Örnar

Från Wikipedia
Version från den 12 november 2017 kl. 14.36 av Kitayama (Diskussion | Bidrag) (Länk)
Örn omdirigerar hit. Se även Örn (olika betydelser)
Örnar
Havsörn (Haliaeetus albicilla)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeognathae
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljAccipitridae
Släkten
Flera, se text.
Juvenil kungsörn (Aquila chrysaetos)
Juvenil kungsörn (Aquila chrysaetos)

Örnar är ett samlingsnamn för en grupp större rovfåglar, inom familjen hökartade rovfåglar (Accipitridae). Örnar har inte nödvändigtvis ett närmare släktskap med varandra än andra arter inom familjen Accipitridae. Därför omfattar örnar arter av mycket varierande storlek vilka lever i olika biotoper och har olika beteenden.

Anatomi och karaktäristika

De karaktärer som gjort att man sammanfört dessa rovfåglar är främst deras storlek. Utöver detta brukar de vara lång- och bredvingade och ha spretande vingpennor. De har en mycket kraftig näbb, deras ben är befjädrade och de har mycket kraftiga klor. Arterna är långlivade och blir könsmogna sent, först efter flera år och därför är deras reproduktion långsam och populationer av örnar är därmed sårbara för yttre påverkan. Många av arterna bygger stora bon som används år efter år. Honan är större och starkare än hanen.[1]

Taxonomi

Det pågår ett förändringsarbete inom klassificeringen av örnar som baseras på fylogenetiska studier och där ett första steg var att hökörn och dvärgörn, tidigare tillhörande släktet Hieraaetus, fördes till släktet Aquila för att bättre spegla örnarnas släktskap.[2] Fler förändringar kommer med säkerhet att annonseras.

Arter

Enligt Clements et al. 2014 och SOF:[3][4]

Örnen och människan

Hotbild

Eftersom örnar har långsam reproduktion och är utsatta för miljögifter och förföljelse är örnar i de flesta fall mer eller mindre hotade arter. Bland de arter vars läge är kritiskt återfinns exempelvis de afrikanska och filippinska apörnarna.

I Sverige är stammarna av både havsörn och kungsörn på väg att återhämta sig efter att ha varit nere på mycket låga nivåer under andra halvan av 1900-talet.

Örnen i kulturen

Örnen är vanligt förekommande inom heraldiken.

Örnen betraktades av grekerna som Zeus tecken och av romarna som Jupiters tecken. Senare skulle romarna använda örnen som fälttecken och symbol för det romerska riket. Synen på örnen som något högt och nobelt började antagligen här, och i senare tider har många valt örnar som symbol – Preussen, Österrike, Polen, Tsar-Ryssland och flera slaviska stater, bland andra. Många gånger har örnen två huvuden och kallas då dubbelörn, denna bild infördes i Bysantinska riket som en kejserlig symbol och användes i den betydelsen även i kejsardömena Tysk-romerska riket, Österrike och Ryssland. Napoleon I återupplivade det romerska bruket av örnar som fältsymboler, och genom ätten Bernadotte kom örnen även att ingå i det svenska riksvapnet.

Inom falkenering, traditionellt en härskarhobby, ansågs kungsörnar vara bland de högsta och finaste djur man kunde använda. I Centralasien används kungsörnar fortfarande av beridna falkenerare för att jaga räv och andra pälsdjur.

Övrigt

Den förhistoriska arten haasts örn (Harpagornis moorei) är den största kända rovfågeln (Accipitriformes) som levt, med en vingbredd på över 3 meter och en vikt på runt 18 kg.[6]

Källor

Noter

  1. ^ Björn Bergenholtz (2011) Känn igen 25 fåglar. ISBN 978-91-29-67610-5.
  2. ^ Förändringar i listan över Holarktiska fåglar - Rapport Nr2 från SOF:s Taxonomikommité, Vår Fågelvärld, #1, 2007
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9. (xls), från: <www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/>, läst 2014-12-11
  4. ^ Sveriges ornitologiska förening (2014) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., <www.sofnet.org Arkiverad 26 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.>, läst 2014-12-11
  5. ^ Bunce, M. (2005). ”Ancient DNA Provides New Insights into the Evolutionary History of New Zealand's Extinct Giant Eagle”. PLoS Biol 3: sid. e9. doi:10.1371/journal.pbio.0030009. http://biology.plosjournals.org/perlserv/?request=get-document&doi=10.1371%2Fjournal.pbio.0030009. 
  6. ^ Holmberg, Kalle, "Haasts örn var så gigantisk som legenden säger", Dagens Nyheter (2009-09-14)

Källor