Åtvids gamla kyrka

	Åtvids gamla kyrka
	Kyrka
Land	Sverige
Län	Östergötlands län
Ort	Åtvidaberg
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Linköpings stift
Församling	Åtvids församling
Koordinater	58°11′48.74″N 15°59′45.02″Ö / 58.1968722°N 15.9958389°Ö
Invigd	1957
Bebyggelse‐; registret	21300000004170
	Webbplats: Svenska kyrkan

Åtvids gamla kyrka är en kyrkobyggnad i Åtvidaberg i Linköpings stift. Den ligger vid Kyrkogatan söder om Åtvids nya kyrka och är församlingskyrka i Åtvids församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Åtvids gamla kyrka uppfördes under senmedeltiden, då bergsbrukets verksamhet hade sin höjdpunkt i området. Då socknen finns omnämnd redan på 1300-talet antas en föregångare ha funnits. I slutet av 1800-talet beslutades att ny kyrka skulle byggas, Åtvids nya kyrka, varvid den gamla blev överflödig. År 1887 revs medeltidskyrkan och iordningställdes som ruin genom rivning av långhusets tak. Återuppförandet av kyrkan påbörjades 1954, och 1957 invigdes den på nytt.

Åtvids gamla kyrka har rektangulärt långhus med smalare, rakslutet kor. Ett vapenhus är utbyggt mitt på norra långhusväggen. Sakristian är belägen norr om koret och ett gravkor vid korets nordöstra hörn. Gravkorets barockarkitektur bryter av mot kyrkans oputsade stenmurar och trappstensgavlarna med sina blinderingar. Kyrkorummet täcks av ett klöverbladsformat trätunnvalv, korets stjärnvalv finns bevarat sedan medeltiden. Senmedeltida murverk finns i koret, långhusmurarna och i den norra utbyggnaden som nu fungerar som vapenhus. Gravkoret uppfördes 1726. Sakristian uppfördes efter den gamla grundplanen från 1761 i samband med kyrkans återuppförande 1954–1957. Återuppbyggnadsarbetet innebar ett relativt fritt återskapande av det medeltida kyrkorummet. De små stickbågiga fönstren kunde dock rekonstrueras.

Bruksdisponenten Elof Ericsson med familj och AB Åtvidabergs Industrier donerade stora summor pengar som gjorde att kyrkan kunde återuppföras. Den 1 september 1957 återinvigdes kyrkan av Biskop Torsten Ysander. Professor Erik Lundberg ledde restaureringsarbetet.

Klockstapel[redigera | redigera wikitext]

En ny klockstapel byggdes öster om kyrkogården i början av 1750-talet som ersatt en äldre klockstapel närmare kyrkan. Kyrkklockorna flyttades inte till tornet på Åtvids nya kyrka när den var färdigbyggd^[1]. I klockstapeln hänger två kyrkklockor, gjutna år 1753 respektive 1796.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Altartavla är tillverkad av Johan Johansson Werner. Till största delen bekostad av Nils Assersson Mannersköld.
Triumfkrucifix är tillverkad av Johan Johansson Werner. Till största delen bekostad av Nils Assersson Mannersköld.
Kormatta är designad av Barbro Nilsson och tillverkad av Måås Fjetterström i Båstad.
Predikstolen med altaruppsats är tillverkad av Wedulin i Hjo. Den skänktes 12730 till kyrkan av Frans Evald Fock. Altaruppsatsen sitter nu vid långhusets norra väg.
Gravkor vid korets östra väg över Frans Evald Fock.
Begravningsvapen över Nils Assersson Mannersköld.
Begravningsvapen.
Korklocka hänger vid korets norra vägg och är från 1600-talet.

Kalkmålningar[redigera | redigera wikitext]

Kalkmålningarna är utförda omkring år 1620 av "Matz Målare". Han har även utfört saker på Vårdsbergs kyrka och Hägerstads kyrka. Kalkmålningarna är till största delen bekostad av Nils Assersson Mannersköld.

Östra valvet[redigera | redigera wikitext]

Bilderna på väggen föreställer: Gud skapar Eva och Adam, Adam och Eva tvingas lämna Eden. I taket ser man apostlarna Petrus, Bartolomaios och Simon Ivraren och evangelisterna Markus och Lukas. Man ser även en bild på Salvator mundi.

Södra valvet[redigera | redigera wikitext]

Bilderna på väggen föreställer: Kain dödar Abel, Lot och hans fru. I taket ser man apostlarna Andreas och Johannes och evangelisterna Johannes. Man ser även en profeten Daniel från gamla testamentet och Josua och Kung David.

Västra valvet[redigera | redigera wikitext]

Bilderna på väggen föreställer: Josef som såldes av sina bröder, Josef, Jakobs son och Potifars fru. I taket ser man apostlarna Jakob, Mattias, Filippos och Jakob (Alfeus son) och profeterna Hesekiel och Jona.

Norra valvet[redigera | redigera wikitext]

Bilderna på väggen föreställer: Josef tolkar faraos dröm, Josef inför hans bror i Egypten. I taket ser man apostlarna Paulus, Judas Taddaios, Matteus och Tomas och evangelisten Matteus och profeten Jeremia.

Orgel[redigera | redigera wikitext]

1704: bygger Johan Agerwall, Söderköping, ett positiv till kyrkan.
1751: Jonas Wistenius, Linköping, bygger en enmanualig 10-stämmig orgel med bihangspedal. Svarta undertangenter i manualen. Alla fasad pipor ljudande. Den kostade 3000 daler.^[2]
1754: Målning och förgyllning av fasad och dekor.
1805: Reparation av Pehr Schiörlin, Linköping.
1825: Reparation av orgelbyggare Lorentz Lorin, Linköping.
1854: Reparation av organisten C. Nordqvist, Vårdnäs.
1887: Orgeln monteras ned och fasaden, manualklaveret, registerandragen och ca 40 % av pipverket (hela Principal 4', mixturen och trumpeten) magasineras i koret.
1955: Kontrakt om restaurering av Wisteniusorgeln tecknas mellan disponent Elof Ericsson och Bröderna Moberg, Sandviken och arbetet påbörjas.
1957: Läktarorgeln rekonstruerad enligt förslag av dr Einar Erici. Återinvigning den 21 september av gamla kyrkan och orgeln. Principal 4', Mixtur III chor, och Trumpet 8' är original, övriga stämmor rekonstruerade.

Ursprunglig & nuvarande disposition:

Manual C-c³	Pedal C-c¹
Gedackt 8’ (1957)	bihängd
Qvintadena 8' (50% 1957)
Principal 4’ (fasad)
Gedackt=Fleut 4' (1957)
Qvinta 3’ (eg. 2 2/3) (1957)
Octava 2' (komplettering)
Spits=Fleut 2' (komplettering)
Mixtur III chor, 1' + 4/5' + 2/3'
Trompet 8', B/D

Fasadens skulpturer är gjorda av Nils Österbom.

Även en elorgel med 2 manualer och pedal används.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Åtvids Gamla kyrkas krucifix
Åtvids Gamla kyrkas altare
Åtvids Gamla kyrkas dopfunt
Åtvids Gamla kyrkas orgelläktare
Åtvids Gamla kyrkas predikstol

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Åke Nisbeth: Beskrivning av Åtvids gamla kyrka.
Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7
Sten-Åke Carlsson & Tore Johansson, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
Tidskrift: Orgelforum 2001, nr 2, sid. 86-87, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047
Åtvid CI:1 (sid 193)
ÅTVIDS GAMLA KYRKA, 1963 AB Åtvidaberg-Facit, Åtvidaberg. (Beskrivning över kyrkan)

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ ”Åtvids stora kyrka”. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004. Östergötlands länsmuseum. 2004. sid. 6, 8. Arkiverad från originalet den 25 september 2013. https://web.archive.org/web/20130925184022/http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/%C3%85tvidsstorakyrka.pdf#. Läst 21 september 2013.
^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 265.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
Åtvids pastorat.
Biskop Hans Brask och Åtvids gamla kyrka.
Wikimedia Commons har media som rör Åtvids gamla kyrka.
Bilder & media

[1] ”Åtvids stora kyrka”. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004. Östergötlands länsmuseum. 2004. sid. 6, 8. Arkiverad från originalet den 25 september 2013. https://web.archive.org/web/20130925184022/http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/kyrkliga-kulturminnen/%C3%85tvidsstorakyrka.pdf#. Läst 21 september 2013.

[2] Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 265.

[1]

[2]