Akne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Acne
Klassifikation och externa resurser
Acne hos en 14-årig pojke under puberteten.
ICD-10 L70.0
ICD-9 706.1
DiseasesDB 10765
MedlinePlus 000873
eMedicine derm/2 
MeSH engelsk

Akne (alternativt stavat acne), fackmässigt även benämnt acne vulgaris, i vardagligt tal också kallat finnar, är en godartad hudsjukdom som innebär kvisslor på huden orsakade av en inflammation i talgkörtlar. Inflammationen anses i sin tur vara orsakad av infektion av vanliga hudbakterier (särskilt Propionibacterium acnes), och svarar ofta på behandling med antibiotika. Akne är en hudsjukdom som även kan drabba vuxna. I puberteten kan man få finnar vilket vanligtvis beror på en ökning av testosteron i kroppen (gäller båda könen).

Akne i denna mening ska skiljas från så kallad vuxenakne (rosacea) och klorakne.

Anabola steroider kan orsaka akne. Orsaken kan alternativt anges som igensättning eller inklämning av porer, som dels hindrar utflödet av talg till hudens yta varvid en så kallad pormask, en komedon, uppstår, dels stimulerar en självförstärkande inflammatorisk reaktion.

Vanliga områden att drabbas av akne förutom ansiktet är nacke, bröst och rygg, de områden på kroppen där hudens porer är som störst och mest utvecklade. Andra kroppsdelar såsom mage, axlar och innanlår kan också drabbas men oftast i mindre grad.

Klassificering[redigera | redigera wikitext]

Cystisk acne i ansiktet (uppe t.v.), tropisk acne på tillbakagång (uppe t.h.) samt extensiv acne på bröst och axlar (nedan).

Det finns fler olika grader och olika former av akne:

  • Akne comedonica- mest bara pormaskar, nästan ingen inflammation
  • Akne papulopostulosa- inflammerade papler och pustler. "Finnar".
  • Acne vulgaris- "vanlig" akne. Större, mer inflammerade finnar. Pormaskar, ofta fet hy.
  • Acne nodulocystica- allvarligare form. Knölar i huden.
  • Acne conglobata- den allvarligaste formen. Alla ovanstående symtom, stora, inflammerade aknecystor, oljig hy, ofta "hård" nära cystorna, lämnar i stort sett alltid ärrbildning. Stora områden är drabbade, och de allvarligaste dokumenterade fallen var helt täckta över hela kroppen.

Cystisk akne[redigera | redigera wikitext]

Allvarligare former av akne, med så kallad cystbildning (stora, tjocka och smärtsamma knölar inuti huden), beror inte på igentäppta och inflammerade porer utan på en inflammation inuti huden mellan två hudlager, och det är olyckligt om denna form av akne behandlas som en vanlig akne.

Vid cystisk akne är det lätt att läderhuden blir skadad, särskilt om man försöker tömma ut var (vilket är omöjligt utan professionell assistans).

Om cystan är mycket stor, besvärande och smärtsam kan kortisoninjektion i det drabbade området ges på sjukhus.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Akne orsakas ofta av en kombination av överproduktion av talg och närvaro av bakterier, eller av en rubbning mellan balansen på normalflora, talg och hormoner. Kosmetika och liknande yttre faktorer kan ge en viss försämring, men är oftast av mindre betydelse. Vissa läkemedel kan utlösa eller förvärra akne.

Om intag av vissa födoämnen kan orsaka eller förvärra akne eller inte är omdiskuterat, studier tyder dock på ett samband mellan akne och intag av föda som orsakar hög glykemisk belastning[1][2], som till exempel socker och vetemjöl, och även mellan akne och intag av mjölk.[1][3]

Pubertal akne sätter igång när puberteten börjar. 85 procent uppger att de någon gång under tonåren haft problem med akne.[4]

Vuxen akne uppkommer ofta när kroppen och hormonerna är i förändring. Vid menstruation är det hormonerna som gör att man får finnar.

Hormoner som kan orsaka finnar innefattar androgener (däribland testosteron och DHEA) [5] och sköldkörtelhormoner.[6]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Bensoylperoxidgel.

Exempel på receptfria läkemedel mot akne är Basiron och Stioxyl. Båda dessa innehåller bensoylperoxid. Överdriven tvagning med ansiktstvätt kan dock förvärra besvären eftersom huden då kommer i obalans och blir uttorkad, vilket kan få kroppen att reagera genom att öka talgproduktionen. Något man absolut inte ska använda är vanlig handtvål, detta torkar ut huden ännu mer och därmed uppkommer det mer finnar. [7]

Att klämma på akne kan vara skadligt eftersom detta kan förstöra den inre vävnaden och bilda ärrvävnad. Små finnar som ej är infekterade kan man däremot med fördel snabbt bli av med genom att försiktigt klämma ut varet i dem så att de sedan kan få läka. Man bör dock vänta med att klämma en finne tills en tydlig vit prick uppträder på toppen. Om det gör ont bör man avstå från att fortsätta klämma, eller ånga upp ansiktet över en balja med hett vatten för att öppna den då för trånga poren och mjuka upp varet och sedan försöka igen. Efteråt bör man alltid göra rent området där finnen var samt badda med något antibakteriellt som till exempel alsolsprit.

Vid måttlig akne kan receptbelagda läkemedel såsom tabletter och salvor skrivas ut av läkare. Ibland ges antibiotikakur och/eller Tetralysal (receptbelagt). Detta är dock inte bra att använda på längre sikt eftersom bakterier då kan utveckla resistens mot antibiotika.[8]

Vid måttlig till svår akne är medicinsk hudvård, cosmeceuticals och kemisk peeling bra hjälpmedel. Genom att kombinera medicinsk hudvård och kemisk peeling kan man förbättra hudens struktur, balans och utbrott. Produkterna är djuprenande mot akne, ökar lyster och glans, ökar hudens elasticitet, tar bort åldersfläckar och reducerar fina linjer.

Användandet av alfahydroxisyror är det som urskiljer medicinsk hudvård från vanlig. Man använder sig av från lite lägre till höga koncentrationer av alfahydroxisyror. De vanligaste syrorna är glykolsyra, mjölksyra och citronsyra. Valet av styrka beror på hudtyp och vilket resultat man vill uppnå. Syran appliceras på huden och får ligga på i några minuter. På hudytan arbetar syran genom att lösa upp döda hudceller. På så sätt blir det en ökad produktion av nya hudceller, elastiska fibrer såsom kollagen. Det blir även en nyproduktion av kroppens egna vätskebindare hyaluronsyra.[9]

För bästa resultat så rekommenderas det att man gör en serie kemiska peeler i kur på 4-6 gånger, med ca två-tre veckors mellanrum eller vid svagare styrka med en veckas mellanrum. Därefter kan man göra enstaka underhållande peeler någon gång om året. Det är viktigt att man använder medicinska hudvårdsprodukter innan, under och efter den kemiska peelen. Detta för att förbereda, optimera och förlänga resultatet av den kemiska peelen.

Självklart kan man använda de medicinska produkterna utan att göra en kemisk peeling. Om man inte är van vid alfahydroxisyror sedan tidigare så skall man använda de medicinska hudvårdsprodukterna varannan dag i de första två veckorna för att successivt vänja huden vid syran.[9]

Eftersom huden blir extra känslig rekommenderas det att använda krämer inom samma serie, helst med antioxidanter i.[källa behövs]

Det är även viktigt att man kompletterar sin hudvård med solskydd eftersom de övre hudlagret är borta och därmed är den solkänsliga huden mer exponerad än vanligt.[10].

Behandlingen av svår akne är betydligt mer komplicerad och kan ta flera år. Specialistbehandling hos hudläkare krävs. Under vissa "uppblossningsperioder" kan antibiotikakur övervägas samt starka receptbelagda läkemedel. Kolsyreis är en äldre metod. Om år av behandling inte gett tillfredsställande resultat kan licenspreparatet Roaccutan (isotretinoin, ett sorts A-vitaminderivat) förskrivas. På grund av att detta läkemedel kan ge mycket allvarliga och bestående biverkningar är behandlingen strängt reglerad och noga kontrollerad, men behandlingen är oerhört effektiv, närmare 95% av de behandlade upplever mycket god förbättring.

Receptfria mediciner mot akne är bland andra:

  • Basiron AC (innehållande bensoylperoxid, finns som gel i styrkorna 5% och 10% samt som duschgel i styrkan 5%)
  • Stioxyl (innehållande bensoylperoxid, finns som gel i styrkorna 5% och 10%)
  • DDF Benzoyl Peroxid Gel' (innehållande bensoylperoxid, finns som vattenbaserad gel i styrka 5% och 10%)
  • Spotless från ACO (en serie produkter innehållande salicylsyra, för behandling av aknebenägen hy)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ferdowsian HR, Levin S.. ”Does diet really affect acne?”. http://www.pubmed.gov/. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20361171. Läst 22 Maj 2012. 
  2. ^ Smith RN, Mann NJ, Braue A, Mäkeläinen H, Varigos GA.. ”The effect of a high-protein, low glycemic-load diet versus a conventional, high glycemic-load diet on biochemical parameters associated with acne vulgaris: a randomized, investigator-masked, controlled trial.”. http://www.pubmed.gov/. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17448569. Läst 22 Maj 2012. 
  3. ^ Melnik BC, Schmitz G.. ”Role of insulin, insulin-like growth factor-1, hyperglycaemic food and milk consumption in the pathogenesis of acne vulgaris.”. http://www.pubmed.gov/. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19709092. Läst 22 Maj 2012. 
  4. ^ Akne.se. Läst: 28 december 2011.
  5. ^ Thiboutot, Diane, et al. "Androgen metabolism in sebaceous glands from subjects with and without acne." Archives of dermatology 135.9 (1999): 1041.
  6. ^ COHEN, E. LIPMAN. "ENDOCRINE FACTORS IN ACNE VULGARIS." British Journal of Dermatology 53.10 (1941): 269-282.
  7. ^ Jessica Berghult. ”Första hjälpen mot dina finnar”. Expressen.se. http://www.expressen.se/halsa/1.1887723/forsta-hjalpen-mot-dina-finnar. Läst 27 Juli 2010. 
  8. ^ Anna Bratt. ”Antibiotika verkningslöst mot allt fler bakterier”. Dn.se. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/antibiotika-verkningslost-mot-allt-fler-bakterier-1.995856. Läst 27 Juli 2010. 
  9. ^ [a b] Robert A Schwartz, MD, MPH, Professor and Head, Dermatology och Santiago A Centurion, MD. ”Cosmeceuticals”. emedicine.medscape.com. http://emedicine.medscape.com/article/1067778-overview. Läst 27 Juli 2010. 
  10. ^ Dr Birgit Eklund. ”Kemisk peel”. www.kirurg.com. http://www.kirurg.com/Kemisk_peel/kemisk_peel.html. Läst 27 Juli 2010. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]