knin]] och [[Skradin]] vilket ledde till avfolkning i området. För att skydda Šibenik upprättades en försvarslinje bestående av flera befästningsverk. Åren 1540–1547 uppfördes den världsarvslistade [[Sankt Nikolaus fästning]] för att skydda stadens hamninlopp. År 1646 uppfördes [[Baronefästningen]] och [[Sankt Johannes fästning, Šibenik|Sankt Johannes fästning]] som bidrog till att häva den osmanska belägringen av Šibenik år 1647. Under det [[kretensiska kriget (1645–1669)|kretensiska kriget]] (1645–1669) utgjorde gränsområdena mellan Venedig och Omanska riket i Dalmatien en krigsskådeplats vilket ledde till att [[morlaker]] från det dalmatiska inlandet tog sin tillflykt till Šibenik. Sedan det osmanska hotet från år 1699 definitivt upphört inleddes en period av ekonomisk tillväxt som dock avlöpte långsamt. Den lokala allmogens missnöje med den venetianske rektorn ''Cavalli'' (1739) ledde till spänningar mellan den lokala allmogen och adeln. Den sociala oron nådde kulmen i de uppror som utbröt åren 1736–1740.<ref name="enmk" />     

[[Bild:Jakob Alt - Piazza Grande mit der Domkirche von Sebenico - 1841.jpeg|miniatyr|vänster|Akvarell av konstnären [[Jakob Alt]] föreställande det då [[Kejsardömet Österrike|österrikiska]] Šibenik år 1841.]]
År 1797 intogs Venedig av [[Napoleon I]]:s [[Första franska kejsardömet|franska]] styrkor och republiken upplöstes. Som ett resultat av [[Freden i Campo Formio|fredsavtalet i Campo Formio]] samma år mellan Frankrike och [[Habsburgska riket]] inlemmades Dalmatien och Šibenik i det av österrikarna dominerade Habsburgska riket. Det habsburgska styret varade åren 1797–1805. Nya väpnande konflikter mellan Frankrike och Habsburgska riket (från år 1804 känt som [[Kejsardömet Österrike]]) ledde till att österrikarna förlorade sina besittningar i Dalmatien, inklusive Šibenik. Som ett resultat av [[freden i Pressburg]] år 1805 övertog fransmännen kontrollen över staden. Det franska styret varade under åtta år (1805–1813). År 1813 återtog Österrike Dalmatien och det österrikiska överhögheten över området bekräftades i [[Wienkongressen]] år 1815. Det österrikiska styret varade därefter till [[första världskriget]]s slut och [[Österrike-Ungern]]s upplösning år 1918. Under den österrikiska regimen ingick Šibenik i [[Kungariket Dalmatien|provinsen Dalmatien]].

Liksom i många andra kroatiska kuststäder inom Kejsardömet Österrike styrdes Šibenik av en italiensktalande elit. Den lokalpolitiska scenen dominerades av konflikten mellan [[Folkpartiet (Dalmatien)|Folkpartiet]] som bland annat ville införa kroatiska som administrativt språk i den dalmatiska provinsen och [[Autonomisternas parti]] vars medlemmar företrädesvis kom från den italienskspråkiga minoriteten. År 1872 valdes ingenjören och uppfinnaren [[Ante Šupuk]] till Šibeniks första kroatiska borgmästare. Under hans mandatperiod moderniserades Šibenik. Šupuk är i synnerhet ihågkommen för projektet som hade till syfte att förse staden med gatljus. Idén förverkligades den 28 augusti 1895 då Šibenik blev en av världens första städer med växelströmsdriva gatljus.<ref>[http://www.slobodnadalmacija.hr/dalmacija/sibenik/clanak/id/206604/prvi-osvijetljeni-grad-u-svijetu-je-nas-sibenik Slobodna Dalmacija] – Läst 6 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.ieee.hr/_download/repository/IEEE_Milestone.pdf |titel=Krka-Šibenik Electric Power System 1895 |hämtdatum=6 augusti 2017 |år=2013 |format={{pdf}} |utgivare=Den kroatiska sektionen av [[Institute of Electrical and Electronics Engineers]] (IEEE) |språk=engelska}}</ref>   

=== Mellankrigstiden och andra världskriget ===   
Efter första världskrigets slut och Österrike-Ungerns upplösning år 1918 uppstod en territoriell dispyt mellan [[Kungariket Italien]] och den nyskapade sydslaviska staten [[Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike]] (från år 1929 kallat [[Jugoslavien]]). Dispyten handlade om rätten till de forna österrikiska besittningarna och områdena längs med östra Adriatiska havet. Italien gjorde anspråk på bland annat [[Istrien]] och städerna [[Rijeka]], [[Zadar]] och Šibenik. Den 6 november 1918 landsteg italienska styrkor i Šibeniks hamn. Staden lydde därefter under Italien men överlämnades den 12 juni 1921 (som en konsekvens av [[Rapallofördraget (1920)|Rapallofördraget]] från år 1920) till Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike. Under den italienska ockupationen, på juldagen 1918, uppstod en sammandrabbning mellan lokalbefolkningen och den italienska flottans sjömän. Tvisten ledde till att den italienska [[jagare]]n ''Audace'' lät avfyra närmare 1 000 artillerirundor mot staden.

Den 6 april 1941 attackerades Jugoslavien av [[axelmakterna]] Tyskland, Italien och deras allierade Ungern och bara 11 dagar senare, den 17 april, kapitulerade landet. Den 10 april 1941 hade den [[Oberoende staten Kroatien]], en allierad till [[Nazityskland]] och axelmakterna, utropat sin självständighet. Under några få dagar kontrollerades Šibenik av den Oberoende staten Kroatien men ockuperades snart av italienska styrkor.<ref name="sibin">[http://www.sibenik.in/sibenik/okupacija-sibenika-u-26-slika-vladavina-ustasa-fasista-i-nacista-kroz-teror-glad-i-svakodnevni-strah/59204.html Sibenik.in] – Läst 16 augusti 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> När det [[Fascism i Italien|fascistiska Italien]] år 1943 kapitulerade övertog Nazityskland tillsammans med den Oberoende staten Kroatien kontrollen över Šibenik. Det nazistiska styret ledde till att [[de allierade under andra världskriget|de allierade]] upprepade gånger flygbombade staden åren 1943 och 1944.<ref name="sibin" /> Attackerna ledde till många döda, både soldater och civila, samt stora materiella skador.<ref name="sibin" /> I slutet av oktober 1944 började de tyska styrkorna att dra sig tillbaka vilket ledde att den försvagade Oberoende staten Kroatiens styrkor inte längre kunde motstå attackerna från de [[jugoslaviska partisaner]]na. Den 3 november 1944 intog partisanerna slutligen staden och det nazistiska styret hävdes.<ref name="sibin" />

=== Efterkrigstiden och framåt ===
[[Bild:Šibenik vu depuis les bord de la Krka, Croatie.jpg|miniatyr|[[Šibenik-bron]] år 2014.]]
Efter andra världskriget ombildades Jugoslavien till en kommunistiskt federal stat. Šibenik ingick därefter i den federala enheten [[Socialistiska republiken Kroatien|SR Kroatien]]. På 1960-talet hade Šibenik utvecklats till en viktig industri- och hamnstad. Dess ekonomiska betydelse växte än mer sedan [[Šibenik-bron]] år 1964/1965 färdigställts som en viktigt förbindelselänk på [[Adriamagistralen]].

År 1991 förklarade sig Kroatien självständigt från Jugoslavien vilket blev upptakten till [[kroatiska självständighetskriget]] (1991–1995). Den jugoslaviska centralregeringen i [[Belgrad]] motsatte sig Kroatiens självständighetssträvan. I Kroatien uppstod en väpnad konflikt mellan den kroatiska polisen och lokala [[Serber i Kroatien|serbiska]] formationer vilket ledde till att den jugoslaviska armén ingrep – formellt för att sära på parterna och få slut på stridigheterna. Allt eftersom utvecklade sig stridigheterna till ett fullskaligt krig och den vid det laget serbdominerade [[jugoslaviska armén]] (JNA) tog allt tydligare parti för de serbiska rebellerna i Kroatien. Under sensommaren 1991 attackerade den jugoslaviska armén under ledning av [[Ratko Mladić]] och lokala paramilitära serbiska enheter flera orter i Dalmatien. Den 16–22 september 1991 attackerades Šibenik i vad som kom att bli känt som [[slaget om Šibenik]], i folkmun kallat "septemberkriget" (''rujanski rat''). I attacken skadades bland annat den världsarvslistade [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs-katedralen]] och stadens teater. De kroatiska försvarsstyrkorna lyckades dock driva tillbaka de serbiska styrkorna. Idag är alla skador efter attacken till fullo återställda.             

== Geografi och klimat ==
I Šibenik råder [[medelhavsklimat]] som karaktäriseras av milda vintrar och varma somrar. Det genomsnittliga antalet soltimmar per dag uppgår till maximalt 16 soltimmar i juni och minimalt 9,5 soltimmar i december.<ref>[http://www.weatherbase.com/weather/weather.php3?s=92331&cityname=Sibenik-Sibensko-Kniniska-Croatia Weatherbase.com] – Läst 5 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> Månaderna juni–september är de varmaste månaderna och den genomsnittliga medeltemperaturen uppgår då till över 20 °C. Under månaderna december–februari ligger den genomsnittliga medeltemperaturen under 10 °C. Snöfall under vintermånaderna är ovanliga men förekommer. Den mest nederbördsrika månaden är november.   

''Normala temperaturer och nederbörd i Šibenik:''
{{Klimattabell|
   |hmjan=8
   |hmfeb=10
   |hmmar=13
   |hmapr=16
   |hmmaj=21
   |hmjun=25
   |hmjul=28
   |hmaug=27
   |hmsep=23
   |hmokt=19
   |hmnov=13
   |hmdec=10
   |lmjan=5
   |lmfeb=6
   |lmmar=8
   |lmapr=11
   |lmmaj=16
   |lmjun=20
   |lmjul=22
   |lmaug=22
   |lmsep=18
   |lmokt=14
   |lmnov=9
   |lmdec=6
   |nbjan=74.1
   |nbfeb=60.1
   |nbmar=62.0
   |nbapr=62.7
   |nbmaj=49.0
   |nbjun=53.0
   |nbjul=29.7
   |nbaug=44.9
   |nbsep=75.5
   |nbokt=82.7
   |nbnov=112.4
   |nbdec=95.2
   |källa=Högsta och lägsta medeltemperaturen: [http://www.weatherbase.com/weather/weather.php3?s=92331&cityname=Sibenik-Sibensko-Kniniska-Croatia Weatherbase.com], nederbörd: [http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_01/e01_01_01_zup18_3590.html Kroatiska hydrologiska och meteorologiska institutet] 
}}

== Politik och administration == 
=== Politisk ledning ===
Šibeniks stadsfullmäktige är stadens högsta beslutande organ. Det består av 25<ref>[https://www.glasistre.hr/afb0206c-a906-44fd-8a29-92435cd957bc Glas Istre] – Läst 20 juli 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> råd som sammanträder i [[Šibeniks stadshus|Stadshuset]]. Råden väljs i allmänna och direkta lokala val. Deras mandatperiod löper över fyra år. Sedan Kroatiens självständighet år 1991 och införandet av flerpartival har det konservativa [[Höger–vänster-skalan|center–höger]]-partiet [[Kroatiska demokratiska unionen]] (HDZ)  dominerat den lokala politiken. Partiet har regerat med egen majoritet, med hjälp av stödpartier eller ingått i valallianser med center–höger-partier.
 
{| class="wikitable" style="text-align:left; width:100%; margin-right:10px; 
|-
! colspan="2" width="90%" | Partier och valallianser i Šibeniks stadsfullmäktige för mandatperioden 2017–2021<ref>{{webbref |url=http://www.izbori.hr/izbori/ws.nsf/54F87B28512ED1B6C12581460039375B/$FILE/Z15_SIBENSKO_KNINSKA_ZUPANIJA.pdf |titel=Informacija o izborima članova predstavničkih tijela jedinica lokalne i područne (regionalne) samouprave i općinskih načelnika, gradonačelnika i župana te njihovih zamjenika - 2017. XV. ŠIBENSKO-KNINSKA ŽUPANIJA. |hämtdatum=20 juli 2017 |format={{pdf}} |sid=21–22 |utgivare=Kroatiska valkommissionen |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170820160602/http://www.izbori.hr/izbori/ws.nsf/54F87B28512ED1B6C12581460039375B/$FILE/Z15_SIBENSKO_KNINSKA_ZUPANIJA.pdf |arkivdatum=20 augusti 2017 }}</ref>
! Antal mandat
|-
| bgcolor=#"005baa" | &nbsp; 
| [[Kroatiska demokratiska unionen]] (HDZ)<br />    
| align="right" | 13
|-
| bgcolor="#ed1c24" | &nbsp; 
| [[Kroatiens socialdemokratiska parti]] (SDP), [[Kroatiska bondepartiet]] (HSS), [[Kroatiska folkpartiet – liberaldemokraterna]] (HNS)
| align="right" | 5
|-
| bgcolor=#"0075be" | &nbsp; 
| Stipe Petrinas oberoende lista (NLSP)
| align="right" | 3 
|-
| bgcolor="#ed9121" | &nbsp; 
| [[Oberoende listornas bro]] (MOST)
| align="right" | 2
|-
| bgcolor="#87cefa" | &nbsp; 
| [[Kroatisk tillväxt]] (HRAST), [[Kroatiska konservativa partiet]] (HKS)
| align="right" | 2
|-
! colspan="2" style="text-align:right;" | Totalt antal mandat
! style="text-align:right;" | 25
|}

=== Administrativ indelning ===
Administrativt består staden Šibenik av 33 bosättningar/samhällen inklusive tätorten Šibenik. Dessa är:   

{{div col|3}}
* [[Boraja, Šibenik|Boraja]], 249 invånare
* [[Brnjica, Šibenik|Brnjica]], 72 invånare
* [[Brodarica]], 2&nbsp;137 invånare
* [[Čvrljevo]], 64 invånare
* [[Danilo, Šibenik|Danilo]], 376 invånare
* [[Danilo Biranj]], 442 invånare
* [[Danilo Kraljice]], 104 invånare
* [[Donje Polje]], 267 invånare
* [[Dubrava kod Šibenika]], 1&nbsp;185 invånare
* [[Goriš]], 147 invånare
* [[Gradina, Šibenik|Gradina]], 303 invånare
* [[Grebaštica]], 937 invånare
* [[Jadrtovac]], 171 invånare
* [[Kaprije, Šibenik|Kaprije]], 189 invånare
* [[Konjevrate]], 173 invånare
* [[Krapanj, Šibenik|Krapanj]], 170 invånare
* [[Lepenica, Šibenik|Lepenica]], 68 invånare
* [[Lozovac]], 368 invånare
* [[Mravnica, Šibenik|Mravnica]], 70 invånare
* [[Perković]], 111 invånare
* [[Podine, Kroatien|Podine]], 26 invånare
* [[Ražine]], 5&nbsp;211 invånare
* [[Radonić, Šibenik|Radonić]], 79 invånare
* [[Raslina]], 567 invånare
* [[Sitno Donje]], 561 invånare
* [[Slivno, Šibenik|Slivno]], 110 invånare
* '''Šibenik''', 34&nbsp;302 invånare
* [[Vrpolje, Šibenik|Vrpolje]], 776 invånare
* [[Vrsno]], 67 invånare
* [[Zaton, Šibenik|Zaton]], 978 invånare
* [[Zlarin, Šibenik|Zlarin]], 284 invånare
* [[Žaborić]], 479 invånare
* [[Žirje, Šibenik|Žirje]], 103 invånare
{{div col end}}

== Ekonomi och infrastruktur ==
=== Ekonomi ===
Šibenik är Šibenik-Knin läns ekonomiska centrum. Fram till 1980-talet hade staden en stor och uttalad industrisektor där metallindustrierna TEF och TLM samt hamnverksamheten utgjorde stommen i den lokala ekonomin. I slutet av 1980-talet inleddes en period av ekonomisk tillbakagång och i samband med Kroatiens självständighetsförklaring år 1991 och det påföljande kroatiska självständighetskriget (1991–1995) minskade stadens industriella kapacitet. Sedan det kroatiska självständighetskriget har den lokala ekonomin återhämtat sig. Metallindustrin TEF finns inte längre kvar medan TLM fortfarande är verksamt fast i mindre skala. Satsningar inom turismsektorn har lett till att turismnäringen och den tjänstebaserade näringen har fått en allt viktigare betydelse i den lokala ekonomin. 

=== Transport och kommunikationer ===
==== Busstrafik ====
Šibeniks stadsbusstrafik trafikeras av det lokala bussbolaget [[Autotransport]]. Den centrala busstationen för stadsbussarna och långfärdsbussarna är belägen på adressen ''Draga 10'', drygt 650 meter sydöst om [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]]. Långfärdsbussar förbinder Šibenik med både inhemska och utländska städer.        

==== Flygtrafik ====
Šibenik saknar flygplats. De närmaste [[internationell flygplats|internationella flygplatserna]] är [[Splits flygplats]] belägen drygt 59 kilometer sydöst om Šibeniks stadskärna och [[Zadars flygplats]] belägen drygt 83 kilometer nordöst om stadens centrum.   

==== Järnvägstrafik ====
[[Bild:Šibenik - harbour.jpg|miniatyr|Šibeniks hamn strax norr om stadens centrala färjeläge år 2010.]]
[[Šibeniks järnvägsstation]] är belägen på adressen ''Fra Jerolima Milete 24'' något mer än en kilometer sydöst om [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]]. Staden är via [[Dalmatienbanan]] i södergående riktning förbunden med [[Split]]. I norrgående riktning är staden förbunden med [[Knin]] och i förlängningen via [[Likabanan]] med huvudstaden Zagreb.  

==== Sjöfart ====
Šibeniks färjehamn är belägen på adressen ''Obala Hrvatske mornarice'' drygt 500–600 meter sydöst om [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]] och 300 meter nordväst om stadens centrala busstation. Från färjeläget utgår [[Jadrolinija]]s färjelinjer Šibenik–[[Zlarin]]–[[Kaprije]]–[[Žirje]] och Šibenik–Zlarin–[[Prvić Luka]]–[[Šepurine]]–[[Vodice]]. Trafiken är delvis säsongsbetonad med mer frekventa avgångar under sommarmånaderna.

==== Vägnät ====
Vid Šibenik finns anslutningsväg till [[motorväg]]en [[A1 (motorväg, Kroatien)|A1]] som i nordlig riktning leder mot [[Zadar]] och huvudstaden [[Zagreb]] och i sydlig riktning mot [[Split]] och [[Dubrovnik]]. Motorvägen är betalväg. [[Adriamagistralen]] (den Adriatiska kustvägen) passerar genom staden. Liksom motorvägen förbinder den Šibenik med Zadar och Split. Via [[riksväg D33, Kroatien|riksväg D33]] är staden i nordöstligt riktning förbunden med [[Drniš]] och [[Knin]].

== Demografi ==
Av stadens 46&nbsp;332 invånare är 23&nbsp;924 kvinnor och 22&nbsp;408 män (2011).<ref name="dzsinv2011" /> 

Majoriteten av invånarna (43&nbsp;838 personer eller 94,62 procent av befolkningen) är [[kroater]].<ref name="dzsinv2011etn">[http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_04/E01_01_04_zup15.html Kroatiska statistiska centralbyrån, folkräkningen 2011] – Läst 6 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> Den största etniska minoriteterna i Šibenik är [[serber i Kroatien|serberna]] (1&nbsp;434 personer eller 3,10 procent av befolkningen) medan ingen av de andra etniska minoriteterna till antalet utgör mer än 1 procent av befolkningen.  

En majoritet av Šibeniks invånare (40&nbsp;840 personer eller 88,15 procent av befolkningen) bekänner sig till den [[Romersk-katolska kyrkan i Kroatien|romersk-katolska]] tron.<ref>[http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_10/E01_01_10_zup15.html Kroatiska statistiska centralbyrån, folkräkningen 2011] – Läst 6 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> 

{| border="0" width="75%"
|----- valign="top"
| width="50%" | '''Šibeniks befolkningsutveckling åren 1857–2011'''<br> <small>'''Källa: [https://www.dzs.hr/App/PXWeb/PXWebHrv/Table.aspx?layout=tableViewLayout1&px_tableid=Tabela3_15.px&px_path=Naselja%20i%20stanovni%C5%A1tvo%20Republike%20Hrvatske__Stanovni%C5%A1tvo__Gradovi%20i%20Op%C4%87ine&px_language=hr&px_db=Naselja%20i%20stanovni%C5%A1tvo%20Republike%20Hrvatske&rxid=fc9d580f-2229-4982-a72c-cdd3e96307d3 Kroatiska statistiska centralbyrån]'''</small>
<timeline>
ImageSize  = width:700 height:300
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors     = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:60000
ScaleMajor = unit:year increment:10000 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:5000 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:cobar width:25 align:center
  													
  bar:1857 from:0 till:15269														 
  bar:1869 from:0 till:17245
  bar:1880 from:0 till:17908
  bar:1890 from:0 till:19572
  bar:1900 from:0 till:23528
  bar:1910 from:0 till:28514
  bar:1921 from:0 till:31735 
  bar:1931 from:0 till:34952
  bar:1948 from:0 till:33343
  bar:1953 from:0 till:37161
  bar:1961 from:0 till:44440
  bar:1971 from:0 till:47122
  bar:1981 from:0 till:51445
  bar:1991 from:0 till:55842
  bar:2001 from:0 till:51553
  bar:2011 from:0 till:46332
													
PlotData=
  textcolor:black fontsize:S
  bar:1857 at: 15269 text: 15&nbsp;269 shift:(,5) 
  bar:1869 at: 17245 text: 17&nbsp;245 shift:(,5)
  bar:1880 at: 17908 text: 17&nbsp;908 shift:(,5)
  bar:1890 at: 19572 text: 19&nbsp;5728 shift:(,5)
  bar:1900 at: 23528 text: 23&nbsp;528 shift:(,5)
  bar:1910 at: 28514 text: 28&nbsp;514 shift:(,5)
  bar:1921 at: 31735 text: 31&nbsp;735 shift:(,5)
  bar:1931 at: 34952 text: 34&nbsp;952 shift:(,5)
  bar:1948 at: 33343 text: 33&nbsp;343 shift:(,5)
  bar:1953 at: 37161 text: 37&nbsp;161 shift:(,5)
  bar:1961 at: 44440 text: 44&nbsp;440 shift:(,5)
  bar:1971 at: 47122 text: 47&nbsp;122 shift:(,5)
  bar:1981 at: 51445 text: 51&nbsp;445 shift:(,5)
  bar:1991 at: 55842 text: 55&nbsp;842 shift:(,5)  
  bar:2001 at: 51553 text: 51&nbsp;553 shift:(,5)
  bar:2011 at: 46332 text: 46&nbsp;332 shift:(,5) 

TextData =
  pos:(44,276)
  text:
</timeline>
|}

=== Utbildning och forskning ===
I Šibenik finns tio grundskolor,<ref>[http://sibensko-kninska-zupanija.hr/stranica/osnovne-kole-na-podruju-grada-ibenika/26 Sibensko-kninska-zupanija.hr] – Šibenik-Knins läns officiella webbplats. Läst 17 juli 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> tio gymnasieskolor<ref>[http://sibensko-kninska-zupanija.hr/stranica/srednje-kole/24 Sibensko-kninska-zupanija.hr] – Šibenik-Knins läns officiella webbplats. Läst 17 juli 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> och en [[Högskolan i Šibenik|högskola]].<ref>[http://www.vus.hr/?page_id=7809&lang=en Vus.hr] – Šibeniks högskola. Läst 17 juli 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> 

==Kultur och samhälle==
=== Arkitektur, stadsbild och byggnadsverk (urval) ===
[[Bild:Šibenik panoramic view from fortress.JPG|miniatyr|Panoramavy över Šibenik från [[Sankt Mikaels fästning, Šibenik|Sankt Mikaels fästning]] år 2012.]]
Šibenik växte fram kring [[Sankt Johannes fästning, Šibenik|Sankt Johannes fästning]] under medeltiden och stoltserar idag med en mängd kulturmärkta profana och sakrala byggnader, däribland befästningar, kyrkobyggnader, palats och villor. Två av stadens byggnadsverk,  [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]] och [[Sankt Nikolaus fästning]], finns upptagna på [[Unescos världsarvslista]].   

==== Befästningsverk och fortifikationer ====
* [[Baronefästningen]] – fästning uppförd år 1646.<ref name="barone">[http://www.barone.hr/stranice/history-heritage/4/en.html Baronefästningens officiella webbplats] {{Wayback|url=http://www.barone.hr/stranice/history-heritage/4/en.html |date=20170815060913 }} – Läst 14 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> Idag en turistattraktion som erbjuder besökarna en digital historievandring genom Šibeniks historia med hjälp av [[Förstärkt verklighet|AR]]-teknik.
* [[Sankt Johannes fästning, Šibenik|Sankt Johannes fästning]] – fästning uppförd år 1646.
* [[Sankt Mikaels fästning, Šibenik|Sankt Mikaels fästning]] – stadens äldsta bevarade försvarsverk. Den nuvarande fästningens äldsta delar är från 1200-talet men dess historia är ännu äldre.<ref name="tzspdf">{{webbref |url=http://www.muzej-sibenik.hr/doc/2015/02/Tehnicke%20informacije_pozornica%20TSM.pdf |titel=TVRĐAVA SV. MIHOVILA, ŠIBENIK – Kulturna atrakcija u 2014. godini po izboru Hrvatske turističke zajednice |hämtdatum=13 augusti 2017 |år=2015 |format={{pdf}} |utgivare=Šibeniks turistråd |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160626194113/http://muzej-sibenik.hr/doc/2015/02/Tehnicke%20informacije_pozornica%20TSM.pdf |arkivdatum=26 juni 2016 }}</ref> 
* [[Sankt Nikolaus fästning]] – fästning uppförd åren 1540–1547. Är sedan år 2017 upptagen på Unescos världsarvslista. 

==== Kyrkor och religiösa byggnader ====
[[Bild:Sibenik1 (js).jpg|miniatyr|[[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]] år 2007.]]
* [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]] – romersk-katolsk katedral uppförd åren 1431–1535. Upptagen på Unescos världsarvslista sedan år 2000.<ref>[http://www.min-kulture.hr/default.aspx?id=6212&kdId=282634906 Kroatiska kulturdepartements lista över kulturmärkta objekt] – Läst 20 augusti 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> Bär stildrag från gotiken och renässansen. Anses vara ett av de bästa arkitektoniska exemplen med stildrag från renässansen i Kroatien.   
* [[Helige Andes kyrka, Šibenik|Helige Andes kyrka]] – kyrka uppförd under 1600-talet med stildrag från gotiken, renässansen och barocken. 
* [[Sankta Barbaras kyrka, Šibenik|Sankta Barbaras kyrka]] – kyrkobyggnad uppförd i gotisk stil under 1400-talets första hälft. Rymmer idag Sankta Barbaras kyrkomuseum med en omfattande samling religiös konst.  
* [[Sankt Dominicus kyrka, Šibenik|Sankt Dominicus kyrka]] – kyrka uppförd i början av 1900-talet.<ref>[http://www.min-kulture.hr/default.aspx?id=6212&kdId=282634912 Kroatiska kulturdepartements lista över kulturmärkta objekt] – Läst 20 augusti 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref>
 
==== Palats ====
* [[Biskopspalatset, Šibenik|Biskopspalatset]] – ursprungligen uppförd i gotisk- och renässansstil under 1300–1500-talet och belägen vid Sankt Jakobs-katedralen södra vägg. Ombyggd under 1800-talet.<ref>[http://www.min-kulture.hr/default.aspx?id=6212&kdId=282634896 Kroatiska kulturdepartements lista över kulturmärkta objekt] – Läst 20 augusti 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref>  
* [[Furstepalatset, Šibenik|Furstepalatset]] – ursprungligen uppfört på 1200–1300-talet. Idag kvarstår två flyglar av vad som tidigare var den lokale furstens officiella residens. Sedan år 1925 rymmer byggnaden [[Šibeniks stadsmuseum]].    
* [[Šibeniks stadshus|Stadshuset]] – ursprungligen uppförd på 1400-talet och belägen vid stadens huvudtorg. Förstört under de allierades bombningar under andra världskriget. Restaurerad och återställd år 1956.

=== Kultur, nöjen och idrott ===
==== Evenemang ====
* [[Internationella barnfestivalen, Šibenik|Internationella barnfestivalen]] – organiseras årligen i juni och juli och är sedan år 1958 den i särklass största återkommande kulturfestivalen i Šibenik. Festivalen har en internationell karaktär och under festivaldagarna arrangeras olika evenemang runt om i staden speciellt men inte uteslutande riktade till en yngre publik. Bland annat upprättas en utomhusbiograf som visar barnfilmer och workshops (''verkstäder'') för bland annat skulptering, arkitektur, målning, film och video, grafisk design, informationsteknik, musik och dans.<ref name="tzskul">[https://www.sibenik-tourism.hr/en/cultural-events Sibenik-tourism.hr] {{Wayback|url=https://www.sibenik-tourism.hr/en/cultural-events |date=20170820160513 }} – Šibeniks turistråd. Läst 7 augusti 2017. {{språkikon|en|engelska}}</ref> 

* Marknad i medeltida Šibenik – en årligen återkommande festival med inriktning på hantverk och gastronomiska specialiteter. Den organiseras kring [[mickelmäss]] i september.<ref name="tzskul" /> 

* Påskfrukost – ett årligen återkommande evenemang på [[annandag påsk]] där ''Šibeniks turistråd'' i samarbete med den lokala näringslivsorganisationen organiserar påskfrukost.<ref name="tzskul" /> 

==== Insignier och symboler ====
[[Bild:Vlag sibenik.gif|miniatyr|Šibeniks stadsflagga.]]
I formell mening representeras staden Šibenik av ett stadsvapen och stadsflagga.<ref>[http://www.sibenik.hr/dokumenti/grb-i-zastava Sibenik.hr] {{Wayback|url=http://www.sibenik.hr/dokumenti/grb-i-zastava |date=20170909073155 }} – Staden Šibeniks officiella webbplats. Läst 19 augusti 2017. {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> Den världsarvslistade [[Sankt Jakobs katedral, Šibenik|Sankt Jakobs katedral]] avbildad i grafisk form utgör ibland, i synnerhet turistiska och kulturella sammanhang, en informell symbol. [[Šibeniks stadsvapen]] är ett heraldiskt vapen med gyllene ram. På vapnet finns stadens skyddshelgon [[Mikael (ärkeängel)|Sankt Mikael]] avbildad. Stadsflaggan är enfärgat blå och har proportionerna 1:2. Centralt i flaggan finns stadsvapnet.  
   
==== Museer, gallerier och institutioner ====
I Šibenik finns tre museer: [[Šibeniks stadsmuseum]], [[Sankta Barbaras kyrka, Šibenik#Sankta Barbaras kyrkomuseum|Sankta Barbaras kyrkomuseum]] och benediktinklostret Sankta Lucias samling. Därtill finns flera mindre utställningar och gallerier. 

[[Juraj Šižgorićs stadsbibliotek]] är stadens största offentliga bibliotek.

==== Sport och sportanläggningar ====
I Šibenik finns flera aktiva sportklubbar och organisationer samt fyrtiotalet faciliteter ämnade för sportutövning. [[Baldekin-sporthallen]] är stadens största sporthall. Därtill finns nio mindre idrottshallar, tre fotbollsplaner, inom- och utomhusbassänger och två tennisplaner.

* [[HNK Šibenik]] ''(fotbollsklubb)''

== Šibenik i fiktion ==
Šibenik har bland annat använts som inspelningsplats för den prisbelönta [[USA|amerikanska]] TV-serien [[Game of Thrones]].

== Internationella relationer ==
=== Vänorter ===
*{{flaggbild|ITA}} [[Civitanova Marche]], [[Italien]] (sedan 2002). 
*{{flaggbild|ITA}} [[San Benedetto del Tronto]], [[Italien]]  
*{{flaggbild|GER}} [[Kreis Herford]], [[Tyskland]] 
*{{flaggbild|FRA}} [[Voiron]], [[Frankrike]]  
*{{flaggbild|ITA}} [[Pineto]], [[Italien]] (sedan 2016).
*{{flaggbild|BUL}} [[Razlog (ort)|Razlog]], [[Bulgarien]] (sedan 2016).

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
{{Kroatienportalen}}
* {{commonscat|Šibenik}}
* {{wikivoyage|Šibenik}}

{{Šibenik}}
{{Šibenik-Knins läns administrativa indelning}}
{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Orter i Šibenik-Knins län]]
[[Kategori:Šibenik| ]]