Akaciasläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Akaciasläktet
Doftakacia (A. farnesiana)
Doftakacia (A. farnesiana)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ärtordningen
Fabales
Familj Ärtväxter
Fabaceae
Underfamilj Mimosoideae
Släkte Akaciasläktet
Acacia
Vetenskapligt namn
§ Acacia
Auktor P.Mill.
Arter (urval)
Hitta fler artiklar om växter med
Acacia drepanolobium
Acacia sp.

Akaciasläktet (Acacia) är ett växtsläkte i familjen ärtväxter. Traditionellt innehåller släktet ungefär 1300 arter, men genetiska studier har visat att det bör delas upp i flera släkten. Vid den botaniska världskongressen i Wien 2005 beslutades att typarten skulle bytas från en afrikansk art till en australiensisk art. Detta gjordes för att bevara majoriteten av arterna i ett monofyletiskt släkte Acacia, då cirka 950 arter endast återfinns i Australien. De övriga arterna återfinns nu i släktena Vachellia, Senegalia, Acaciella och Mariosousa. Akaciaväxter har formen av träd eller buskar. Akaciaträd är det viktigaste plantageträdet i tropiska områden, och ger mycket kortfibriga pappersmassor.

Den mest nordliga traditionella arten är Acacia greggii, som kan växa upp till 37° nordlig bredd i södra Utah. De sydligaste är flera arter som växer på 43° sydlig bredd på Tasmanien.

Akaciornas blad är vanligen sammansatta och barrlika till formen. På många arter har själva bladskivan tillbakabildats (i evolutionen) och i stället har skaftet fått klorofyllbärande celler och plattats till från sidan så att fotosyntesen kan utföras där. Dessa kallas fylloider.

Blommorna är små och innehåller fem mycket små kronblad som nästan helt döljs av de långa ståndarna som är samlade i täta sfäriska eller cylindriska tofsar. På de allra flesta arterna har blommorna någon färg i spektrum mellan gult och vitaktigt. Det finns också några som har violetta blommor.

Många arter har vassa utväxter, särskilt de som växer i torra miljöer. En del är taggar, som utvecklats genom att blad-stiplerna ombildats. Andra är tornar, som utvecklats genom att kvistar blivit korta, spetsiga och mycket hårda.

Namnförbistring[redigera | redigera wikitext]

Akaciahonung kommer inte från akacior, utan från robinia (Robinia pseudoacacia), tidigare kallad falsk akacia. Robinia-träden planteras i närheten av bikupor på grund av att blommorna innehåller mycket nektar som är attraktiv för bin [1].

I blomsterhandeln förekommer en del från Sydeuropa importerade kvistar av vissa akaciearter, som oriktigt kallas mimosa. Mimosa är det vetenskapliga namnet på sensitivasläktet, men någon gång har förväxling skett och namnbruket dröjer sig kvar.[2]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges biodlares riksförbund - honung
  2. ^ Svenskt husmoderslexikon, Medéns, Stockholm 1953
  • McNeill John, red (2006) (på eng). International code of botanical nomenclature: adopted by the seventeenth International Botanical Congress Vienna, Austria, July 2005. 17, (Vienna Code). Regnum vegetabile, 0080-0694 ; 146. Ruggell: Gantner. Libris 10231816. ISBN 3-906166-48-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]