Sars (sjukdom)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Virus som kan leda till SARS.

Sars (engelska Severe Acute Respiratory Syndrome, "svår akut respiratorisk sjukdom"), tidigare kallad sal eller SAL efter svår akut lunginfektion, är en smittsam lunginflammation som upptäcktes i Hongkong och Vietnam i februari 2003. Den har sitt ursprung i en epidemi som började i provinsen Guangdong i södra Kina i november 2002. Sjukdomen är numera[när?] ganska ovanlig men år 2003 rapporterades 8096 fall. [1]

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Sars orsakas av ett så kallat coronavirus. Sarsviruset var innan 2003 helt okänt. Den första stammen av SARS-CoV fick ta namn efter Dr Carlo Urbani, den WHO-läkare i Vietnam som först slog larm om den nya sjukdomen, och som själv blev ett av sjukdomens första offer utanför Kina. [2]

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Det första symtomet vid SARS är feber, efter cirka ett till två dygn dyker de första luftvägssymtomen upp med hosta och andfåddhet. Andra symtom kan vara aptitlöshet, muskelvärk och huvudvärk. 15–20 procent av de drabbade får så allvarliga luftvägsproblem att respiratorbehandling är nödvändig. Symtomen är i regel mildare hos barn och mer allvarliga hos äldre drabbade.[2]

Dödlighet[redigera | redigera wikitext]

Dödlighet räknas som under 1% för personer personer yngre än 24 år, 6% för de som är mellan 25 till 44, 15% för åldersgruppen 45 till 64 år och mer än 50% för personer över 65 år. [3] Detta kan jämföras med influensa där dödligheten i vanliga fall brukar vara ca 0,6% (huvudsakligen verksamt bland de äldre personer).

Det senaste fallen av Sars upptäcktes i juni 2003, och från och med maj 2006 menade WHO att spridningen avtagit helt. Sars räknas dock inte som en helt utrotad sjukdom eftersom den fortfarande eventuellt kan bäras av djur och det finns möjlighet att den kan återgå till den mänskliga befolkningen i framtiden.[4]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige indelas allvarliga smittosamma sjukdomar i fyra kategorier: anmälningspliktiga, smittspårningspliktiga, allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar[5]. Till den sistnämnda kategorin hör SARS, ebola och smittkoppor[6]. Detta ger staten rätt att hålla en misstänkt smittad person i karantän eller att spärra av ett geografiskt område för att minska risken för smittspridning. Detta görs med stöd av smittskyddslagen, §§9-10. En person kan därvid kvarhållas i karantän på order av en smittskyddsläkare. Avspärrning av ett geografiskt område beordras av Socialstyrelsen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Summary of probable SARS cases with onset of illness from 1 November 2002 to 31 July 2003 på WHOs webbplats, läst 10 oktober 2010
  2. ^ [a b] Sjukdomsinformation om sars (svår akut respiratorisk sjukdom) på Smittskyddsinstitutets webbplats, läst 10 oktober 2010
  3. ^ Update 49 - SARS case fatality ratio, incubation period på WHOs webbplats, läst 10 oktober 2010
  4. ^ Severe acute respiratory syndrome på engelska Wikipedia, läst 10 oktober 2010
  5. ^ Socialstyrelsen.se: Lagstiftningens fyra kategorier, läst 23 september 2009
  6. ^ Socialstyrelsen.se: Samhällsfarliga sjukdomar, läst 23 september 2009