Anders Carl Rutström

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Anders Carl Rutström, född 30 november 1721 i Luleå Gammelstad, död 20 oktober 1772. Son till en karolin, varför han fick namnet Carl efter Karl XII, död just den 30 november, och Anders som hade namnsdag då. Författarinnan Carolina Weltzin var hans dotter och ledamoten i Svenska Akademien, Carl Birger Rutström, var hans son.

Prästvigd 1745. Teologie doktor vid universitetet i Greifswald. Kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling i Stockholm 1756. Ivrig förkunnare (herrnhutare) och politiker (hattpartiet). Avsatt från sitt ämbete som kyrkoherde 1756. Landsförvisad (Hamburg) 1767-1770. Död i häktet på Stockholms slott 1772, dit han förpassats för att Gustav III:s statskupp skulle gå smidigare (Rutström tillhörde hattpartiet och ville inte ha någon stark kungamakt).

Flitig sångförfattare, med många nummer i samlingen Sions Nya Sånger från 1778 (även kallad "Rutströms sånger"), varifrån många tagits in i Sionstoner, Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 (SMF 1920) och Lova Herren. De förekommer även bl.a. i den tidigare utgivna Herde-Rösten 1892.

Hans gravvård återfinns på Hedvig Eleonora kyrkogård i Stockholm.

[redigera] Psalmer

Ack kära! så säg, huru slapp du så väl igenom (Sions Nya Sånger nr 154, Sionstoner 1889 nr 743)
Det står att Gud är död 1762 (?) (Sions Nya Sånger nr 39, Lova Herren nr 339)
Du härliga låga och eviga ljus 1767 (Lova Herren nr 78)
En gång, en gång, en gång skall något härligt hända (Sions Nya Sånger nr 86, SMF 1920 nr 479)
En gång, ja kanske snart 1754 (Lova herren nr 713)
En punkt i ewighetens längd (Sions Nya Sånger nr 2)
Fördolde Gud, du ursprungskälla 1759 (Sions Nya Sånger nr 66, Lova Herren nr 24)
Hugsvala mitt hjärta, barmhärtige Gud 1767 (Sions Nya Sånger nr 52 med inledningen Hugswala mitt hjerta, hugswalande Gud, Lova herren nr 571)
Jesus ande, tala 1756 (Sions Nya Sånger nr 34, Lova herren, Läsesång nr 4)
Kom, huldaste förbarmare (Sions Nya Sånger nr 50, Segertoner 1930 nr 17)
Lammets folk och Sions fränder (Sions Nya Sånger nr 83, Herde-Rösten, 1892, som nr 377 under rubriken Frälsta skaror. Diktad 1754.
Nu bort med annat allt 1754 (Lova herren nr 439)
Nu går ett nådigt Herrens år 1754 (Sions Nya Sånger nr 23, Lova herren nr 134)
Nu är jag glad och hjärtligt nöjd 1754 (Sions Nya Sånger nr 64, Lova herren, Läsesång nr 10)
Skall jag mitt hjärtas tro bekänna 1756 (Sions Nya Sånger nr 43, Lova herren, Läsesång nr 7)
Ur stoftet blev i Herrens hand (Sions Nya Sånger nr 8)
Vad annan lön än skam och ve 1767 (Sions Nya Sånger nr 70, Lova herren, Läsesång nr 13)
Vem är en sådan Gud som vår

Dessutom ofta tillskriven Rättfärdig blev världen som skrevs av Magnus Brynolf Malmstedt. Likaså uppges han, troligen felaktigt, vara kompositör 1767 till melodin till psalm nr 73 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1894 (SMF) Min blodige konung på korsträdets stam, vars text författades av Fredrika Eleonora Falck men i Sionstoner nr 35 anges som författad av R. liksom i Segertoner 1930.