Amalia Lindegren

Från Wikipedia
Version från den 23 november 2017 kl. 15.25 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (Faktamall biografi WD SBL)
Amalia Lindegren
Född23 maj 1814[1][2][3]
Klara församling[2][3]
Död27 december 1891[1][4][5] (77 år)
Adolf Fredriks församling[1][4][5]
Medborgare iSverige
Utbildad vidtegneskole[6]
Kungliga Akademien för de fria konsterna, [6]
SysselsättningMålare[1][7][4]
Noterbara verkSöndagsafton i en dalstuga
FöräldrarBenjamin Sandels
SläktingarPer Sandels (syskon)
Claes Samuel Sandels (syskon)
Utmärkelser
Stipendium (1850)[6]
Redigera Wikidata
Amalia Lindegren. Xylografi i Idun 1892, nr 2

Amalia Euphrosyne Lindegren, född 22 maj 1814 i Stockholm, död 27 december 1891 i Stockholm, var en svensk konstnär.

Biografi

Amalia Lindegren var dotter till Anna Catharina Lindgren, som var gift med vaktmästaren Anders Lindgren. Hon blev moderlös vid tre års ålder och adopterades av änkan till sin påstådde far, adelsmannen Benjamin Sandel. Utan undervisning i konst tecknade hon i blyerts, svartkrita och olja. Hennes begåvning för teckning gjorde att Carl Gustaf Qvarnström såg till att hon blev en av de fyra kvinnor som år 1849 accepterades som elever vid Konstakademien. Hon intogs som elev med särskild dispens, eftersom kvinnor under denna tid inte togs emot som ordinarie elever av akademien. De övriga tre var Jeanette Möller, Agnes Börjesson och Lea Ahlborn.

Hon ansågs vara lovande nog att 1850 bli den första kvinna som fick ett resestipendium att studera konst i Paris. Först här blev hennes studier på allvar och hon stannade i Paris i fyra år som elev vid Léon Cogniets och Jean-Baptiste-Ange Tissiers damateljéer.[8] 1854 ställde Lindegren ut i Düsseldorf, "De fader- och moderlösa" samt "Änkan", och fortsatte sedan till München där hon studerade de gamla mästarna. Sedan bar det söderut till Rom, där Lindegren målade italienska genrebilder i en friskare, livligare färgbehandling, än den lugubra ton med kompakta skuggor som kännetecknar hennes tidigare arbeten.[9] Efter ett ytterligare studieår i Paris återvände Lindegren 1856 till Sverige, och gjorde en studiefärd till Dalarna som kom att inspirera hennes fortsatta produktion. Samma år blev hon ledamot i Konstakademien.

Konst

Amalia Lindegren målade porträtt, genre och folkliv. Hon inspirerades främst av Adolph Tidemand, Hans Gude och Per Nordenberg och den "moderna tyska stilen". Den första komposition hon skickade hem från Paris till akademien föreställde en dryckesscen, som enligt akademien var "ett för en kvinna överraskande motivval" och "denna dryckesscen bär icke ringaste spår av att vara gjord av en mamsell", och blev inköpt av Konstföreningen och utdelades i litografi till föreningens medlemmar.[9] Hennes tavlor från Dalarna, ofta djupt sentimentala bilder av söta men sorgsna flickor, var mycket populära; Lillans sista bädd ställdes ut i Paris 1867, Philadelphia 1876 och Chicago 1893. Som porträttör berömdes hon för sin observationsförmåga och efter sin hemkonst från kontinenten 1856 var hon jämte Uno Troili den mest anlitade porträttören i Stockholm.[10]

Utmärkelser

Amalia Lindegren var agrée 1853 och från 1856 ledamot i Konstakademien. På ett fotografi av akademins ledamöter är hon tillsammans med statliga ingravören Lea Ahlborn den enda kvinnan i församlingen, och står ut på ett märkbart sätt i sin krinolin på första raden längst fram. Lindegren var även hedersledamot i Female artists Society i London, och mottog medaljen Litteris et artibus.

Målningar i urval

Fotogalleri

Källor

Referenser

  1. ^ [a b c d] Amalia E Lindegren, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Dopböcker över oäkta barn, SE/SSA/0010/C I c/1 (1755-1817), bildid: C0056126_00249, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 25 april 2018, ”Amalia Euphrosyne 23..23 Modern okänd 27 år gammal.... Wittnen Barnmorskan Christina Maria Sundberg// Dagmo? Gesäll ?? Anna Sophia Sandberg”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Amalia Euphrosyne Lindegren 1814-05-22 — 1891-12-27 Konstnär, porträttmålare, läst: 17 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Sveriges dödbok, 18140522 Lindegren, Amalia Euphrosyna, läst: 25 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/13 (1889-1892), bildid: 00028440_00165, död- och begravningsbok, s. 163, läs onlineläs online, läst: 25 april 2018, ”819,dec,27,,1,Lindegreb, Amalia, Eufrosyne Fröken,,77,7,5,,1....Lunginflammation, hjertförlamning, 628,,”.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Mark Zuckerberg, Eduardo Saverin, Dustin Moskovitz & Chris Hughes, Facebook, läs online, läs online och läs onlineläs online, läst: 16 mars 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Lindegren, Amalia, f. 1814 i Stockholm, Artist, läs onlineläs online, läst: 25 april 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 106.
  9. ^ [a b] Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 107.
  10. ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 108.
  11. ^ Göteborgs konstmuseum
  12. ^ Nationalmuseum

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Amalia_Lindegren&oldid=42140950”