Kungsörn
| Kungsörn Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
Juvenil kungsörn av underarten A. c canadensis
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Rovfåglar Falconiformes |
| Familj | Hökartade rovfåglar Accipitridae |
| Släkte | Aquila |
| Art | Kungsörn A. chrysaetos |
| Vetenskapligt namn | |
| § Aquila chrysaetos | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
Kungsörnens utbredning:
Ljusgrön - häckningsområde Blå - övervintringsområde Mörkgrön - året runt |
|
Kungsörn på Pekings zoo
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kungsörn (Aquila chrysaetos) är en av de mest välkända rovfåglarna som förekommer på norra halvklotet. Som alla örnar tillhör den familjen Accipitridae.
Innehåll |
[redigera] Utbredning och systematik
Tidigare fanns kungsörnen över hela Holarktis, men har idag försvunnit från flertalet av de mer tätbefolkade områdena. Trots att den lokalt är utdöd på flera platser så är den förhållandevis vida spridd och förekommer i Eurasien, Nordamerika och delar av Afrika. Den saknas helt i ökenområden och i den arktiska zonen.
Kungsörnen brukar delas in i sex underarter:
- Aquila chrysaetos chrysaetos som förekommer i Sverige och är nominatformen återfinns även i Norge (som har den största kungsörnsstammen av denna underart med 700-1100 par), Finland (350 par), Polen, Estland, Lettland (tillsammans färre än 100 par) samt Skottland (drygt 400 par). Den svenska stammen har knappt 500 etablerade par, den totala europeiska stammen är således färre än 5000 par.[2]
- Aquila chrysaetos homeyeri är den andra underarten som häckar i Europa och den återfinns på den Iberiska halvön med cirka 1200 par.[2]
- Aquila chrysaetos canadensis, häckar i Nordamerika
- Aquila chrysaetos japonica, häckar i Japan
- Aquila chrysaetos daphanea, häckar i Ryssland
Ungfåglar flyttar ofta korta sträckor under vintern, medan adulta fåglar i allmänhet stannar i häckningsområdet.
[redigera] Förekomst i Sverige
I Sverige förekommer kungsörn företrädesvis i Norrlands inland, på Gotland och i Uppland och Skåne. 65% av fåglarna återfinns i Västerbottens och Norrbottens län. Det finns färre än 700 revir i Sverige.[3] På senare tid har örnen långsamt återetablerat sig, framförallt utmed Norrlandskusten, och finns nu i hela Norrland utom allra närmast kusten. Samtidigt har fjällbeståndet minskat något.[2]
[redigera] Utseende och fältkännetecken
Adulta kungsörnar varierar kraftigt i storlek och vissa tillhör de största örnarna inom släktet Aquila. Merparten av underarterna är mellan 65 - 100 cm, med ett vingspann på 150 - 240 cm, och väger 2,5 - 7 kg. Den minsta underarten är A. c. japonica och A. c. daphanea är den som i genomsnitt är störst.[4] Dock förekommer det att individer av A. c. canadensis kan bli större än medel och den största uppmätta kungsörnen var av detta taxa och vägde 9 kg och mätte 102 cm.[5] Som med många arter inom Accipitriformes, så är honorna större än hanarna och kungsörnshonorna väger i genomsnitt en fjärdedel- till en tredjedel mer än hanarna.
Kungsörnen anlägger adult fjäderdräkt under det femte året. Fjäderdräkten hos den adulta fågeln varierar från svartbrun till mörkt brun med en guldbrun hjässa och nacke. De övre vingtäckarna är ljusare medan vingpennorna är i det närmaste svarta. Även ovansidan av stjärtfjädrarna är ljusare närmast stjärtbasen med en otydlig mörk bandning. Juvenila och subadulta fåglar är mer jämnbruna men har istället en mer kontrastrik vingundersida och stjärt. I alla fjäderdräkter uppvisar undersidan av stjärten en vit bas i kontrast till de svarta stjärtfjäderspetsarna. Denna vita stjärtbas är större hos de subadulta fåglarna. På samma sätt är det med den vita fläck som subadulta fåglar har vid karpalleden och som långsamt bli mindre för varje ruggning.
I förhållande till havsörnen är den något mindre, har avrundad stjärt mot havsörnens spetsiga och den har har fjäderklädda tarser, vilket havsörnen saknar.
[redigera] Ekologi
Kungsörnen häckar i fjälltrakter och vidsträckta skogsområden med gammal skog. Par kan etablera sig så nära varandra som 10 km vid god bytestillgång, upp till det dubbla i sämre marker.
[redigera] Häckning
Boet är mycket stort, 1,5 m i diameter och upp till 4-5 meter högt och byggs i kraftiga tallar, gärna i träd med någon form av missväxt eller deformation. Boet byggs oftast en bit ned i trädet, sällan i toppen. Kungsörnen bygger vidare ofta flera bon, så kallade alternativbon, som kan ligga flera kilometer från varandra. 1-3 ungar produceras vid häckning. Vanligast är att endast en unge överlever till flygfärdighet.
[redigera] Föda
Kungsörnen lever av medelstora däggdjur och fåglar. Huvudbyten är framförallt hare, tjäder, orre och ripa.[6] Sjöfågel som ejder och gräsand ingår också i dieten. Örnen kan också slå räv och renkalvar.[källa behövs] Trots att andelen örndödade renkalvar är mycket liten resulterar detta i konflikter med renskötseln.[källa behövs] Det händer också att örnen äter as, framförallt vintertid.[6]
[redigera] Nativitet
Ungfåglar har mycket hög dödlighet, framförallt beroende på sämre jaktförmåga än vuxna djur. Fågeln blir könsmogen efter 3-5 år. Ringmärkning har visat att vissa fåglar har levt i frihet upp till drygt 30 års ålder.
[redigera] Hot och status
De stora hoten mot kungsörnen är biotopförstörelse och miljögifter. Kungsörnen är mycket störningskänslig och har svag och långsam reproduktion. Den är beroende av stora orörda områden och kraftiga boträd, framförallt vid klippsluttningar och i raviner och branter.
Miljögifter anrikas uppåt i näringskedjan och eftersom kungsörnen befinner sig högst upp blir den också exponerad för stora doser av olika miljögifter via sin föda.
Andra hot mot kungsörnen är kraftledningar och att örnar dödas av tåg och trafik (invid trafikdödat vilt och ren). Olaglig förföljelse är också ett hot vilket hämmar artens fortlevnad i vissa områden av fjällvärlden.
Upptagen på Rödlistan: NT (missgynnad). Ett åtgärdsprogram finns framtaget för att försöka bevara arten i Sverige.
[redigera] Övrigt
Kungsörnen är Härjedalens landskapsfågel.
Sedan 1995 ger ÖRN-72 ut tidskriften Kungsörnen [1] som innehåller information om kungsörnsarbetet i de nordiska länderna och Europa. Vindkraftetableringens påverkan på kungsörnens habitat undersöks av Naturvårdsverket.[7]
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ BirdLife International 2009 Aquila chrysaetos. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 23 november 2010.
- ^ [a b c] ArtDatabankens faktablad (pdf) Läst 2006-12-19.
- ^ Ett revir räknas i detta sammanhang som ett område där ett par observerats regelbundet vare sig man känner till ett bo eller ej.
- ^ Ferguson-Lees & Christie, Raptors of the World. Houghton Mifflin Company (2001), ISBN 978-0-618-12762-7
- ^ ”San Diego Zoo”. http://www.sandiegozoo.org/animalbytes/t-golden_eagle.html.
- ^ [a b] Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (utgåva andra upplagan). Stockholm: Norstedts. Sid. 130. ISBN 91-1-913142-9
- ^ http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/Vindval/Vindkraftens-paverkan-pa-faglar-och-fladdermoss-/Effekter-av-vindkraftsetablering-pa-kungsornens-biotopval-och-hackningsframgang/
[redigera] Källor
[redigera] Externa länkar
- ÖRN-72
- Dansk ornitologisk forening
- Artportalen: Dagens fågel – senaste observationerna – bilder
- örnkamera - Webbkamera som filmar ett bo med ett kungsörnspar
- Svenska Rovdjursföreningen
- Wikimedia Commons har media som rör Kungsörn
- Wiktionary har ett uppslag om kungsörn.
