Alfta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 61°21′N 16°5′Ö / 61.350°N 16.083°Ö / 61.350; 16.083
Alfta
Tätort
Alfta kyrka.
Land  Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Ovanåkers kommun
Församling Alfta-Ovanåkers församling
Koordinater 61°21′N 16°5′Ö / 61.350°N 16.083°Ö / 61.350; 16.083
Area 343,48 hektar
Folkmängd 2 155 (2010)[1]
Befolkningstäthet 6,27 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Alfta
Postnummer 822 XX
Riktnummer 0271
Tätortskod 7000
Alftas läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Alftas läge i Gävleborgs län


Alfta är en tätort i Ovanåkers kommun och kyrkbyn i Alfta socken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Alfta dyker upp som (Alpta år 1312) och kommer med största sannolikhet från ett sjönamn, *Alpti som varit ett äldre namn på Kyrktjärn, på vars norra sida kyrkan är uppförd. Långt in i senare tid har denna tjärn kallats Alputten, vilket ser ut att vara en förvanskning av det äldre sjönamnet. I *Alpti ingår vårt gamla ord för "svan", fsv. alpt, "Svansjön".[2]

Alfta har anor ända tillbaka till 700-talet e.Kr. då vikingar bodde i trakterna. Ett större fynd från den tiden är silverskatten bestående av cirka 200 arabiska silvermynt som hittades i Viken cirka 7 km från Alfta kyrka. Byn beräknas ha varit kristet sedan 1200-talet med Alfta kyrka i centrum. Alfta som plats är en av de första ställen som blivit kända och utmärkta på kartorna i Hälsingland. Första benämningen av Alfta är gjord under åren kring 1200. Detta i en berättelse om Konung Sverre av Norge som skall under 1200-talet blivid stoppad av hälsingarna vid Alfta och historien finns att läsa i Sverres saga som nertecknats från tiden.

Byn är starkt förknippad med Hälsingegårdar och av de sju hälsingegårdar som sedan 1 juli 2012 finns på UNESCOs världsarvslista står två i Alfta, Jon-Lars och Pallars i Långhed.[3] Byn fär även örknippad med Erik-jansismen som leddes av profeten Erik Jansson från Biskopskulla i Uppland i mitten av 1800-talet. Alla böcker som Erik Jansson inte såg som sann kristendom skulle brännas på bål.[4] En minnessten är rest i Tranberg vid Hälsingegården Fiskras mot Viksjön där Erik Jansson 11 Juni 1884 anlade bålet. Anhängarna grundade 1846 Bishop Hill i USA. Ett utvandrarmuseum med arkiv ligger vid Ol-Anders gården i Alfta. Samma gård är också starten på den 28 kilometer långa turistvägen Stora Hälsingegårdars väg, längs vilken traktens alla större bevarade byggnader finns.[5]

Alfta kyrka är största kyrkan i Ovanåkers kommun. 1793 brann delar av den gamla kärnan av byn ner och några av de väldiga gårdarna kring kyrkan försvann i branden.

Även en av Sveriges äldsta bevarade inspelade röster finns från Tranberg, Alfta.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Genom Alfta går den så kallade Orsabanan, en numera delvis nedlagd järnväg mellan Bollnäs och Orsa. Banan var ursprungligen tänkt att binda samman Norra stambanan med Inlandsbanan. Från början var det en privat järnväg, Dala Helsinglands Jernväg, men den övergick så småningom i SJ:s ägo. Med buss tar det ca 20 minuter in till Bollnäs. Alfta kommun slogs 1974 samman med Bollnäs för att från 1977 överföras till Ovanåkers kommun.

Kultur och fritid[redigera | redigera wikitext]

En Ishockeyhall och Simhall, Sporthall, Tennishall, Bike Park, Byaspex, samt golfbana med 9 hål.

På orten finns bland andra innebandyklubben Alfta IBK och ishockeyklubben Alfta GIF Hockey.

Traditioner i Alfta[redigera | redigera wikitext]

  • Stormässan - Festarrangemang i den lokala folkparken (Forsparken) hålls vanligen en lördag i augusti månad varje år.
  • Karnevalståget - hålls söndagen efter Stormässan och oftast i mitten av augusti varje år. Karnevalen går genom Alfta centrum och avslutas i Forsparken med prisutdelning och underhållning. I samband med detta släpps tidningen Alfta-Ålen.
  • Alfta Marknad- Knallar, karuseller och lotterier.
  • Världens största surströmmingsskiva - hålls i augusti i Alfta ishall. Prisad av Guinness rekordbok som världens största Surströmmingsskiva.

Böcker om Alfta eller som utspelar sig i Alfta[redigera | redigera wikitext]

  • Häxor och Kärlek - Oskyldigt dömd av Erik Olof Wiklund, Tranberg, 2010, Roman
  • Breven till Kristina - En förbjuden Kärlek av Erik Olof Wiklund, Roman, 2009
  • En nubbe och Pizza i Alfta av Francesco Saverio Alonzo, Roman
  • Alfta Förr och Nu IV utgiven av Alfta Kommun, Faktabok
  • Hundraårigt Kommunalstyre i Alfta av Johan Ohlsson, Faktabok
  • En smedjas förvandling - ÖSAs historia av Martin Östberg, 1990

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Alfta 1950–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
922
1960
  
1 323
1965
  
1 622
1970
  
2 220
1975
  
2 568
1980
  
2 544
1990
  
2 629 326
1995
  
2 459 337
2000
  
2 281 336
2005
  
2 185 336
2010
  
2 155 343

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Brink, Stefan (1984). Ortnamn i Hälsingland. ISBN 9120070381 
  3. ^ UNESCO. ”Four natural and four cultural properties added to UNESCO’s World Heritage List on Sunday”. http://whc.unesco.org/en/news/902/. Läst 25 maj 2014. 
  4. ^ Nordisk familjebok. ”Om Erik Jansson”. Projekt Runeberg. http://runeberg.org/nfbl/0678.html. 
  5. ^ halsingegardar.se. ”Stora Hälsingegårdars väg”. http://halsingegardar.se/att-uppleva/gardar-att-besoka/stora-halsingegardars-vag/. Läst 24 maj 2013. 
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]