Alfta
Alfta | |
Tätort | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Hälsingland |
Län | Gävleborgs län |
Kommun | Ovanåkers kommun |
Koordinater | 61°21′N 16°5′Ö / 61.350°N 16.083°Ö |
Area | 384 hektar |
Folkmängd | 2 348 (2015)[1] |
Befolkningstäthet | 6,11 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Alfta |
Postnummer | 822 XX |
Riktnummer | 0271 |
Tätortskod | T7000 |
Geonames | 2726939 |
Alftas läge i Gävleborgs län
| |
Wikimedia Commons: Alfta | |
Alfta är en tätort i Ovanåkers kommun och kyrkbyn i Alfta socken.
Historia
År 4 500 f.Kr sträckte sig en havsvik inåt landet längs med Voxnadalen. Vikens innersta del låg vid den plats där Alfta centrum ligger idag.
I kyrkbyn i Alfta har många stenåldersfynd påträffats, exempelvis en hacka av glimmerskiffer, daterad till kring 4 000 år f.Kr. I området har järnåldersbönderna främst lämnat spår i form av slagg efter älvens stränder. I trakten finns även en del gravar och gravfält. Strax nedanför Kvarnbackarna i Alfta invid älven har också en järnugn från denna tid påträffats, men denna har förstörts under senare år. I Viken, väster om Alfta, har bland annat en större myntskatt med tvåhundra arabiska silvermynt från 700-talet e.Kr. hittats samt också vikingagravar.
Alfta under medeltiden
Alfta är ett av de första områden som blivit utmärkt på kartorna i Hälsingland. Den första källan till namnet Alfta är från år 1178 e.Kr och förekommer i en berättelse om kung Sverre av Norge, som vid denna tid skulle ha blivit hindrad i sin färd av tretusen hälsingar i Alfta, en historia som finns att läsa i Sverres saga.
Namnet Alfta dyker upp som "Alpta" år 1312 och har sannolikt sitt ursprung i ett sjönamn, Alpti, som är ett äldre namn på Kyrktjärn, på vars norra sida kyrkan är uppförd. I senare tid har denna tjärn kallats Alputten, troligtvis en förvanskning av det äldre sjönamnet. I namnet Alpti ingår ett gammalt ord för "svan", det fornsvenska alpt, det vill säga "Svansjön".[2]
Byn beräknas ha blivit kristnad under 1200-talet, varvid en mindre stenkyrka uppfördes i byn. Kyrkan byggdes ut under 1400-talet. Den dominerade näringen i socknen var då jordbruk, och boskapsskötseln utvecklades så att ett stort antal djur fanns på varje gård. Jakt och fiske bedrevs också fortfarande i stor utsträckning, eftersom djurskinnen betraktades som en viktig handelsvara.
1500-talet till 1800-talet
Ett flertal bränder drabbade Alfta under 1500-talet. År 1547 eldhärjades flera gårdar i centrum. År 1562 brann prästgården och sju intilliggande gårdar ner. I denna eldsvåda skadades även kyrktornet, som inte byggdes upp förrän en stor renovering av kyrkan ägde rum på 1760-talet. År 1573 brann 13 gårdar i centrum.
1800-talet och framåt
Ett utvandrarmuseum med arkiv ligger vid hälsingegården Ol-Anders i Alfta. Samma gård utgör starten på den 28 kilometer långa turistleden, Stora Hälsingegårdars väg, längs vilken en stor del av traktens större bevarade hälsingegårdar ligger.[3]
Genom Alfta går sedan 1897 järnvägslinjen Bollnäs–Orsa, en numera delvis nedlagd järnväg. Banan var ursprungligen tänkt att binda samman Norra stambanan med Inlandsbanan. Från början var det en privat järnväg, Dala Helsinglands Jernväg, men den övergick så småningom i Statens Järnvägars ägo.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Alfta 1950–2015[1][4] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1950 | 922 | |||
1960 | 1 323 | |||
1965 | 1 622 | |||
1970 | 2 220 | |||
1975 | 2 568 | |||
1980 | 2 544 | |||
1990 | 2 629 | 326 | ||
1995 | 2 459 | 337 | ||
2000 | 2 281 | 336 | ||
2005 | 2 185 | 336 | ||
2010 | 2 155 | 343 | ||
2015 | 2 348 | 384 | ||
Anm.: sammanvuxen med Storsveden 2015
|
Byggnader
Alfta kyrka är Ovanåkers kommuns största kyrka. Hembygdsgården i Alfta heter Löka och ligger i Gundbo strax utanför Alfta centrum.
Evenemang
- Stormässan - Festarrangemang i den lokala folkparken (Forsparken) hålls vanligen en lördag i augusti månad varje år.
- Karnevalståget - hålls söndagen efter Stormässan och oftast i mitten av augusti varje år. Karnevalen går genom Alfta centrum och avslutas i Forsparken med prisutdelning och underhållning. I samband med detta släpps tidningen Alfta-ålen.
- Alfta Marknad - Knallar, karuseller och lotterier.
- Världens största surströmmingsskiva - hålls i augusti i Alfta ishall. Prisad av Guinness rekordbok som världens största surströmmingsskiva.
- Ålyra - Alfta Centrumförening bjuder in till evenemang och underhållning i centrum varje vår.
Idrott
Alfta har ishockeyhall och simhall, sporthall, tennishall, bike park, Byaspex samt golfbana med nio hål.
På orten finns bland annat innebandyklubben Alfta IBK och ishockeyklubben Alfta GIF Hockey.
Alfta i litteraturen
- Häxor och Kärlek - Oskyldigt dömd av Erik Olof Wiklund, Tranberg, roman, 2010.
- Breven till Kristina - En förbjuden Kärlek av Erik Olof Wiklund, roman, 2008.
- En nubbe och Pizza i Alfta av Francesco Saverio Alonzo, roman, 2010.
- Alfta Förr och Nu IV utgiven av Alfta kommun, faktabok.
- Hundraårigt Kommunalstyre i Alfta av Johan Ohlsson, faktabok.
- En smedjas förvandling - ÖSAs historia av Martin Östberg, 1990.
Källor
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Brink, Stefan (1984). Ortnamn i Hälsingland. ISBN 9120070381
- ^ halsingegardar.se. ”Stora Hälsingegårdars väg”. http://halsingegardar.se/att-uppleva/gardar-att-besoka/stora-halsingegardars-vag/. Läst 24 maj 2013.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar
- Alfta Hembygdsförening
- http://www.ovanaker.se/byggabo/kulturellbebyggelse/kulturvardalftaedsbyn.4.2d8118541343be71ea98000167167.html
|