Slovakien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 48°40′N 20°0′Ö / 48.667°N 20.000°Ö / 48.667; 20.000

Slovenská republika
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: Nad Tatrou sa blýska
Huvudstad
(och största stad)
Bratislava
Officiellt språk slovakiska
Statsskick republik
 -  president Andrej Kiska
 -  premiärminister Robert Fico
Självständighet Tjeckoslovakiens delning 
 -  Erkänd 1 januari 1993 
Area
 -  Totalt 48 845 km² (126:e)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 5 411 000 (2009, IMF)[1] (109:e)
 -  Befolkningstäthet 111,3/km² (68:e)
BNP (PPP) 2009 års beräkning
 -  Totalt $129,148 (2009, IMF)[2] (60:e)
 -  Per capita $23,865.956 (2009, IMF)[2] 
HDI (2012) 0,840[3] (35:e)
Valuta Euro (EUR)
Tidszon CET (UTC+1)
Topografi
 -  Högsta punkt Gerlachovský štít, 2 655 m ö.h.
 -  Största sjö Zemplínska šírava, 33 km²
 -  Längsta flod Donau, 2 860 km
Nationaldag 1 september
Nationalitetsmärke SK
Landskod SK
Landsnummer 421

Slovakien (slovakiska: Slovensko), formellt Republiken Slovakien (Slovenská republika), är en republik i Centraleuropa med gränser till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien. Huvudstad är Bratislava.

Slovakien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Slovakiens historia

Från 8-900-talen tillhörde området Ungern. Under tiden då Kungariket Ungerns centrala delar var ockuperade av turkarna utgjorde området huvuddelen av kungliga Ungern. Pozsony (Bratislava, Pressburg) var huvudstaden i Ungern mellan åren 1536 och 1784 samt säte för den ungerska riksdagen från 1542 till 1848.

Efter första världskriget, då Ungern styckades upp, bildade Böhmen und Mähren (Tjeckien) en ny stat, Tjeckoslovakien, tillsammans med norra delarna av Ungern (vilka därefter skulle kallas Slovakien), där även det senare ukrainska Karpato-Ukraina ingick.

Mellan 1939 och 1945 fanns (för första gången i historien) ett självständigt Slovakien, med reviderade gränser. Landet hade en auktoritär ledning under Jozef Tiso - medan Böhmen-Mähren var ett protektorat under Tyskland. I slutet av 1944 iscensattes ett större uppror mot Tiso och tyskarna i Slovakien, vilket dock slogs ner efter ett par månaders strider. Efter 1945 återupprättades Tjeckoslovakien, snart under kommunistisk ledning. Slovakien blev åter en självständig stat den 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Det slovakiska landskapet utmärks av en mängd berg och dalar och Karpaterna sträcker sig över landets norra del. Bergstopparna i Tatrabergen har flera populära skidorter. Där ligger också Slovakiens högsta punkt, Gerlachovský štít, 2 655 meter över havet. I sydost och sydväst, längs Donau, är landskapet flackt. Andra större floder är Váh och Hron.

Klimatet är tempererat med svala somrar och kalla vintrar.

Topografi

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Trots farhågor om motsatsen så har Slovakiens ekonomiska situation snabbt förbättrats efter nationens uppkomst vid delningen av Tjeckoslovakien 1993.[4] BNP-tillväxten har varit mellan fyra och tio procent per år, statskulden har sjunkit och inflationen har hållits på en förhållandevis låg nivå. Däremot lider landet av en arbetslöshet på över 15 procent, den näst högsta inom hela EU näst Polen. Landet införde euro som valuta den 1 januari 2009.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Slovakien har målmedvetet arbetat för att locka till sig utländska investerare, bland annat med en skattereform som har gjort att landet har det lägsta skatteuttaget i hela EU. Kia har nyligen förlagt sin Europafabrik till Žilina i den norra delen av landet. Med de redan etablerade Volkswagen- och Peugeotfabrikerna är därmed Slovakien världens största bilproducent räknat per invånare. I kölvattnet till bilfabrikerna har många underleverantörer till bilindustrin etablerat sig i landet de senaste åren.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden där Slovakiens nationalråd sammanträder.

Slovakiens statschef är presidenten, som väljs av folket för en femårig mandatperiod. Presidenten utser Slovakiens premiärminister och den övriga regeringen.

Den lagstiftande församlingen, Slovakiens nationalråd, har en kammare med 150 ledamöter valda på fyra år.

Administrativt är Slovakien indelat i åtta kraje (sing. kraj), vilket kan översättas med län.

Slovakien blev medlem i Nato den 29 mars 2004 och i Europeiska unionen den 1 maj samma år.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Flyg[redigera | redigera wikitext]

Bratislava har en internationell flygplats. Även Košice har en mindre internationell flygplats. Inrikesflyg finns, men är begränsat till några få flygplatser. Närheten mellan Bratislava och Wien gör att många flygresenärer på väg till/från huvudstaden nyttjar Wiens flygplats och vice versa.

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Järnvägarna är väl utbyggda i Slovakien. Järnvägsnätet når ut till framförallt Tjeckien, Österrike och Ungern. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har upprustningsarbeten skett vilket lett till en bättre spårstandard. Tågen är numera också i gott skick och flera av de moderna slovakiska tågen har hög komfort. Järnvägsnätet ägs av statliga ZSR

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Slovakien har generellt sett en ojämn vägstandard. Den västra delen av landet har ett mycket väl utbyggt vägnät av hög standard medan den östra delen håller betydligt lägre standard. Totalt sett har ändå Slovakien vägar som ligger på en genomsnittlig europeisk nivå vilket är något bättre än till exempel Sverige vars vägar ligger under det europeiska genomsnittet. Resurser har mest lagts på den västliga delen av landet. Här finns motorvägar som utgår från Bratislava och fortsätter vidare norrut och söderut i landet. De fortsätter även mot Tjeckien, Ungern och Österrike. Se även lista över motorvägar i Slovakien.

Vattenvägar[redigera | redigera wikitext]

Donau är livligt trafikerad och persontrafik med båt bedrivs från Bratislava, bland annat till huvudstäderna Wien, Budapest och Belgrad som också ligger längs Donau.

Städer i Slovakien[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Lista över städer i Slovakien

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Världsarv[redigera | redigera wikitext]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 36 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2008 7 av 173
Transparency International Korruptionsindex 2008 52 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 35 av 186

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Preliminär befolkningsstatistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008. 
  2. ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 december 2008. 
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ Votruba, Martin. ”Regional Wealth”. Slovak Studies Program. University of Pittsburgh. http://www.pitt.edu/~votruba/qsonhist/regionalwealthcentraleurope.html. Läst 12 maj 2010. }

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]