Hoppa till innehållet

Covid-19-vaccin: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
→‎top: flyttar ref: "jämfört med ingen behandling" ej i källan
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 7: Rad 7:
Ett '''coronavaccin''' är ett [[Vaccination|vaccin]] som är avsett att ge immunitet mot sjukdomen [[covid-19]]. Före [[Coronaviruspandemin 2019–2021|covid-19-pandemin]] hade arbetet med att utveckla ett vaccin mot coronavirussjukdomarna [[Sars (sjukdom)|SARS]] och [[MERS-CoV|MERS]] etablerats och man hade viss kunskap om coronavirusets struktur och funktion, vilket påskyndade utvecklingen av ett covid-19-vaccin.
Ett '''coronavaccin''' är ett [[Vaccination|vaccin]] som är avsett att ge immunitet mot sjukdomen [[covid-19]]. Före [[Coronaviruspandemin 2019–2021|covid-19-pandemin]] hade arbetet med att utveckla ett vaccin mot coronavirussjukdomarna [[Sars (sjukdom)|SARS]] och [[MERS-CoV|MERS]] etablerats och man hade viss kunskap om coronavirusets struktur och funktion, vilket påskyndade utvecklingen av ett covid-19-vaccin.


I mitten av december 2020 var totalt 57 vaccinkandidater föremål för kliniska studier, varav 40 i [[klinisk prövning|fas I – II-studier]] och 17 i fas II – III-studier. I fas III-studier visade flera covid-19-vacciner hög effektivitet, med en skyddseffekt kring 95 %<ref>{{Webbref|titel=A side-by-side comparison of the Pfizer/BioNTech and Moderna vaccines|url=https://www.statnews.com/2020/12/19/a-side-by-side-comparison-of-the-pfizer-biontech-and-moderna-vaccines/|verk=STAT|datum=2020-12-19|hämtdatum=2021-01-04|språk=en-US|förnamn=Jahleah Santiago|efternamn=says}}</ref> jämfört med ingen behandling. EU och USA har godkänt två RNA-vacciner ([[comirnaty]] från [[Pfizer]]/[[BioNTech]] och [[mRNA-1273]] från [[Moderna]]). Utöver det har fyra ytterligare vaccin godkänts av vissa nationella läkemedelsmyndigheter: två konventionella inaktiverade vacciner (BBIBP-CorV från [[Sinopharm Group|Sinopharm]] och CoronaVac från [[Sinovac Biotech|Sinovac]]) och två virusvektorvacciner ([[Sputnik V]] från Gamaleya Research Institute och [[AZD1222]] från [[Oxfords universitet]] och [[Astra Zeneca|AstraZeneca]]).
I mitten av december 2020 var totalt 57 vaccinkandidater föremål för kliniska studier, varav 40 i [[klinisk prövning|fas I – II-studier]] och 17 i fas II – III-studier. I fas III-studier visade flera covid-19-vacciner hög effektivitet, med en skyddseffekt kring 95 % jämfört med ingen behandling.<ref>{{Webbref|titel=A side-by-side comparison of the Pfizer/BioNTech and Moderna vaccines|url=https://www.statnews.com/2020/12/19/a-side-by-side-comparison-of-the-pfizer-biontech-and-moderna-vaccines/|verk=STAT|datum=2020-12-19|hämtdatum=2021-01-04|språk=en-US|förnamn=Jahleah Santiago|efternamn=says}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Safety and Efficacy of the BNT162b2 mRNA Covid-19 Vaccine|förnamn=Fernando P.|förnamn6=Stephen|efternamn5=Gurtman|förnamn5=Alejandra|efternamn4=Absalon|förnamn4=Judith|efternamn3=Kitchin|förnamn3=Nicholas|efternamn2=Thomas|förnamn2=Stephen J.|efternamn=Polack|språk=en|url=http://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa2034577|pmid=33301246|pmc=PMC7745181|doi=10.1056/NEJMoa2034577|nummer=27|volym=383|sid=2603–2615|issn=0028-4793|hämtdatum=2021-01-07|år=2020-12-31|tidskrift=New England Journal of Medicine|efternamn6=Lockhart}}</ref> EU och USA har godkänt två RNA-vacciner ([[comirnaty]] från [[Pfizer]]/[[BioNTech]] och [[mRNA-1273]] från [[Moderna]]). Utöver det har fyra ytterligare vaccin godkänts av vissa nationella läkemedelsmyndigheter: två konventionella inaktiverade vacciner (BBIBP-CorV från [[Sinopharm Group|Sinopharm]] och CoronaVac från [[Sinovac Biotech|Sinovac]]) och två virusvektorvacciner ([[Sputnik V]] från Gamaleya Research Institute och [[AZD1222]] från [[Oxfords universitet]] och [[Astra Zeneca|AstraZeneca]]).


Många länder har genomfört stegvisa distributionsplaner som prioriterar de som har störst risk för allvarliga symptom, som äldre, och de som har hög risk för exponering och överföring, såsom sjukvårdspersonal.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Covid-19 vaccine: who are countries prioritising for first doses?|url=https://www.theguardian.com/world/2020/nov/18/covid-19-vaccine-who-are-countries-prioritising-for-first-doses|tidning=The Guardian|datum=2020-11-18|hämtdatum=2021-01-04|issn=0261-3077|språk=en-GB|förnamn=Peter|efternamn=Beaumont}}</ref> Den 3 januari 2021 hade 12,3 miljoner doser covid-19-vaccin administrerats över hela världen baserat på officiella rapporter från nationella hälsovårdsmyndigheter.<ref>{{Webbref|titel=Coronavirus (COVID-19) Vaccinations - Statistics and Research|url=https://ourworldindata.org/covid-vaccinations|verk=Our World in Data|hämtdatum=2021-01-04}}</ref> Pfizer, Moderna och AstraZeneca förutspår en tillverkningskapacitet på 5,3 miljarder doser 2021, som skulle kunna användas för att vaccinera cirka 3 miljarder människor (eftersom vaccinerna kräver två doser för en skyddande effekt mot covid-19). I december 2020 hade mer än 10 miljarder vaccindoser förbeställts av länder.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=How COVID vaccines are being divvied up around the world|url=https://www.nature.com/articles/d41586-020-03370-6|tidskrift=Nature|år=2020-11-30|hämtdatum=2021-01-04|doi=10.1038/d41586-020-03370-6|språk=en|förnamn=Asher|efternamn=Mullard}}</ref> Ungefär hälften av dessa doser hade beställts av höginkomstländer, vars invånare endast utgör 14 % av världens totala befolkning.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Reserving coronavirus disease 2019 vaccines for global access: cross sectional analysis|url=https://www.bmj.com/content/371/bmj.m4750|tidskrift=BMJ|år=2020-12-15|hämtdatum=2021-01-04|issn=1756-1833|volym=371|doi=10.1136/bmj.m4750|pmc=PMC7735431|pmid=33323376|språk=en|förnamn=Anthony D.|efternamn=So|förnamn2=Joshua|efternamn2=Woo}}</ref>
Många länder har genomfört stegvisa distributionsplaner som prioriterar de som har störst risk för allvarliga symptom, som äldre, och de som har hög risk för exponering och överföring, såsom sjukvårdspersonal.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Covid-19 vaccine: who are countries prioritising for first doses?|url=https://www.theguardian.com/world/2020/nov/18/covid-19-vaccine-who-are-countries-prioritising-for-first-doses|tidning=The Guardian|datum=2020-11-18|hämtdatum=2021-01-04|issn=0261-3077|språk=en-GB|förnamn=Peter|efternamn=Beaumont}}</ref> Den 3 januari 2021 hade 12,3 miljoner doser covid-19-vaccin administrerats över hela världen baserat på officiella rapporter från nationella hälsovårdsmyndigheter.<ref>{{Webbref|titel=Coronavirus (COVID-19) Vaccinations - Statistics and Research|url=https://ourworldindata.org/covid-vaccinations|verk=Our World in Data|hämtdatum=2021-01-04}}</ref> Pfizer, Moderna och AstraZeneca förutspår en tillverkningskapacitet på 5,3 miljarder doser 2021, som skulle kunna användas för att vaccinera cirka 3 miljarder människor (eftersom vaccinerna kräver två doser för en skyddande effekt mot covid-19). I december 2020 hade mer än 10 miljarder vaccindoser förbeställts av länder.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=How COVID vaccines are being divvied up around the world|url=https://www.nature.com/articles/d41586-020-03370-6|tidskrift=Nature|år=2020-11-30|hämtdatum=2021-01-04|doi=10.1038/d41586-020-03370-6|språk=en|förnamn=Asher|efternamn=Mullard}}</ref> Ungefär hälften av dessa doser hade beställts av höginkomstländer, vars invånare endast utgör 14 % av världens totala befolkning.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Reserving coronavirus disease 2019 vaccines for global access: cross sectional analysis|url=https://www.bmj.com/content/371/bmj.m4750|tidskrift=BMJ|år=2020-12-15|hämtdatum=2021-01-04|issn=1756-1833|volym=371|doi=10.1136/bmj.m4750|pmc=PMC7735431|pmid=33323376|språk=en|förnamn=Anthony D.|efternamn=So|förnamn2=Joshua|efternamn2=Woo}}</ref>

Versionen från 7 januari 2021 kl. 10.31

 Denna artikel eller detta avsnitt behandlar ett pågående skeende. (2020-12-09)
Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt.
Comirnaty (Pfizer BioNTech COVID-19 Vaccine).
"Gam-Covid-Vak," eller "Sputnik V", i Ryssland hösten 2020 godkänt coronavaccin för begränsad användning ("Emergency Use Authorization").
Sjuksköterska i Moskva förbereder injektion av dos av Sputnik V på sjukvårdspersonal, september 2020.

Ett coronavaccin är ett vaccin som är avsett att ge immunitet mot sjukdomen covid-19. Före covid-19-pandemin hade arbetet med att utveckla ett vaccin mot coronavirussjukdomarna SARS och MERS etablerats och man hade viss kunskap om coronavirusets struktur och funktion, vilket påskyndade utvecklingen av ett covid-19-vaccin.

I mitten av december 2020 var totalt 57 vaccinkandidater föremål för kliniska studier, varav 40 i fas I – II-studier och 17 i fas II – III-studier. I fas III-studier visade flera covid-19-vacciner hög effektivitet, med en skyddseffekt kring 95 % jämfört med ingen behandling.[1][2] EU och USA har godkänt två RNA-vacciner (comirnaty från Pfizer/BioNTech och mRNA-1273 från Moderna). Utöver det har fyra ytterligare vaccin godkänts av vissa nationella läkemedelsmyndigheter: två konventionella inaktiverade vacciner (BBIBP-CorV från Sinopharm och CoronaVac från Sinovac) och två virusvektorvacciner (Sputnik V från Gamaleya Research Institute och AZD1222 från Oxfords universitet och AstraZeneca).

Många länder har genomfört stegvisa distributionsplaner som prioriterar de som har störst risk för allvarliga symptom, som äldre, och de som har hög risk för exponering och överföring, såsom sjukvårdspersonal.[3] Den 3 januari 2021 hade 12,3 miljoner doser covid-19-vaccin administrerats över hela världen baserat på officiella rapporter från nationella hälsovårdsmyndigheter.[4] Pfizer, Moderna och AstraZeneca förutspår en tillverkningskapacitet på 5,3 miljarder doser 2021, som skulle kunna användas för att vaccinera cirka 3 miljarder människor (eftersom vaccinerna kräver två doser för en skyddande effekt mot covid-19). I december 2020 hade mer än 10 miljarder vaccindoser förbeställts av länder.[5] Ungefär hälften av dessa doser hade beställts av höginkomstländer, vars invånare endast utgör 14 % av världens totala befolkning.[6]

Planering och investeringar

Internationella organisationer

Tillgången till COVID-19 Tools Accelerator (ACT Accelerator), eller det globala samarbetet för att påskynda utveckling, produktion och rättvis tillgång till det nya covid-19-vaccinet, är ett G20-initiativ som tillkännagavs av ordförande Mohammed al-Jadaan den 24 april 2020. [7] En uppmaning till handling publicerades samtidigt av Världshälsoorganisationen (WHO) den 24 april.[8]

Den 10 september samlades FN och Europeiska unionen (EU) för det inledande mötet i ACT-Acceleratorns underlättningsråd, vilket hade fått 2,7 miljarder dollar av de totalt 35 miljarder dollar som ansågs behövas för att säkra de 2 miljarder covid-19-vaccindoser, 245 miljoner behandlingar och 500 miljoner tester som bedömdes nödvändiga för att förkorta pandemin och påskynda den ekonomiska återhämtningen. Sir Andrew Witty och Dr Ngozi Okonjo-Iweala skulle arbeta som ett särskilt sändebud för ACT Accelerator, och de representerade WHO.[9] Under Trump-administrationen drog USA tillbaka sitt stöd till WHO och valde att inte stödja ACT Accelerator.[10]

ACT Accelerator ska ses som ett stöd till vetenskapen och öka samarbetet om kunskap samt resurser. Den består av fyra pelare som vardera förvaltas av två till tre ytterligare samarbetspartners.[11]

  • Vacciner (även kallade "COVAX")
  • Diagnostik
  • Terapeutik
  • Hälsosystem

Ekonomiska bidrag

I december 2020 hade 2,4 miljarder dollar samlats in för ACT Accelerator. Det innebar att nio vaccinkandidater var finansierade av COVAX och CEPI. Detta är världens största vaccinportfölj för covid-19 med totalt 189 länder som anslutit sig till den slutliga utplaceringsplanen.[12][13]

Tidigare 2020 hade WHO lyckats samla in 8,8 miljarder dollar, från totalt ett fyrtiotal länder för påskynda en snabb utveckling av vacciner.[14] I december donerade Bill Gates stiftelse ytterligare 2250 miljoner dollar till WHO ACT Accelerator, med målet att ''stödja leverans av nya Covid-19 test, behandlingar och vacciner, särskilt i låg- och medelinkomstländer''. [15][16]

Global Research Collaboration för Infectious Disease Prepared (GLoPID-R) har ett nära samarbete med WHO och medlemsländerna för att identifiera prioriteringar för finansiering av specifik forskning som behövs för ett covid-19-vaccin, och samordnas mellan de internationella finansierings- och forskningsorganisationerna för att upprätthålla uppdaterad information om vaccinframsteg och undvika dubbel finansiering.[17]

Bakgrund

Med början av januari 2020, omedelbart efter DNA-sekvenseringen av SARS-CoV-2-viruset i Kina, igångsattes ett antal utvecklingsprojekt för få fram ett vaccin mot covid-19. Världshälsoorganisationen (WHO) uttalade i februari att ett vaccin inte skulle bli tillgängligt på mindre än 18 månader, men det visade sig gå snabbare. Bland andra Coalition for Epidemic Preparedness Innovation finansierade tidigt under 2020 utveckling av utvalda vaccinkandidater. I maj 2020 organiserade WHO en tv-sändning för att samla in 80 miljarder kronor från fyrtio länder för att stödja snabb utveckling av vacciner.

I början av augusti 2020 var 100–150 vaccinkandidater under utveckling, beroende av hur man räknar, varav 23[18] – 31[19] i kliniska försök. Främst i utvecklingen var då AstraZeneca och Oxfords universitet (Jenner Institute och Oxford Vaccine Group) med vaccinet AZD1222, med påbörjade fas III-försök i juni.[18] Ytterligare ett fåtal företag hade sommaren 2020 vaccinkandidater i, eller med långtgående förberedelser för, fas III-försök – till exempel Pfizer/BioNTech och Moderna.

Världshälsoorganisationen listade den 8 december 2020 52 vaccinkandidater, vilka då genomgick kliniska studier i någon fas, varav 13 i slutfasen, fas III. Dessutom fanns 162 vaccinkandidater i preklinisk utvärdering.[20]

Vaccinmekanism

För mer eller mindre varje vaccintyp finns det någon forskargrupp som försöker utveckla ett vaccin av den typen mot covid-19. De som först fått godkännande ingår i den så kallade tredje generationens vacciner, där man inte injicerar de proteiner kroppens immunsystem skall reagera på utan låter dem tillverkas inne i kroppen. Antingen använder man budbärar-RNA som skall koda för proteinet i kroppens egna celler, eller också modifierar man DNA i adenovirus, en så kallad viral vektor, så att dessa producerar proteinet ifråga. Det protein som använder är det spike-protein som coronaviruset använder för att ta sig in i cellerna.[21]

Spike-proteinet, eller S-proteinet, finns på utsidan av SARS-CoV-2-viruset. När en individ ges Ad26.COV2.S-vaccinet, kommer personens celler att läsa denna genetiska instruktion och producera spikeprotein. Individens immunförsvar går då i aktion. Det behandlar detta protein som främmande och kommer att tillverka antikroppar och T-celler mot det främmande proteinet. Om individen senare kommer i kontakt med SARS-CoV-2, känner immunsystemet igen denna typ av virus och är berett av gå till anfall. Antikropparna och T-cellerna samarbetar för att döda virus, hindra att de kan ta sig in i kroppens celler samt döda de kroppsceller som hunnit bli infekterade.[22]

Det är osäkert hur länge immuniteten mot SARS-CoV-2-infektioner varar, oavsett om den beror på genomgången sjukdom eller vaccination. Studier av immuniteten mot de sedan tidigare cirkulerande coronavirusen (HCoV-229E, HCoV-OC43, HCoV-NL63, HCov-HKU1) talar för att den kanske inte varar mer än högst ett år[23][24].

Coronavaccinkandidater

Redan i mitten av maj 2020 befann sig omkring över ett hundra vaccinkandidater under utveckling som antingen bekräftade aktiva projekt eller i preklinisk utvecklingsfas.[25][26] Enligt New York Times var den 20 juli 18 vaccinkandidater i fas 1, tolv i fas 2 och fyra i fas 3.[27] I december 2020 fanns närmare 290 vaccinkandidater i något skede av utveckling.[28]

I december 2020 hade ansökningar om akutlicenser inlämnats av Pfizer/BioNTech och Moderna till bland andra Europeiska läkemedelsmyndigheten. Pfizer/BionTech har erhållit akutlicens i Storbritannien och ett vaccinationsprogram inleddes där den 8 december.[29] Någon forma av tillstånd har därefter lämnats av bland andra USA, Europeiska Unionen, Canada, Schweiz och Bahrein.

Under fas I testas främst för säkerhet och preliminär dosering på några dussin friska försökspersoner, medan det under fas II utvärderas immunogenicitet, dosnivåer (effekt baserat på biomarkörer) och negativa effekter av kandidatvaccinet, vanligtvis på hundratals människor. I fas II utförs preliminär säkerhets- och immunogenicitetsundersökning. Denna är randomiserad, placebokontrollerad och utförs på flera platser, samtidigt som man fastställer mer exakt dosering. Fas III-studier är längre och involverar fler deltagare, inklusive en kontrollgrupp, samtidigt som negativa effekter efterforskas.

Framtagningsprocessen

Vaccinkandidater har tagits fram och godkänts och tillverkats mycket snabbt historiskt sett. Världshälsoorganisationen förutspådde i februari 2020 att ett vaccin inte skulle bli tillgängligt på mindre än 18 månader, men det visade sig gå snabbare. Redan i december 2020 hade vacciner godkänts av de tongivande aktörerna i västvärlden: Food and Drug Administration och Europeiska läkemedelsmyndigheten. Det har pekats på åtminstone ett tiotal tekniska anledningar till snabbheten i dessa förfaranden[30]:

  • Fackorganisationer, som den 2017 bildade Coalition for Epidemic Preparedness Innovation (CEPI), var redan beredda på att en pandemi skulle inträffa förr eller senare. Likaså hade företag och institutioner som BioNTech, Moderna och Jenner Institute vid Oxfords universitet sedan flera år utvecklat nya teknologier som hade möjlighet att åstadkomma vacciner, på basis av forskning om genetiska koder från infekterande patogener.
  • På Fudanuniversitetet i Shanghai identifierades det nya SARS-CoV-2-viruset på ett tidigt stadium och gjordes sekvensering av virusets RNA samt publicerade resultatet av detta. För de vaccintyper som baseras på RNA och på virala vektorer räcker det med information om den genetiska koden för att påbörja vaccinforskning.
  • Forskningsinstitutionerna fick omedelbar och omfattande finansiering.
  • De administrativa processerna i samband med kliniska försök skedde snabbare än vanligt.
  • Kliniska försök organiserade snabbare än vanligt.
  • Forskningsdata från kliniska försök insamlades och hanterades, till skillnad från tidigare, elektroniskt och spreds snabbt.
  • Rekryteringen till de kliniska försöken gick snabbt på grund av stort antal volontärer.
  • Den stor spridningen av covid-19 i den andra vågen gjorde att det blev snabba resultat av de kliniska försöken i fas III.
  • De tidiga vaccinkandidaterna hade ett högt skyddsvärde, det vill säga var effektiva. Detta tillät slutsatser av fas III-försöken vid en tidigare tidpunkt, än vad som annars skulle varit fallet.
  • De tillståndsgivande myndigheterna följde pågående försök i realtid, vilket innebar att de mycket snabbare kunde göra slutlig prövning än vid ett normalt förfarande.
  • Tillverkning av vaccin påbörjades långt innan godkännande av vaccinkandidater.

Egenskaper för utvalda vacciner

Källa: BBC[31]

Läkemedelsföretag Vaccin/vaccinkandidat Teknologi Antal doser Förvarings- och distributionskrav Skyddsvärde
(preliminära resultat från fas III-försök) 		Ungefärligt pris per dos
Moderna Moderna Covid-19 vaccine Budbärar-RNA 2 Omkring - 20 grader C (djupfrys eller kryofrys) 95% cirka 33 US dollar
Astra Zeneca i samarbete med Oxfords universitet AZD1222
(tidigare ChAdOx1 nCoV-19) 		Adenovirus som vektor
(genetiskt modifierat virus) 		2 Kylskåpstemperatur 62–90% cirka 4 US dollar
Pfizer och BioNTech Comirnaty (Pfizer BioNTech Covid-19 Vaccine)
Tidigare BNT162b2
BioNTech, i samarbete med Pfizer 		Budbärar-RNA 2 Minst - 75 grader C (kryofrys eller torris) 95% cirka 20 US dollar


Janssen-Cilag International[källa behövs] Ad26.COV2.S
Janssen-Cilag International 		Adenovirus som vektor
(genetiskt modifierat virus) 		2 Kylskåpstemperatur Ej publicerat[när?]
Gamaleja-institutet för epidemiologi och mikrobiologi Sputnik V Adenovirus som vektor 2 Kylskåpstemperatur (i torr form) 92% cirka 10 US dollar
Sinopharm[källa behövs] BBIBP-CorV Inaktiverat Sars-Cov-2-virus 2 Kylskåpstemperatur 79%
Sinovac Biotech[källa behövs] CoronaVac Inaktiverat Sars-Cov-2-virus 2 Kylskåpstemperatur Ej publicerat[när?]
Bharat Biotech[källa behövs] Covaxin Inaktiverat Sars-Cov-2-virus 2 Kylskåpstemeratur Ej publicerat[när?]

Godkännande

Karta över länders godkännande status
  Godkänd för allmän användning, massvaccinering på gång
  Godkänd för användning i nödfall (EUA), massvaccinering på gång
  Godkänd för användning i nödfall (EUA), begränsad användning
  Godkänd för allmän användning, massvaccinering planerad
  Godkänd för användning i nödfall (EUA), massvaccinering planerad
  Inväntar godkännande för användning i nödfall (förutom Schweiz, som inte har nödanvändning, bara allmän) (EUA)

Gamaleja-institutets Sputnik V

Det ryska vaccinet "Gam-Covid-Vak", eller "Sputnik V", från Gamaleja-institutet för epidemiologi och mikrobiologi och Rysslands nationella förmögenhetsfond, fick den 11 augusti 2020 tillstånd för akut försäljning för en period fram till 31 december 2020, utan att fas III-studie ännu genomförts.[32][33]

Comirnaty (Pfizer BioNTech COVID-19 Vaccine)

Pfizer och BioNTechs Covid-19-vaccin, Comirnaty, tidigare BNT162b2, fick i december akuttillstånd ("Emergency Use Authorization") för försäljning av ”Medicines and Healthcare products Regulatory Agency" i Storbritannien[34] samt av Bahrein[35], Saudi-Arabien och Mexiko. Det säljs även under under varunamnen Pfizer BioNTech COVID-19 Vaccine]] och Tozinameran.
Den 9 december 2020 lämnade Kanadas tillståndsmyndighet Health Canada att normalt tillstånd för vaccinet i Kanada.[36][37]
Massvaccinering påbörjades i Storbritannien den 8 december 2020.[38]
Food and Drug Administration gav den 11 december BioNTechs och Pfizers vaccinkandidat BNT162b2 akuttillstånd för försäljning.[39]
Vaccinet godkändes för av EU-kommissionen för akutanvändning i EU:s medlemsländer, med vissa förbehåll, den 21 december 2020, efter ett positivt beslut av Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel samma dag.[40]. Godkännandet gäller för personer som är minst 16 år gamla. Det säljs här under varunamnet Comirnaty.

Moderna Covid-19 vaccine

Tillstånd för akutförsäljning av Moderna Covid-19 vaccine, tidigare mRNA-1273, i USA lämnades av Food and Drug Administration den 18 december 2020.[41]

Astra Zenecas AZD 1222

Vaccinet godkändes för användning i Storbritannien den 30 december 2020.[42] Indiska myndigheter gav godkännande den 3 januari 2021.[43]

Sinopharms BBIBP-CorV

Förenade Arabemiraten godkände Sinopharms BBIBP-CorV för akutanvändning i september 2020 och för allmän användning i december.
Sinopharm meddelade den 30 december att fas III-försök i Kina visat att vaccinet hade visat sig ha ett skyddsvärde på 79 %. Kinas hälsovårdsmyndigheter godkände vaccinet 31 december 2020 för allmänt bruk.[44]

Bharat Biotechs Covaxin

Godkännande för akutanvändning lämnades av indiska myndigheter den 3 januari 2021.[43]

Förhandsavtal om leveranser mellan EU och läkemedelsföretag

EU har för medlemsstaternas räkning under andra halvåret 2020 (till och med 10 december) slutit förhandsavtal om leveranser med Pfizer, Moderna, Astra Zeneca, Janssen-Cilag och Curevac. Ett optionsavtal har också träffats med Sanofi, men utvecklingen av Sanofis Pasteurs och Glaxo Smith Klines vaccinkandidat har försenats till åtminstone hösten 2021, efter otillfredsställande resultat av fas I–II-studien.[45]

Vaccinkandidater i process för godkännande av Europeiska Unionen

(Uppgifterna uppdaterde den 18 december[46]

Vaccinkandidat
och läkemedelsföretag 		Löpande
granskning
igångsatt 		Process för
villkorat
försäljningstillstånd
påbörjad 		Granskning av
Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga
kommitté för humanmedicin
genomförd 		Godkännande av
EU-kommissionen
fattat 		Anmärkningar
Moderna Covid-19 vaccine
Moderna 		16 november 2020[47] 1 december 2020[48] 6 januari 2021[49] 6 januari 2021[49] Lagring och distribution: omkring -20 grader C


Godkänt från 18 års ålder och uppåt[49]

AZD1222
(tidigare ChAdOx1 nCoV-19)
Astra Zeneca i samarbete med Oxfords universitet 		1 oktober 2020[50] Lagring och distribution: kylskåpstemperatur
Comirnaty (Pfizer BioNTech COVID-19 Vaccine)
Tidigare BNT162b2
BioNTech, i samarbete med Pfizer 		6 oktober 2020[51] 1 december 2020[52] 21 december 2020[53] 21 december 2020[40] Lagring och distribution: minst -75 grader C


Godkänt för personer som är minst 16 år gamla[54]

Ad26.COV2.S
Janssen-Cilag International 		1 december 2020[55] Lagring och distribution: kylskåpstemperatur




Vacciner som godkänts av Food and Drug Administration i USA

Vaccin
och läkemedelsföretag 		Godkännande för akutförsäljning
(Emergency use authorization – EUA) 		Begränsning av tillstånd Generellt godkännande Anmärkningar
Pfizer BioNTech Covid-19 vaccine, i Europa under varumärket Comirnaty
Pfizer och BioNTech 		11 december 2020[56] För personer som är minst 16 år gamla Lagring och distribution: minst -75 grader C
Moderna Covid-19 vaccine
Moderna 		18 december 2020[41] För personer som är minst 18 år gamla under akutlicens. Lagring och distribution: minst -20 grader C

Teknologiplattformar

Några huvudtyper av vaccinkandidater[57]:
1.Budbärar-RNA som kodar SARS-CoV-2-gen
2.Genetiskt rekombinerat SARS-CoV-2-spikeprotein
3.Viral vektor som paketerar SARS-CoV-2-gen

Hösten 2020 skedde utvecklingsarbete på nio olika teknologiplattformar. Flertalet av dessa var inriktade på coronavirusets spikeprotein som den huvudsakliga antigenen för covid‑19-infektion. Plattformar som använts 2020 inbegriper nukleinsyreteknologier (modifierat budbärar-RNA och DNA), icke-replikerande virala vektorer, peptider, hybrid-DNA, levande försvagat virus och inaktiverat virus.

Många av de vaccinteknologier som användes för utveckling av covid‑19-vaccin skiljer sig från tidigare konventionella metoder. De representerar en ny generation strategier för att precist attackera covid-19-infektionsmekanismen.

COVID‑19 vaccinteknologiplattformar, december 2020[28]
Teknologier Antal
vaccinkandidater 		Antal kandidater
i kliniska försök
på människor
RNA-baserat
36
3
DNA-baserat
26
2
Icke-replikerande viral vektor
36
4
Replikerande viral vektor
23
0
Inaktiverat virus
19
5
Levande, men försvagat virus
4
0
Protein-subenhet
86
2
Virusliknande partikel
19
1
Andra och
ej kända teknologier
37

Vaccinkandidater under kliniska studier i fas II eller fas III under 2020

(Uppdaterat den 14 december 2020[58])

Fas III: orange, Fas II: gul, Godkännande: grön
Vaccinkandidat
och utvecklare/partner 		Teknik Försöksfas
och antal
deltagare 		Land som försök
genomförs i 		Period för
försök 		Godkänt i något land
(akut eller generellt) 		Anmärkningar
Ad5-nCoV
CanSino Biologics, Institute of Biotechnology of the Academy of Military Medical Sciences 		Rekombinerat adenovirus, typ 5-vektor Fas III Kina Kina Godkänd för Fas I i Kina i slutet av juni 2020[59]
AZD1222 (tidigare ChAdOx1 nCoV-19)
Oxfords universitet (Jenner Institute och Oxford Vaccine Group), AstraZeneca 		Adenovirus som vektor Fas III Fas III genomförd Bland annat Storbritannien och Indien Positiva tidigare Fas 1–2-resultat publicerade den 20 juli 2020 [60]
Resultat av fas III publiceras i The Lancet i december 2020
Ansökan om nödlicens i Storbritannien lämnad
Comirnaty, tidigare BNT162b2
BioNTech, Pfizer, Fosun Pharma 		Budbärar-RNA-teknologi Fas III Tyskland, USA

upp till 30.000 		Fas III genomförd

Juli-augusti 2020–[61] 		Bland annat USA och EU Studie påbörjad i Tyskland i april och i USA i maj

[62]
Resultat av fas III publicerade (december 2020)
Godkännande under vissa förbehåll i bland andra Storbritannien, USA, Canada, Schweiz och Europeiska Unionen.

CoronaVac
Sinovac Biotech, Bio Farma[63] 		Inaktiverade partiklar av Sars-Cov-2-virus Fas III Kina


Indonesien
160[63] 		April 2020–


?[63]
INO-4800
Inovio Pharmaceuticals, Coalition for Epidemic Preparedness Innovation, Korea National Institute of Health, International Vaccine Institute 		DNA-plasmid, åstadkommen genom elektroporering Fas II USA, Sydkorea Positiva preliminäre resultat av fas 1 annonserades den 30 juni 2020, tillsammans med planer på fas 3[64]
Moderna Covid-19 vaccine, tidigare mRNA-1273
Moderna, National Institute of Allergy and Infectious Diseases under National Institute of Health 		Budbärar-RNA-teknologi Fas III
30.000 		USA

USA 		Fas III avslutad

Juli 2020[65] 		USA och EU Preliminära resultat av fas 1 publicerade den 14 juli 2020.[66] Planer för fas III från juli 2020 annonserade den 1 juni 2020.[65]
Resultat av fas 3 ej publicerade (december 2020)
namnlös
Sinopharm Groups Wuhan Institute of Biological Products 		Inaktiverad SARS-CoV-2virus ("vero cells") Fas III Kina Fas II registrerad för över 1 000 deltagare.
BBIBP-CorV
Sinopharm Groups Beijing Institute of Biological Products 		Inaktiverad SARS-CoV-2virus ("vero cells") Fas III Kina Bland annat Kina och Förenade arabemiraten Godkänt för användning av Förenade arabemiraten i december 2020[67] Använd för bland annat utlandsarbetande kineser hösten 2020. Generellt tillstånd begärt i Kina i november 2020.[67]
Ad26.COV2.S
Janssen Pharmaceutical Companies (Johnson & Johnson)/Beth Israel Deaconess Medical Center 		Adenovirus som vektor Fas III USA
Covaxin, tidigare BBV 152[68]
Bharat Biotech/Indian Council of Medical Research 		Inaktiverad helvirion Indien Indien Indien Fas III-studie påbörjad i november 2020. Godkänt av indiska myndigheter den 3 januari 2021.[69]
NVX-CoV2373
Novavax/Amerikanska regeringen[70] 		Rekombinerade peplomerer Fas III Australien Maj 2020– Fas III-försök inledda omkring årsskiftet 2020/2021.[71]
namnlös[72][73]
Medicago Inc. i Quebec City i Kanada 		Växtbased (nicotiana benthamiana) vaccinteknologi med rekombinerad "coronaaviruslik partikel" Fas III Kanada
CVnCoV[74][75]
CureVac AG, Coalition for Epidemic Preparedness Innovation 		Budbärar-RNA-teknologi Fas III Tyskland, Belgien Fas III påbörjad december 2020
namnlös
Anhui Zhifei Biopharmaceutical/Institute of Microbiology, Chinese Academy of Sciences 		Rekombinerad protein Fas III Kina
Sputnik V, eller Gam-Covid-Vak[76]
Gamaleja-institutet för epidemiologi och mikrobiologi/Rysslands nationella förmögenhetsfond[77] 		Adenovirus som vektor Fas II Ryssland 40.000 Ryssland Ryssland godkände vaccinet den 11 augusti 2020 för en period fram till 31 december 2020, utan att fas 3-studie ännu genomförts.[32] [33]
namnlös
Beijing Wantai Biological Pharmacy/Xiamen University 		Influensvirusabaserad receptor-bindande mRNA fas II Kina
namnlös
West China Hospital/Sichuan University 		Influensvirusabaserad receptor-bindande mRNA fas II Kina
namnlös
Sanofi Pasteur/Glaxo Smith Kline 		Proteinsubenhet, spikeprotein Fas I+II
Fas I+II 		Frankrike Kombinerad fas I- och fas II-studie. Utvecklingen har försenats till åtminstone hösten 2021, efter otillfredsställande resultat av fas I–II-studien.[45]

Andra vaccinkandidater, i fas I-studie eller i preklinisk utvärdering, i urval

Fas I:grön
Vaccinkandidat
och utvecklare/partner 		Teknik Försöksfas
och antal
deltagare 		Land som försök
genomförs i 		Period för
försök 		Anmärkningar
namnlös[78]
Imperial College London 		Budbärar-RNA-teknologi[79] Fas I
300 		Storbritannien Juli 2020–
Covid-19/aAPC
Shenzhen Geno-Immune Medical Institute[80] 		Lentivirus som vektor Fas I
100 		Kina Mars 2020–
LV-SMENP-DC
Shenzhen Geno-Immune Medical Institute[81] 		Vaccin med dendritceller som modifierats
med lentivirus som vektor 		Fas I
100 		Kina Mars 2020–
bacTRL-Spike
Symvivo Corporation, University of British Columbia, Dalhousie University 		DNA, bakteriellt medium (oralt) Fas I
84 		Kanada April 2020–december 2021
COVAX-19
Vaxine Pty Ltd., Flinders University i Adelaide i Australien 		Rekombinerat protein Fas I
40 		Australien Juni 2020–
PittCoVacc[82]
University of Pittsburgh 		Proteinsubenhet
namnlös
Universitetet i Cambridge 		Proteinsubenhet, spikeprotein 2020
LUNAR-COV19
Arcturus Therapeutics/Duke University/National University of Singapore 		Budbärar-RNA-teknologi| Fas I mitten av 2020
namnlös
Cobra Biologics/Karolinska Institutet[83] 		DNA-plasmid 2021
namnlös
Generex Biotech 		Syntetiska viruspeptider kombinerade med "Ii-nyckel-teknologi"[84] mitten av 2020
namnlös
Clover Biopharm/Glaxo Smith Kline 		Fragment av spikeprotein Fas I
namnlös
SK Biosciences/Saskatchewans regering/Korea Centers for Disease Control and Prevention 		Covid-19 antigen-subenheter september 2020
CoroFlu
University of Wisconsin–Madison/Flugen/Bharat Biotech 		Icke-replikerande influensavirus sent 2020
namnlös
Takis/Evvivax 		DNA sent 2020
AdCOVID
Altimmune/University of Alabama 		Icke-replikerande vektor (nässpray) Fas I sent 2020
namnlös
Vaxart/Emergent BioSolutions 		Icke-replikerande vektor (tablett) Fas I sent 2020
namnlös
VBI Vaccines/National Research Council of Canada 		Pan-coronavirus Försök inleds inte tidigare än i december 2020

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, COVID-19 vaccine, 21 juli 2020.

Källor

Noter

  1. ^ says, Jahleah Santiago (19 december 2020). ”A side-by-side comparison of the Pfizer/BioNTech and Moderna vaccines” (på amerikansk engelska). STAT. https://www.statnews.com/2020/12/19/a-side-by-side-comparison-of-the-pfizer-biontech-and-moderna-vaccines/. Läst 4 januari 2021. 
  2. ^ Polack, Fernando P.; Thomas, Stephen J.; Kitchin, Nicholas; Absalon, Judith; Gurtman, Alejandra; Lockhart, Stephen (2020-12-31). ”Safety and Efficacy of the BNT162b2 mRNA Covid-19 Vaccine” (på engelska). New England Journal of Medicine 383 (27): sid. 2603–2615. doi:10.1056/NEJMoa2034577. ISSN 0028-4793. PMID 33301246. PMC: PMC7745181. http://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa2034577. Läst 7 januari 2021. 
  3. ^ Beaumont, Peter (18 november 2020). ”Covid-19 vaccine: who are countries prioritising for first doses?” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2020/nov/18/covid-19-vaccine-who-are-countries-prioritising-for-first-doses. Läst 4 januari 2021. 
  4. ^ ”Coronavirus (COVID-19) Vaccinations - Statistics and Research”. Our World in Data. https://ourworldindata.org/covid-vaccinations. Läst 4 januari 2021. 
  5. ^ Mullard, Asher (2020-11-30). ”How COVID vaccines are being divvied up around the world” (på engelska). Nature. doi:10.1038/d41586-020-03370-6. https://www.nature.com/articles/d41586-020-03370-6. Läst 4 januari 2021. 
  6. ^ So, Anthony D.; Woo, Joshua (2020-12-15). ”Reserving coronavirus disease 2019 vaccines for global access: cross sectional analysis” (på engelska). BMJ 371. doi:10.1136/bmj.m4750. ISSN 1756-1833. PMID 33323376. PMC: PMC7735431. https://www.bmj.com/content/371/bmj.m4750. Läst 4 januari 2021. 
  7. ^ ”G20 launches initiative for health tools needed to combat the coronavirus”. https://www.theglobeandmail.com/world/article-g20-launches-initiative-for-health-tools-needed-to-combat-the-2/. Läst 4 januari 2021. 
  8. ^ ”Acces to covid-19 tools (act) accelerator”. WHO. https://www.who.int/docs/default-source/coronaviruse/access-to-covid-19-tools-(act)-accelerator-call-to-action-24april2020.pdf. Läst 4 januari 2021. 
  9. ^ ”WHO Director-General's opening remarks at the launch of the Access to COVID-19 Tools Accelerator” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/director-general/speeches/detail/who-director-general-s-opening-remarks-at-the-launch-of-the-access-to-covid-19-tools-accelerator. Läst 4 januari 2021. 
  10. ^ Rauhala, Emily; Abutaleb, Yasmeen. ”U.S. says it won’t join WHO-linked effort to develop, distribute coronavirus vaccine” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/world/coronavirus-vaccine-trump/2020/09/01/b44b42be-e965-11ea-bf44-0d31c85838a5_story.html. Läst 4 januari 2021. 
  11. ^ ”ACT-Accelerator FAQ” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/initiatives/act-accelerator/faq. Läst 4 januari 2021. 
  12. ^ ”Our portfolio” (på amerikansk engelska). CEPI. https://cepi.net/research_dev/our-portfolio/. Läst 4 januari 2021. 
  13. ^ ”Global equitable access to COVID-19 vaccines estimated to generate economic benefits of at least US$ 153 billion in 2020–21, and US$ 466 billion by 2025, in 10 major economies, according to new report by the Eurasia Group” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news/item/03-12-2020-global-access-to-covid-19-vaccines-estimated-to-generate-economic-benefits-of-at-least-153-billion-in-2020-21. Läst 4 januari 2021. 
  14. ^ ”EU spearheads $8 billion virus fundraiser” (på amerikansk engelska). finance.yahoo.com. https://finance.yahoo.com/news/eu-hosts-virus-telethon-seeking-first-7-5-003500556.html. Läst 4 januari 2021. 
  15. ^ News, A. B. C.. ”Bill and Melinda Gates Foundation announces $250 million COVID vaccine commitment” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Technology/bill-melinda-gates-foundation-announces-250-million-covid/story?id=74651890. Läst 4 januari 2021. 
  16. ^ ”Bill and Melinda Gates call for collaboration innovation to deliver COVID 19 breakthroughs” (på engelska). www.gatesfoundation.org. 1 januari 2001. https://www.gatesfoundation.org/Media-Center/Press-Releases/2020/12/Bill-and-Melinda-Gates-call-for-collaboration-innovation-to-deliver-COVID-19-breakthroughs. Läst 4 januari 2021. 
  17. ^ ”Novel Coronavirus COVID-19 – GloPID-R”. www.glopid-r.org. https://www.glopid-r.org/our-work/novel-coronavirus-covid-19/. Läst 4 januari 2021. 
  18. ^ [a b] Richard Bergström i Svenskar kan bli testpiloter när vaccinstudier går in slutfasen i Dagens Nyheter den 21 juli, sidan 06]
  19. ^ Covid-19 Vaccine & Therapeutics Tracker på www.biorender.com, läst den 20 juli 2020
  20. ^ Draft landscape of COVID-19 candidate vaccines – Overview med länk till detaljer i pdf-format på WHO:s webbplats,läst den 8 december 2020
  21. ^ ”Third-Generation Vaccines Take Center Stage in Battle Against COVID-19”. Lexology. 30 november 2020. https://www.lexology.com/library/detail.aspx?g=04bdfa93-c8ea-4654-a5f1-c659fc4769c8. Läst 28 december 2020. 
  22. ^ Pressmeddelande från EMA den 1 december 2020
  23. ^ Seasonal coronavirus protective immunity is short-lasting Nature 14 september 2020
  24. ^ Professor: Vaccinet innebär inte att vi kan slappna av Sveriges Television 28 december 2020
  25. ^ ”COVID-19 vaccine development pipeline (Refresh URL to update)”. Vaccine Centre, London School of Hygiene and Tropical Medicine. 11 maj 2020. https://vac-lshtm.shinyapps.io/ncov_vaccine_landscape/. 
  26. ^ ”COVID-19 vaccine tracker (Choose vaccines tab; updated 2-3x/week)”. Milken Institute. 12 maj 2020. https://docs.google.com/spreadsheets/d/16DbPhF9OD0MHHtCR12of6yUcfiRzP_-XGkynEbnipds/edit#gid=1804775590. 
  27. ^ Coronavirus Vaccine Tracker på New York Times webbplats den 20 juli 2020
  28. ^ [a b] [1], Covid vaccine landscape på Vaccine Centres, London School of Hygiene and Tropical Medicines webbplats, den 21 december 2020
  29. ^ Oxford/AstraZeneca Covid vaccine has 70% efficacy, full trial data shows i The Guardian den 8 december
  30. ^ Adam Finn: Ten reasons we got Covid-19 vaccines so quickly without 'cutting corners' i The Guardian den 26 december 2020
  31. ^ Covid: What do we know about China's coronavirus vaccines? på BBC:s webbplats den 30 december 2020
  32. ^ [a b] Dagens Nyheter den 12 augusti 2020, sidan 15
  33. ^ [a b] Registreringsbevis
  34. ^ ”UK medicines regulator gives approval for first UK COVID-19 vaccine”. GOV.UK. 2 december 2020. https://www.gov.uk/government/news/uk-medicines-regulator-gives-approval-for-first-uk-covid-19-vaccine. 
  35. ^ ”Bahrain becomes second nation to grant emergency use for Pfizer, BioNTech vaccine” (på engelska). 5 december 2020. https://www.9news.com.au/world/coronavirus-news-bahrain-grants-emergency-use-for-pfizer-biontech-vaccine/7b3a0765-b872-4786-960f-b5bcb2aacef6. Läst 10 december 2020. 
  36. ^ Kelly Grant (9 december 2020). ”Health Canada approves Pfizer's COVID-19 vaccine. Here's what you need to know about it”. The Globe and Mail. https://www.theglobeandmail.com/canada/article-health-canada-approves-pfizer-vaccine-heres-what-you-need-to-know/. Läst 10 december 2020. 
  37. ^ Pfizer-BioNTech COVID-19 Vaccine (tozinameran) på Health Canadas webbplats den 9 december
  38. ^ ”First patient receives Pfizer Covid-19 vaccine”. First patient receives Pfizer Covid-19 vaccine. 8 december 2020. https://www.bbc.co.uk/news/uk-55227325. Läst 10 december 2020. 
  39. ^ First vaccine shipments will arrive in states on Monday på www.politico-com den 12 december 2020
  40. ^ [a b] ”EU-kommissionen godkänner det första säkra och verksamma vaccinet mot covid-19”. EU-kommissionen. 2020-12-21. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_2466h. Läst 26 december 2020. 
  41. ^ [a b] New York Times den 18 december 2020
  42. ^ Covid-19: Oxford-AstraZeneca coronavirus vaccine approved for use in UK på BBC:s webbplats den 30 december 2020
  43. ^ [a b] India approves two vaccines as it prepares for massive immunization campaign i Washington Post den 3 januari 2021
  44. ^ China approves Sinopharm Covid-19 vaccine for general use i The Guardian den 31 december 2020
  45. ^ [a b] France's Sanofi and Britain's GSK said Friday their Covid-19 vaccines will not be ready until the end of 2021, after interim results showed a low immune response in older adults. på www.france24.com den 11 december 2020
  46. ^ Treatments and vaccines for COVID-19 på EMA:s webbplats dem 9 december 2020)
  47. ^ EMA starts rolling review of mRNA COVID-19 vaccine by Moderna Biotech Spain, S.L. den 16 november 2020
  48. ^ EMA receives application for conditional marketing authorisation of Moderna COVID-19 vaccine den 1 december 2020
  49. ^ [a b c] ”EMA recommends COVID-19 Vaccine Moderna for authorisation in the EU”. EMA. https://www.ema.europa.eu/en/news/ema-recommends-covid-19-vaccine-moderna-authorisation-eu. Läst 6 januari 2021. 
  50. ^ EMA starts first rolling review of a COVID-19 vaccine in the EU den 1 oktober 2020
  51. ^ EMA starts second rolling review of a COVID-19 vaccine den 6 oktober 2020
  52. ^ EMA receives application for conditional marketing authorisation of COVID-19 mRNA vaccine BNT162b2 den 1 december 2020
  53. ^ https://www.ema.europa.eu/en/news/ema-recommends-first-covid-19-vaccine-authorisation-eu EMA recommends first COVID-19 vaccine for authorisation in the EU
  54. ^ ”Comirnaty - vaccin mot covid‍-‍19 | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency”. www.lakemedelsverket.se. https://www.lakemedelsverket.se/sv/coronavirus/coronavaccin/comirnaty---vaccin-mot-covid-19. Läst 4 januari 2021. 
  55. ^ EMA starts rolling review of Janssen’s COVID-19 vaccine Ad26.COV2.S den 1 december 2020
  56. ^ Pfizer-BioNTech COVID-19 Vaccine på Food and Drug Administrations webbplats den 12 december 2020
  57. ^ Science & Tech Spotlight Covid-19 vacine development, US Government Accountability Offices webbplats, maj 2020
  58. ^ Draft landscape of Covid-19 vaccines på Världshälsoorganisationens webbplats, läst den 8 december 2020]
  59. ^ Rees, Victoria (1 juli 2020). ”First COVID-19 vaccine given green light for Phase I trial in China”. European Pharmaceutical Review. https://www.europeanpharmaceuticalreview.com/news/122608/first-covid-19-vaccine-given-green-light-for-phase-i-trial-in-china/.  Godkänd för Fas I i Kina i slutet av juni 2020
  60. ^ COVID-19 vaccine AZD1222 showed robust immune responses in all participants in Phase I/II trial, pressmeddelande från AstraZeneca den 20 juli 2020, efter publicering av tidiga resultat i The Lancet samma dag
  61. ^ Pfizer, BioNTech nab fast track tag, prep for major phase 3 COVID-19 vax test this month på www.fiercebiotech.com den 13 juli 2020
  62. ^ Positiva resultat från fas I–II redovisade i juli Pfizer and BioNTech Announce Early Positive Update from German Phase 1/2 COVID-19 Vaccine Study, Including First T Cell Response Data, pressmeddelande från Pfizer och BioNTech på www.globenewswire.com den 20 juli 2020
  63. ^ [a b c] Sinovac collaboration could see COVID-19 vaccine ready by early 2021, Bio Farma claims i The Jakarta Post den 17 juli 2020
  64. ^ Inovio Announces Positive Interim Phase 1 Data For INO-4800 Vaccine for COVID-19 på Inovios webbplats
  65. ^ [a b] Moderna finalises protocol for Phase 3 Covid-19 vaccine trial på www.clinicaltrialsarena.com den 12 juni 2020
  66. ^ An mRNA Vaccine against SARS-CoV-2 — Preliminary Report i New England Journal of Medicine den 14 juli 2020
  67. ^ [a b] Coronavirus vaccine from Chinas's Sinopharm is 86% effective, UAE officials say i Washington Post den 9 december 2020
  68. ^ Om Covaxin på Bharat Biotechs webbplats
  69. ^ India approves two vaccines as it prepares for massive immunization campaign i Washington Post den 3 januari 2021
  70. ^ NVX-CoV2373 SARS-CoV-2 Vaccine på Novavax webbplats den 7 juli 2020
  71. ^ Novavax launches pivotal U.S. trial of dark horse COVID-19 vaccine after manufacturing delays på www.sciencemag.org deb 28 december 2020
  72. ^ Medico begins Phase 1 clinical trials for its Covid-19 vaccine candidate på Medicos webbplats den 14 juli 2020
  73. ^ Coronavirus vaccine: Canada-based Medicago develops plant-based vaccine, starts phase I trials iTimes of India den 16 juli 2020
  74. ^ CureVac Receives Regulatory Approval from German and Belgian Authorities to Initiate Phase 1 Clinical Trial of its SARS-CoV-2 Vaccine Candidate på CureVacs webbplats den 17 juni 2020
  75. ^ Vaccine candidate against SARS-CoV-2 being tested på Science Daily den 3 april 2020
  76. ^ Sputnik V:s webbplats
  77. ^ Covid-19 vaccine tracker, July 30: Russian vaccine to be ready by August 12 i Indian Express den 31 juli 2020
  78. ^ First volunteers receive Imperial COVID-19 vaccine på Imperial Colleges webbplats den 23 juni 2020
  79. ^ Self-amplifying mRNA (SAM) Vaccine Platform på www.creative-biolabs.com, läst den 21 juli 2020
  80. ^ Clinicaltrials.gov den 9 mars 2020
  81. ^ Clinicaltrials.gov den 19 mars 2020
  82. ^ UPMC and University of Pittsburgh School of Medicine Scientists Announce Potential Vaccine, på University of Pittsburgs webbplats, odaterat, läst den 20 juli 2020
  83. ^ Cobra Biologics and the Karolinska Institutet collaborate to develop COVID-19 vaccine på Cobra Biologics webbplats den 30 mars 2020
  84. ^ Generex Provides Summary of Ii-Key Hybrid Vaccine Platform på www.businesswire.com den 7 augusti 2017

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Covid-19-vaccin.

v • r
Covid-19-vaccin
Vacciner
Covid-19-vaccin · Vaxzevria (Oxfords universitet/Astra Zenecas vaccin) · Comirnaty (Pfizer Biontech Covid-19 Vaccine) · CVnCoV (Curevac) · Janssens vaccin · Modernas vaccin · Coronavac · Covaxin · BBIBP-CorV · Sputnik V · Curevacs vaccin
Pfizer Biontech Covid-19 Vaccine
Vaccintillverkare
Vaccinutvecklare
Termer
v • r
Covid-19
Sjukdomen och viruset
Covid-19-pandemin · Miljöeffekter
Covid-19-pandemin i världen  · Europa  · Sverige  · Norge  · Finland
Smitta, sjukdom, följder
Smittskydd och åtgärder
Epidemiologi
Sverige
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Covid-19-vaccin&oldid=48726715”