Donsö
| Donsö | |
| tidigare tätort | |
 Nordövägen på Donsö
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västergötland |
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Distrikt | Styrsö distrikt |
| Koordinater | 57°36′0″N 11°48′6″Ö / 57.60000°N 11.80167°Ö |
| Area | 105 hektar (2018)[2] |
| Folkmängd | 1 551 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 14,8 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Donsö |
| Tätortskod | T4332[3] |
| Beb.områdeskod | 1480TB105 (1960–2020)[4][5] |
| Geonames | 2717412 |
  Ortens läge i Västra Götalands län
| |
| Wikimedia Commons: Donsö | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Donsö är en bebyggelse i Styrsö socken, Västergötland, Göteborgs kommun och ö i Göteborgs södra skärgård. Donsö ligger 16 kilometer sydväst om Göteborgs centrum. Bebyggelsen var av SCB intill 2020 klassad som en egen tätort men vid avgränsningen 2020 är den klassad som en del av tätorten Styrsö.
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Namnet Donsö skrevs Dunsø på 1200-talet i Valdemar Sejrs jordebok, och kommer antagligen av det dun (ängsull), som är vanligt förekommande på ön.[6]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Orten och ön ligger i Styrsö socken och ingick till 1974 i Styrsö landskommun där ett municipalsamhälle fanns för ön/orten från 1 december 1911 till 31 december 1959.
Området ingick tidigare i stadsdelsnämndsområdet Södra Skärgården.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Donsö 1960–2015[7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 099 | |||
| 1965 | 1 162 | |||
| 1970 | 1 172 | |||
| 1975 | 1 209 | |||
| 1980 | 1 213 | |||
| 1990 | 1 376 | 96 | ||
| 1995 | 1 396 | 98 | ||
| 2000 | 1 405 | 98 | ||
| 2005 | 1 405 | 98 | ||
| 2010 | 1 407 | 97 | ||
| 2015 | 1 446 | 104 | ||
| 2017 | 1 471 | ## | ||
## Arean 31 december 2016, 2017 och 2018 fortsatt samma som avgränsades som tätort 2015. | ||||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
På ön finns förskola och grundskola till och med årskurs 6.
Donsö kyrka uppfördes 1932 som kapell och fick sitt torn i samband med ombyggnad 1955.
På Donsö finns också Donsö Missonskyrka med ca 500 medlemmar.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Donsö har förbindelse med land via Västtrafiks skärgårdsbåtar som i folkmun har kallats "ångbåten". Båtarna trafikerar samtliga bebodda öar i Göteborgs södra skärgård. Ön är också sammanbunden med Styrsö via en bro.
Rederier på Donsö[redigera | redigera wikitext]
På Donsö har man länge sysslat med sjöfart, och i början av 1900-talet byggdes Donsös första bunkerbåtar, Anna Mari (byggd 1914) och Oljaren (byggd 1920). Stenasfärens grundare, Sten A Olsson föddes på Donsö och än idag finns en Stenaflagga på Donsös hamnpir, där alla Donsörederierna har en flagga.
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
Gata på Donsö -
Världens ände på Donsö -
Gamla skjul i hamnen -
Donsö Missionskyrka
-
Styrsöbron - Donsöbron -
Skärgårdsfiskare av Svenrobert Lundquist, i Donsö hamn -
Brandbåt på Donsö -
Damm vid Eneliden på Donsö
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 14 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska tätorter 2020, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Göteborg, Svenska Turist Föreningens landskapsserie 1978 s. 308 professor Hugo Karlsson
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2019”. Statistikdatabasen. Statistiska Centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatortN/. Läst 10 mars 2021.
Källförteckning[redigera | redigera wikitext]
- Nationalencyklopedin, 2007
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Donsöfartyg - förr och nu: en utställning av fartygsmodeller, kaptenstavlor, foton och skeppshandlingar från tidigt 1800-tal till år 2000, Ankarsmedjan, Klippans kulturreservat, Göteborg, 7-28 maj 1999. Donsö: Donsö företagarförening. 1999. Libris 2821434
- Fhager, Henry; Fhager, Nils-Ove, & Tallberg, Gunnar (1996). Hedersmän vid havet: förfäder på Donsö. Göteborg: Sten A Olsson. Libris 7451621. ISBN 91-630-4853-1
- Fhager, Lizzie (2000). Kvinnor vid havet. Västra Frölunda: SG idé & tryck. Libris 7455263. ISBN 91-631-0343-5
- Fhager, Lizzie (2002). Nya Hedersmän vid havet. Västra Frölunda: SG idé och tryck. Libris 8853036. ISBN 91-631-3212-5
- Forsberg, Per (2001). Berättelser och omdömen i en redares vardag. Göteborg: BAS. Libris 8372853. ISBN 91-7246-191-8
- Friberg, Daniel (2007). Donsörederierna: från dåtid till framtid (1. uppl.). Göteborg: BAS. Libris 10604507. ISBN 978-91-7246-250-2
- Valinder, Göran (2000). Båtskeppare Johannes Johansson Hasse på Donsö: släkten och fartygen. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369481. ISBN 91-7029-435-6
- Valinder, Göran (2001). Handlare och oljehandlare på Donsö: [mannaminnen : en historisk återblick]. Göteborg: Tre böcker. Libris 8395899. ISBN 91-7029-466-6
- Valinder, Göran (2003). Rederi AB Donsötank: 1953-2003. Göteborg: Tre böcker. Libris 9019378. ISBN 91-7029-527-1
- Valinder, Göran (2002). Skeppskamrater: Olof Johansson och Andreas Carlsson från Donsö - släkterna och fartygen : skutetavlor berättar : [historiska återblickar]. Göteborg: Tre böcker. Libris 8838766. ISBN 91-7029-503-4
