Alexander Dubček

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Alexander Dubček


Förstesekreterare i Tjeckoslovakens kommunistparti
Ämbetsperiod
5 januari 1968–17 april 1969
Företrädare Antonín Novotný
Efterträdare Gustáv Husák

Född 27 november 1921
Uhrovec, Tjeckoslovakien
Död 7 november 1992 (70 år)
Prag, Tjeckoslovakien
Nationalitet slovak
Politiskt parti Slovakiska kommunistpartiet (1939-48), Tjeckoslovakiska kommunistpartiet (1948-70), Verejnosť proti násiliu (1989-92), Slovakiska socialdemokratiska partiet (1992)
Yrke verkstadsarbetare, politiker, skogsinspektör
Namnteckning Alexander Dubčeks namnteckning

Alexander Dubček ['duptʃεk], född 27 november 1921 i Uhrovec, Tjeckoslovakien (nuvarande Slovakien), död 7 november 1992[1] efter en trafikolycka nära Humpolec, nuvarande Tjeckien, var en tjeckoslovakisk politiker. Han var generalsekreterare i tjeckoslovakiska kommunistpartiet 1968–1969. Efter den så kallade Pragvåren 1968, då Dubček hade försökt reformera landets politik och införa en "socialism med ett mänskligt ansikte", avlägsnades han successivt från makten. Efter kommunismens fall 1989 återupprättades Dubček och valdes till talman i det tjeckoslovakiska parlamentet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och ungdom[redigera | redigera wikitext]

Han föddes i Uhrovec cirka 60 km väster om Banska Bystrica i Slovakien. Hans tidiga barndom kom att genomlevas i Kirgizistan,[1] eftersom hans far Stefan Dubček med sin familj 1925 flyttat till Sovjetunionen. Fadern, medlem i Tjeckoslovakiens kommunistparti,[1] tänkte sig lättare få arbete där än i USA dit han strax före Alexanders födelse sökt sig[a]. 1938 sökte sig familjen åter till Tjeckoslovakien,[1] och Alexander Dubček blev medlem i det slovakiska kommunistpartiet. Han fick arbete som verkstadsarbetare. Under den tyska ockupationen deltog han i den underjordiska motståndsrörelsen och medverkade 1944 i det slovakiska upproret mot de tyska ockupanterna[2].

Den politiska perioden före 1968[redigera | redigera wikitext]

Dubček började 1949 som funktionär i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet och blev 1958 invald i partiets centralkommitté.[2] Han sändes till Moskvas politiska högskola, där han 1958 tog examen. 1963 blev han medlem av centralkommitténs presidium. Under åren 1963–1967 var Dubček också partichef i Slovakien.

Under det kommunistiska styret hade den tjeckoslovakiska ekonomin kommit i ett allvarligt nedförslut, och påbuden om central kontroll från Prag gjorde lokala politiker besvikna och avstaliniseringsprogrammet förorsakade ytterligare oro. I oktober 1967 ställdes vid ett sammanträde i centralkommittén dåvarande generalsekreteraren och presidenten Antonín Novotný mot väggen av ett antal reformister, däribland ekonomen Ota Šik. Novotný misslyckades att få stöd från såväl övriga ledamöter som från Moskva.

Pragvåren[redigera | redigera wikitext]

Novotný tvingades därför att avgå från posten som generalsekreterare och ersattes 5 januari 1968 av Dubček, som utmärkt sig som den ledande reformkommunisten[2]. Under perioden mars–augusti 1968, en period som går under beteckningen Pragvåren, gjorde Dubček allvarliga försök att liberalisera det politiska styret och att införa "socialism med ett mänskligt ansikte".

Dubček försökte försäkra de sovjetiska ledarna att han fortfarande var vänskapligt sinnad mot Moskva, med argumenten att förändringarna var en helt intern affär. 29 juli–2 augusti möttes de båda ländernas ledare i den slovakiska staden Cierna i ett försök att bli eniga om den politiska utvecklingen. Dubček gjorde dock endast mindre kompromisser, vilket fortsatte att oroa Sovjetuionen.[1] Pragvåren tog ett abrupt slut när militära trupper från Warszawapakten och främst Sovjetunionen natten mellan 20 och 21 augusti invaderade landet och besatte Prag. Dubček uppmanade befolkningen att inte göra motstånd mot invasionstrupperna, innan han och hans närmaste nyckelpersoner i reformarbetet arresterades och fördes till Moskva där de tvingades att acceptera de sovjetiska kraven, dock först efter förhandlingar[2].

Efter Pragvåren[redigera | redigera wikitext]

Dubček återfördes efter ett antal dagar till Prag, efter att han under sin sovjetiska fångenskap vägrat att underteckna varje dokument som skulle legitimera Warszawapaktens invasion.[2] Han behöll sin post som generalsekreterare men hade en svag ställning efter att inför sina landsmän tvingas förespråka avsteg från den inslagna reformvägen, och successivt avlägsnades hans mer framstegsvänliga medarbetare. April 1969 flyttades han från sin roll som generalsekreterare till den mer ceremoniella rollen av talman för parlamentet. Januari 1970 utnämndes Dubček istället till ambassadör till Ankara i Turkiet, och i juni samma år uteslöts han ur partiet. Åren därefter sattes han att verka som inspektör vid skogsförvaltningen i Bratislava.[1]

Dubček omfamnas av Václav Havel vid en sammankomst på Laterna Magika-teatern i Prag den 24 oktober 1989. Samma kväll/natt avgick hela ledningen för det tjeckoslovakiska kommunistpartiet.

De sista åren[redigera | redigera wikitext]

Under den så kallade Sammetsrevolutionen 1989 stödde Dubček Václav Havels Medborgarforum och återknöt således inte kontakterna med de då sönderfallande kommunistpartiet[2]. Han valdes 28 december till talman i det federala parlamentet.[2] 1992 hade han även avancerat till posten som ledare för Slovakiens socialdemokratiska parti.[1]

När det kommunistiska styret av landet avbröts beskrev Dubček det som en seger för sin ”humanistiska socialistiska utblick”. Kommentaren sågs i stora delar av världen som ett uttryck för att han inte riktigt hade klart för sig vad som egentligen hände inom hans land.[källa behövs]

1992 råkade Dubček ut för en bilolycka.[2] Han avled efter några veckor av sviterna och begravdes i Bratislava.

Betydelse[redigera | redigera wikitext]

Dubček betraktades som en övertygad ”tjeckoslovakist”. Han stödde under större delen av sitt liv unionen mellan tjeckernas land (Böhmen och Mähren) och hans eget (Slovakien) i en enda om än federal stat. Hans död innebar att det nya Slovakien förlorade en politiker med internationellt renommé.

Dubčeks uppdrag som politiker[redigera | redigera wikitext]

  • 1951 – 1955 ; 1960 – 1968 och 1969 – 1970 : ledamot av det federala parlamentet
  • 1969 ¤ talman i det federala parlamentet
  • 1964 – 1970 : ledamot av det slovakiska parlamentet
  • 1955 – 1968 : ledamot av slovakiska kommunistpartiets centralkommitté
  • 1962 – 1968 : ledamot av presidiet i slovakiska kommunistpartiets centralkommitté
  • 1963 – 1969 : generalsekreterare i slovakiska kommunistpartiets centralkommitté
  • 1958 – 1969 : ledamot av tjeckoslovakiska kommunistpartiets centralkommitté
  • 1962 – 1969 : ledamot av presidiet i tjeckoslovakiska kommunistpartiets centralkommitté
  • 1968 – 1969 : generalsekreterare i tjeckoslovakiska kommunistpartiets centralkommitté
  • 1968 – 1970 : ambassadör i Turkiet
  • 1970 : Utesluten ur kommunistiska partiet
  • 1989 – 1992 : Medlem i partiet VPN (senare ODÚ-VPN)
  • 1989 – 1992 : Talman i det federala parlamentet
  • 1992 : Ledare av slovakiska socialdemokratiska partiet och efter allmänna val ledamot av slovakiska parlamentet

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I början av 1921 bodde Alexander Dubčeks båda föräldrar i Chicago.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] "Alexander Dubček". Britannica.com. Läst 5 september 2013. (engelska)
  2. ^ [a b c d e f g h] "Alexander Dubček". NE.se. Läst 5 september 2013.