Norra stambanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Stambanan genom övre Norrland.
Norra stambanan
Norra stambanan - Ljusdal söderut.JPG
Norra stambanan utanför Ljusdal
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Ånge - Storvik/Gävle
Anslutande järnvägslinjer Mittbanan
Järnvägslinjen Bollnäs-Orsa
Järnvägslinjen Kilafors-Söderhamn
Ostkustbanan
Bergslagsbanan
Godsstråket genom Bergslagen
Historisk
Dellenbanan
Organisation
Ägare Staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör SJ
Veolia Transport (Utmanar- och Lapplandståget)
Tågkompaniet (X-Tåget)
Green Cargo
Hector Rail
m.fl.
Tekniska fakta
Längd Ockelbo-Ånge 229 kilometer
Gävle-Ockelbo 38 kilometer
Storvik-Ockelbo 38 kilometer
Antal spår Enkelspår med mötesspår
Dubbelspår[1] följande sträckor ;
Mo grindar-Holmsveden,
Kilafors-Bollnäs,
Ramsjö-Ovansjö.
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 25 ton Storvik - Ånge, 22,5 ton Ockelbo - Gävle. ton
Största tillåtna vikt per meter 6,4[1] ton/m
Största lutning 13[1] 
ATC ATC-2[1]
Fjärrblockering System H[1]
Hastighet 200[1] km/h
Elektrifierad Gävle–Ockelbo 1942-06-10
Ockelbo–Bollnäs 1935-11-28
Bollnäs–Ånge 1936-04-02[2]
Matning 15 kV 1 fas 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)

Norra stambanan är en elektrifierad järnväg som går mellan Gävle/Storvik och Ånge.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Invigning i Boden, 2 augusti 1894.

Järnvägen från Stockholm mot Norrland byggdes under senare delen av 1800-talet. Den första delen var Stockholm-Uppsala som var klar 1866. Järnvägen byggdes sedan bit för bit via Krylbo (bansträckan invigd 1873), Storvik (bansträckan invigd 1875), Ockelbo (bansträckan invigd 1876), Holmsveden (bansträckan invigd 1877), Bollnäs (bansträckan invigd 1878), Järvsö (bansträckan invigd 1879), Ljusdal (invigd 1880) och Ånge (invigd 1881).[3]

Den tog ungefär 15 år att bygga.

Då sträckan Ånge-Bräcke-Östersund redan 1879 blivit invigd blev banan Stockholm_Östersund öppnad för trafik och uträckning till Storlien och norska gränsen fullbordad. Från Bräcke drogs järnvägen därefter vidare norrut till Håsjö 1883, Ragunda 1884, Långsele 1886, Anundsjö 1889, Vännäs 1891, Hällnäs 1892, Jörn 1893 och Boden 1894.[4]

Norra stambanans elektrificering från Stockholm till Ånge genomfördes 1933-36.[5]

Trots att de flesta städer och därmed transporter rimligen bör ske längs kusten så löper banan ofta många mil inne i landet, enligt antikustprincipen. Detta är i huvudsak av försvarspolitiska skäl, om en fientlig landstigning skedde någonstans längs norrlandskusten skulle fortfarande styrkeuppbyggnad genom personal från söder kunna ske vid Bodens fästning med omnejd. Stambanan är i norr både kurvig och har större lutningar än som tillåts för moderna järnvägar. Medelhastigheten är endast 95 kilometer per timme trots att en mängd förbättringar har utförts sedan banan byggdes. Idag (2008) viker X 2000-tågen av som går mellan Stockholm och Östersund vid Ånge och går Mittbanan till Sundsvall och via Ostkustbanan via Gävle till Stockholm. InterCity-tågen mellan Östersund och Stockholm går Norra stambanan till Gävle och därifrån Ostkustbanan via Uppsala till Stockholm. Vissa nattåg mellan Duved och Malmö, via Göteborg går Norra stambanan till Storvik och därifrån Godsstråket genom Bergslagen via Krylbo och Örebro till Göteborg utan att passera Stockholm. Övriga nattåg från Jämtland till Stockholm, Göteborg och Malmö går via Stockholm.

Sträckning[redigera | redigera wikitext]

Norra stambanans sträckning är Gävle/StorvikOckelboLjusdalÅnge. Numera förekommer synen att Norra Stambanan också går ÅngeBräcke gemensamt med Mittbanan.[6] De flesta godstågen går via Storvik–Ockelbo, som är stambanans ursprungliga sträckning. Tidigare räknades också fortsättningen söderut via Krylbo och Uppsala till Stockholm till Norra stambanan, men dessa banor ingår nu i Godsstråket genom Bergslagen, Dalabanan och Ostkustbanan. Att banan drogs en lång bit in i landet berodde på antikustprincipen som militären drev igenom. Efter 1942 när sträckan Gävle–Ockelbo både förstatligats och elektrifierats har den sträckan mer och mer räknats som stambana i och med att persontågen Stockholm–Norrland börjat gå där. Samtliga persontåg på banan går numera via Gävle.

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Trafikera järnväg”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/. Läst 2014-07-17. 
  2. ^ ”Elektrifiering och elektrisk drift”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/diverse/eldriften/el_driftdatum.html. Läst 2013-04-28. 
  3. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 204 
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 204 
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 204 
  6. ^ Norra stambanan (Trafikverket)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]