Anders Burius

Från Wikipedia

Erik Anders Burius, ursprungligen Jonsson, född 2 augusti 1956 i Eskilstuna, död 7 december 2004 i Stockholm, var en svensk idéhistoriker och 1995–2004 chef för Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning, där han blev beryktad som den så kallade "KB-mannen" efter att ha stulit och sålt värdefulla böcker ur bibliotekets samlingar.

Biografi

Burius studerade vid Uppsala universitet där han 1984 disputerade i idéhistoria på avhandlingen Ömhet om friheten - Studier i frihetstidens censurpolitik.[1] Han avlade även examina inom juridik samt som bibliotekarie och fastighetsmäklare. Efter studierna arbetade han bland annat vid Karolinska institutets bibliotek. I slutet av 1980-talet sökte han en professur i bokhistoria vid Lunds universitet men fick den inte trots ivrigt överklagande av tillsättningsprocessen. I stället upptog Burius under en kortare period en juristkarriär innan han 1995 återvände till biblioteksvärlden som chef för Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning.[2] I en bok som utkom 1995, Biblioteken, kulturen och den sociala intelligensen (redaktör: Lars Höglund), framförde Burius i en artikel uppfattningen att alla bibliotekshistoriska undersökningar inte behöver vara vetenskapliga i strikt mening. I stället framhöll Burius vikten av praktisk erfarenhet och umgänge med de aktuella samlingarna i sin yrkesmässiga hantering.[3] På uppdrag av Svenska akademien skrev Burius även en jubileumsbok om Nobelbibliotekets historia.[4]

Efter att under en lång följd av år ha stulit och sålt minst 56[5] värdefulla äldre böcker ur KB:s samlingar avslöjades Burius och greps samt erkände stölderna 2004. Under en kortare frigivning ur häktet begick han självmord genom att bland annat skära av gasledningen i sin lägenhet, något som resulterade i en omfattande lägenhetsexplosion med ett dussin skadade.[6]

Media

År 2009 sändes i Sveriges Radio P1 en dokumentär om Burius, Bibliotekarien av Jesper Huor, som vann Stora radiopriset. Under 2010 spelades dramaserien Bibliotekstjuven in med Gustaf Skarsgård i huvudrollen, inspirerad av händelserna kring "KB-mannen". I januari 2011 visade SVT serien, vilken regissören Daniel Lind Lagerlöf benämner som "ett drama som är inspirerat av en sann historia" och "inte en dramadokumentär".[7]

Bibliografi (urval)

  • Hundra år i litteraturprisets tjänst (2002)

Källor

  1. ^ Burius, Anders (1984). Ömhet om friheten: studier i frihetstidens censurpolitik. Skrifter från Institutionen för idé- och lärdomshistoria, 0280-7238; 5. Uppsala: Uppsala universitet. Libris 8206482 
  2. ^ Huor, Jesper (3 juni 2008). ”Boktjuven som svek alla - och sig själv”. Vi (10). 
  3. ^ Mi Brötegård & Clas Karlsson "Äldre boksamlingar på kommunala bibliotek - resurs eller belastning?", Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap. Bibliotekshögskolan (2004:25)
  4. ^ ”Högtidssammankomst 20 december 2002”. Svenska Akademien. Arkiverad från originalet den 28 juni 2011. http://web.archive.org/web/20110628151444/http://svenskaakademien.se/web/Hogtidssammankomst_2002.aspx. 
  5. ^ ”Bibliotekarien”. Sveriges Radio - P1 Dokumentär. 10 oktober 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=909&artikel=2462939. 
  6. ^ "Rare stolen Swedish atlas recovered at NYC gallery" på CBS Money New 2012-06-27
  7. ^ Bäckstedt, Eva (26 maj 2010). ”Beryktad boktjuv blir till tv-serie”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/beryktad-boktjuv-blir-till-tv-serie_4767881.svd. 

Externa länkar