Nobelpriset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nobelpriset
NobelP2.png
Beskrivning Utmärkelse i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fredsarbete
Utdelare Nobelstiftelsen
Pris Medalj, diplom och pengar
Plats  Sverige, Stockholm
 Norge, Oslo
Period 1901-
Återkommande Årligen
Tidpunkt 10 december
Tillkännagivande Oktober
Webbplats nobelprize.org

Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av skandinaviska kommittéer tilldelas personer som gjort viktiga insatser eller framsteg inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Priserna fastställdes av dynamitens uppfinnare, Alfred Nobel, genom dennes testamente från 1895, och delades ut första gången 1901. Varje nobelpris anses som den mest prestigefyllda utmärkelsen inom sitt område.[1]

Priserna delas ut i Sveriges huvudstad Stockholm, undantaget fredspriset som istället utdelas i Oslo, Norge. År 1968 instiftade Sveriges Riksbank en utmärkelse som ofta förknippas med nobelpriset, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Detta pris delades ut för första gången 1969. Även om det inte officiellt är ett nobelpris har dess tillkännagivande och utdelande gjorts tillsammans med de andra priserna.

Nobelpriset i fysik och kemi, samt priset i ekonomi till Alfred Nobels minne, utses av Kungliga Vetenskapsakademien. Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet utser nobelpristagare i fysiologi eller medicin, och Svenska Akademien utser nobelpristagare i litteratur. Nobels fredspris utses inte av en svensk organisation utan av den Norska Nobelkommittén.

Varje mottagare, eller pristagare, tilldelas en guldmedalj, ett diplom och en summa pengar som är beroende på Nobelstiftelsens inkomster det året. År 2012 var varje pris värt 8 miljoner kronor.[2] Priset kan inte tilldelas postumt, ett pris får heller inte delas av fler än tre personer. Men om en person tilldelas ett pris och dör före utdelningen kan priset ändå tilldelas.[3] Det genomsnittliga antalet pristagare per pris har successivt ökat avsevärt under 1900-talet.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Alfred Nobel, fotografi av Gösta Florman.

Alfred Nobel föddes den 21 oktober 1833 i Stockholm, i en familj av ingenjörer.[5] Han var kemist, ingenjör och uppfinnare. År 1895 köpte Nobel Bofors järn- och stålverk, som han konverterade till en stor vapentillverkare. Nobel hade samlat ihop en förmögenhet under sin livstid, det mesta från hans 355 uppfinningar, där dynamit är den mest kända.[6] År 1888 hade Alfred den obehagliga överraskningen att läsa sin egen dödsruna, med titeln ‘Dödens köpman är död’ i en fransk tidning. Eftersom det var Alfreds bror Ludvig som hade dött, var dödsrunan åtta år för tidig. Alfred var besviken på vad han läst och bekymrade sig för hur han skulle bli ihågkommen. Detta inspirerade honom att ändra sitt testamente.[7] Den 10 december 1896 dog Alfred Nobel i sin villa i San Remo, Italien av hjärnblödning vid 63 års ålder.[8]

Till mångas förvåning, begärde Nobels testamente att hans förmögenhet skulle användas för att skapa en rad priser för de som ger den "största nytta till mänskligheten" i fysik, kemi, fred, fysiologi eller medicin och litteratur.[9] Nobel skrev flera testamenten under sin livstid. Det senaste skrevs över ett år innan han dog, och undertecknades vid svensk-norska klubben i Paris den 27 november 1895.[10][11] Nobel testamenterade 94% av sina totala tillgångar, 31 miljoner kronor för att fastställa de fem nobelprisen.[12] På grund av skepsisen kring testamentet, var det inte förrän den 26 april 1897 den godkändes av Stortinget i Norge.[13] Verkställare av hans testamente var Ragnar Sohlman och Rudolf Lilljeqvist, som bildade Nobelstiftelsen för att ta hand om Nobels förmögenhet och organisera priser.[14]

Medlemmarna i den norska Nobelkommittén som, enligt Nobels anvisningar, skulle utdela fredspriset utsågs strax efter att testamentet godkändes. De övriga prisutdelarorganisationerna följde: Karolinska Institutet den 7 juni, Svenska Akademien den 9 juni, och Kungliga Svenska Vetenskapsakademien den 11 juni.[15] Nobelstiftelsen nådde en överenskommelse om riktlinjer för hur priserna skulle utdelats. År 1900 utfärdades Nobelstiftelsens nyetablerade stadgar av kung Oscar II.[9] År 1905 upplöstes svensk-norska unionen. Därefter var Norges Nobelkommitté fortfarande ansvariga för tilldelningen av Nobels fredspris och svenska institutioner förblev ansvarig för de andra priserna.[13]

Nobelstiftelsen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nobelstiftelsen
Ett papper med stilfull handstil med titeln "testamentet"
Alfred Nobels testamente angav att 94% av hans totala tillgångar skall användas för att fastställa nobelprisen.

Nobelstiftelsen grundades som en privat organisation den 29 juni 1900, för att sköta Nobelprisets ekonomi och administration.[16] I enlighet med Nobels testamente var den primära uppgiften för stiftelsen att förvalta förmögenheten som Nobel efterlämnade. Robert och Ludvig Nobel var inblandade i oljebranschen i Azerbajdzjan och enligt svenska historikern E. Bargengren, som haft tillgång till familjen Nobels arkiv, var det detta "beslut att tillåta indragning av Alfreds pengar från Baku som blev den avgörande faktorn som gjorde att nobelpriserna kom att upprättas".[17] En annan viktig uppgift för Nobelstiftelsen är att marknadsföra priserna internationellt och övervaka informell administration relaterad till priserna. Stiftelsen är inte involverad i processen att utse mottagare av nobelpriset.[18][19] På många sätt liknar Nobelstiftelsen ett investmentbolag, eftersom den investerar Nobels pengar för att skapa en solid finansieringsbas för priserna och den administrativa verksamheten. Nobelstiftelsen är befriad från alla skatter i Sverige (sedan 1946) och från investeringsskatter i USA (sedan 1953).[20] Sedan 1980-talet har stiftelsens investeringar blivit mer lönsamma och den 31 december 2007 uppgick tillgångarna som kontrolleras av Nobelstiftelsen till 3628 miljoner svenska kronor.[21]

Enligt stadgarna ska stiftelsen bestå av en styrelse med fem svenska eller norska medborgare, med säte i Stockholm. Styrelsens ordförande bör utses av det svenska riksrådet och de övriga fyra ledamöterna ska utses av förvaltarna av de prisutdelande institutionerna. En verkställande direktör väljs bland styrelsens ledamöter, en biträdande direktör utses av riksrådet, och två suppleanter utses av förvaltarna. Dock har alla medlemmar i styrelsen sedan 1995 valts av förvaltarna, och den verkställande direktören och den biträdande direktören utses av styrelsen själv. Förutom styrelsen utgörs Nobelstiftelsen, som består av de prisutdelande institutionerna (Kungliga Svenska Vetenskapsakademien, Nobelförsamlingen, Svenska Akademien och den norska Nobelkommittén), av förvaltare av dessa institutioner och revisorer.[21]

Utdrag av testamentet[redigera | redigera wikitext]

Jag undertecknad Alfred Bernhard Nobel förklarar härmed efter moget övervägande min yttersta vilja i afseende å den egendom jag vid min död kan efterlemna vara följande: (...)
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfares på följande sätt: Kapitalet av utredningsmännen realiseradt till säkra värdepapper skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del till den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del som inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och spridande av fredskongresser. Prisen för fysik och kemi utdelas av Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologien eller medicinska arbeten av Carolinska Institutet i Stockholm; för litteratur av Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarna intet afseende fästes vid någon slags nationstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset antingen han är skandinav eller ej.
Detta testamente är hittills det enda giltiga och upphäver alla mina föregående testamentariska testamenten om sådana skola förefinnas efter min död.
Slutligen anordnar jag som varande min uttryckliga önskan och vilja att efter min död pulsådrorna uppskäras och att sedan detta skett och tydliga dödstecken af kompetenta läkare intygats, liket förbrännes i så kallad cremationsugn.
— Paris den 27 november 1895, Alfred Bernhard Nobel[22]

Första utdelningen[redigera | redigera wikitext]

Ett svartvitt foto av en skäggig man i femtioårsåldern som sitter i en stol.
Wilhelm Conrad Röntgen fick det första fysikpriset för sin upptäckt av röntgenstrålning.

När Nobelstiftelsen och dess riktlinjer var på plats började Nobelkommittéerna samla nomineringar till invigningspriserna; därefter sände de en lista över preliminära kandidater till de prisutdelande institutionerna. Den norska Nobelkommittén utsåg förgrundsgestalter som Jørgen Løvland, Bjørnstjerne Bjørnson och Johannes Steen för att ge Nobels fredspris trovärdighet. Kommittén tilldelade fredspriset till två förgrundsgestalter i den växande fredsrörelsen i slutet av 1800-talet: Frédéric Passy var en av grundarna av den interparlamentariska unionen och Henry Dunant var grundare av Internationella Rödakorskommittén.[23][24][25]

Slutlistan för Nobelkommitténs fysikpris hänvisade till Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av röntgenstrålning och Philipp Lenards arbete med katodstrålar. Vetenskapsakademien utsåg Röntgen till pristagare.[26][27] Under 1800-talets sista decennier hade många kemister gjort betydande framsteg. Följaktligen stod akademin, när det gällde kemipriset, "huvudsakligen inför att bara bestämma i vilken ordning dessa forskare bör få priset."[28] Akademin fick 20 nomineringar, elva av dem för Jacobus Henricus van ’t Hoff.[29] Van't Hoff belönades för sina insatser i kemisk termodynamik.[30][31]

Svenska Akademien utsåg poeten Sully Prudhomme till den första nobelpristagaren i litteratur. En grupp, inklusive 42 svenska författare, konstnärer och litteraturkritiker protesterade mot detta beslut, eftersom man förväntade sig att Leo Tolstoj skulle få priset.[32] Vissa, däribland Burton Feldman, har kritiserat det här priset för att de anser att Prudhomme var en medioker poet. Feldmans förklaring är att de flesta av Akademiens ledamöter föredrog viktoriansk litteratur, och därmed valde en viktoriansk poet.[33] Det första priset i fysiologi eller medicin gick till den tyske fysikern och mikrobiologen Emil von Behring. Under 1890-talet utvecklade von Behring ett antitoxin för att behandla difteri, som fram till dess orsakade tusentals dödsfall varje år.[34][35]

Andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

År 1938 och 1939 förbjöd Adolf Hitlers Tredje rike tre pristagare från Tyskland (Richard Kuhn, Adolf Friedrich Johann Butenandt och Gerhard Domagk) att ta emot sina priser.[36] Alla tre kunde senare ta emot diplom och medalj.[37] Trots att Sverige var officiellt neutralt under andra världskriget utdelades priserna oregelbundet. År 1939 utdelades inte fredspriset. Inget pris utdelades i någon kategori 1940–42, på grund av den tyska ockupationen av Norge. Påföljande år utdelades alla priser förutom de för litteratur och fred.[38]

Under ockupationen av Norge gick tre medlemmar i den norska Nobelkommittén i exil. De kvarvarande medlemmarna flydde förföljelse från nazisterna när Nobelstiftelsen uppgav att Kommitténs byggnad i Oslo var svensk egendom. Sålunda var det en fristad från den tyska militären som inte var i krig med Sverige.[39] Dessa medlemmar höll kommitténs arbete igång men delade inte ut några priser. År 1944 såg Nobelstiftelsen, tillsammans med de tre medlemmarna i exil, till att nomineringar lämnades in för fredspris och att priset skulle delas ut igen.[36]

Pris i ekonomisk vetenskap[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksbank firade 300-årsjubileum år 1968 genom att donera en stor summa pengar till Nobelstiftelsen. Följande år delades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne ut för första gången. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien blev ansvarig för att utse pristagare. De första mottagarna av ekonomipriset blev Jan Tinbergen och Ragnar Frisch "för att ha utvecklat och tillämpat dynamiska modeller för analys av ekonomiska processer."[40][41] Även om det inte är ett av nobelprisen jämställs det ofta med dessa utmärkelser. Mottagarna tillkännages samtidigt som mottagarna av nobelprisen och Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne delas ut på den svenska nobelprisutdelningen.[42] Styrelsen i Nobelstiftelsen beslutade efter denna tillökning att inte tillåta några ytterligare nya priser.[43]

Tilldelningsprocessen[redigera | redigera wikitext]

Tillkännagivandet av pristagarna av nobelpriset i kemi 2009 av Gunnar Öquist, ständig sekreterare vid Kungliga Svenska Vetenskapsakademien.
Tillkännagivandet av 2009 års Nobelpris i litteratur av Peter Englund på svenska, engelska och tyska.

Tilldelningsprocessen är liknande för alla Nobelpris, den huvudsakliga skillnaden ligger i vem som kan göra nomineringar för vart och ett av dem.[44]

Nomineringar[redigera | redigera wikitext]

Valberedningens formulär skickas ut av Nobelkommittén till cirka 3000 individer, vanligtvis i september året innan priserna delas ut. Dessa individer är ofta akademiker som arbetar inom ett relevant område. För fredspriset skickas förfrågningar till regeringar, medlemmar av internationella domstolar, professorer och rektorer, före detta fredsprismottagare och nuvarande eller tidigare medlemmar av den norska Nobelkommittén. Tidsfristen för att skicka in nomineringsformulären är den 31 januari det år som priset ska delas ut.[44][45] Nobelkommittén nominerar cirka 300 potentiella pristagare från dessa formulär och ytterligare namn.[46] De nominerade är inte offentligt namngivna, inte heller är de medvetna om att de är aktuella för priset. Alla nomineringsprotokoll för ett pris förseglas i 50 år från tilldelningen av priset.[47][48]

Urval[redigera | redigera wikitext]

Nobelkommittén upprättar sedan en rapport, skriven med råd från experter inom relevanta områden. Denna, tillsammans med förteckningen över preliminära kandidater, lämnas till de prisutdelande institutionerna.[49] Institutionerna möts för att utse en eller flera pristagare inom respektive område genom ett majoritetsbeslut. Deras beslut, som inte kan överklagas, meddelas omedelbart efter omröstningen.[50] Högst tre pristagare och två olika arbeten kan väljas per utmärkelse. Med undantag för fredspriset, som kan ges till institutioner, kan priser endast ges till enskilda personer.[51] Om fredspriset inte delas ut, delas pengarna mellan de vetenskapliga priserna. Detta har hänt 19 gånger hittills.[52]

Postuma nomineringar[redigera | redigera wikitext]

Trots att avlidna kandidater inte är tillåtna, var personer som dog under två månader mellan sin nominering och beslut i priskommittén ursprungligen berättigade att tilldelas priset postumt. Detta skedde två gånger: litteraturpriset tilldelades 1931 Erik Axel Karlfeldt och fredspriset tilldelades 1961 FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Sedan 1974 måste pristagare vara vid liv vid tidpunkten för offentliggörandet i oktober. Endast en pristagare har avlidit efter att priset tillkännagavs, men innan det delades ut, William Vickrey.[53] 2011 tilldelade Nobelkommittén Ralph Steinman nobelpriset utan att veta om att han sedan några dagar var död. Det beslutades att han skulle få behålla priset eftersom utnämnandet hade skett i god tro.[54]

Fördröjning av erkännande[redigera | redigera wikitext]

Nobels testamente föreskriver att priserna ges ut som ett erkännande av upptäckter som gjorts "under föregående år". Under de första åren erkände utmärkelserna vanligen de senaste upptäckterna.[55] Men vissa av dessa tidiga upptäckter misskrediterades senare.[n 1] För att undvika denna förlägenhet erkände utmärkelserna alla vetenskapliga upptäckter som hade motstått tidens tand.[57][58][59] Enligt Ralf F. Pettersson, tidigare ordförande för Nobelkommittén för fysiologi eller medicin, kan "kriteriet ‘föregående år’ tolkas av Nobelförsamlingen som året då den fulla effekten av upptäckten har blivit uppenbara."[58]

Ett rum med bilder på väggarna. I mitten av rummet finns ett träbord med stolar runt.
Kommittérummet för den norska Nobelkommittén.

Tidsrymden från prestation till belöning varierar från vetenskapsgren till vetenskapsgren. Litteraturpriset tilldelas normalt som erkännande av ett samlat livsverk snarare än en enda prestation.[60][61] Fredspriset kan också belöna livsverk. Till exempel belönades 2008 Martti Ahtisaari för sitt arbete att lösa internationella konflikter.[62][63] Det kan dock även delas ut för särskilda händelser.[64] Till exempel tilldelades Kofi Annan fredspriset 2001 bara fyra år efter att han blivit generalsekreterare i FN.[65] På samma sätt fick Yassir Arafat, Yitzhak Rabin och Shimon Peres utmärkelsen 1994, ett drygt år efter att de slutit Osloavtalet.[66]

Utmärkelserna för fysik, kemi och medicin kräver att betydelsen av prestationen är "testad av tid." I praktiken är fördröjningen mellan upptäckten och tilldelning normalt 20 år eller mer. Till exempel delade Subrahmanyan Chandrasekhar 1983 års fysikpris för sitt arbete under 1930-talet om stjärnornas struktur och utveckling.[67][68] Inte alla forskare lever tillräckligt länge för att deras arbete ska erkännas. Vissa upptäckter kommer aldrig ifråga för ett pris eftersom deras effekter uppenbaras först efter att deras upptäckare har dött.[69][70][71]

Nobelveckan[redigera | redigera wikitext]

Nobelprisen delas ut på årsdagen av Nobels död, den 10 december, i Sverige även kallad Nobeldagen. Utdelningen sker i Stockholm och, för fredspriset, i Oslo. Mottagarna av de svenska priserna anländer i regel till Stockholm några dagar innan Nobeldagen med sina närmaste familjer, och stannar ungefär en vecka, kallad Nobelveckan.

Mottagarnas föreläsningar hålls normalt dagarna före prisutdelningen, förutom fredsprismottagaren vars föreläsning vanligen hålls på Nobeldagen. Prisutdelningarna och tillhörande banketter är vanligtvis påkostade och internationellt uppmärksammade evenemang.[72][73]

Nobelföreläsningar[redigera | redigera wikitext]

McClintocks nobelföreläsning 1983.

Enligt Nobelstiftelsens stadgar ska varje pristagare ge en offentlig föreläsning i en fråga med anknytning till ämnet för sitt pris.[74][75] Dessa föreläsningar ges normalt under Nobelveckan[n 2] innan prisutdelningen, men detta är inte obligatoriskt. Pristagaren är endast skyldig att ge föreläsningen inom sex månader efter att ha mottagit priset. Ibland har det dröjt längre än så. Till exempel fick USA:s president Theodore Roosevelt fredspriset år 1906 men gav sin föreläsning år 1910, efter sin mandatperiod.[76] Föreläsningarna anordnas av samma institution som utsett pristagarna.[77]

Utdelningsceremonin[redigera | redigera wikitext]

Ceremonin i Konserthuset 2010.

För de priser som delas ut i Sverige hålls ceremonin i Stockholms konserthus. Den första nobelprisceremonin hölls i Kungliga Musikaliska Akademiens stora sal i Stockholm.[78] Ceremonin för Nobels fredspris hålls i Oslo, där lokalerna har varit Norska Nobelinstitutet (1905-1946), hörsalen vid Universitetet i Oslo (1947-1989), och Oslo rådhus (1990-).[79]

Vid ceremonin i Stockholm stiger varje Nobelpristagare fram och mottar priset ur händerna på Sveriges kung. I Oslo överlämnar den norska Nobelkommitténs ordförande Nobels fredspris i närvaro av Norges kung.[73][80] Sedan 1902 har Sveriges kung överlämnat alla priser, utom fredspriset, i Stockholm. Till en början godkände inte Oscar II att stora priser gavs till utlänningar, men han sägs ha ändrat sig när han uppmärksammats på värdet av den publicitet för Sverige som dessa priser medförde.[81]

Nobelfesten i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Nobelbanketten i Blå hallen 2005.
Huvudartikel: Nobelfesten

Efter prisutdelningen i Sverige hålls en bankett i Blå hallen i Stockholms stadshus, där den svenska kungafamiljen närvarar som hedersgäster. Pristagarna brukar åtföljas av hela sin familj. Antalet gäster är cirka 1 300, inklusive 200 studenter. Klädseln är högtidsdräkt alternativt folkdräkt. Drottningen har alltid värden, Nobelstiftelsens ordförande, till bordet. Banketten inkluderar trerättersmiddag, underhållning och dans. Före 1930 hölls banketten i Sverige i Vinterträdgården på Stockholms Grand Hôtel Royal.[79]

Under sittningen håller pristagarna varsitt tal, i regel av en lättsammare karaktär. Efter middagen vidtar dans i Gyllene salen. Banketten och dansen bevakas av Sveriges Television med höga tittarsiffror, och har av hovet jämförts med dess publika spisningar under 1700- och 1800-talen.[82]

Sedan 1978 har en efterfest till Nobelfesten, kallad Nobel NightCap,[83] arrangerats av fyra studentkårer i Stockholm.

Firande i Oslo[redigera | redigera wikitext]

Fredspriskonserten i Oslo 2008.

Nobels fredsprisbankett hålls i Oslo på Grand Hôtel efter prisutdelningen. Förutom pristagarna är övriga gäster ordföranden i Stortinget, statsministern och (sedan 2006) Norges kungapar. Vid Nobels fredsprisbankett för 250 gäster, inklusive pristagaren och kungen och drottningen av Norge, serveras en femrättersmåltid.[84] En eller två dagar efter prisutdelningen i Oslo hålls sedan 1994 även en stor fredspriskonsert med internationella artister.

Enda gången hittills som banketten i Oslo ställdes in var 1979, eftersom pristagaren Moder Teresa vägrade att delta och sade att pengarna hellre borde gå de fattiga. Moder Teresa anordnade en juldagsmiddag för tvåtusen hemlösa för de motsvarande sjutusen dollar som banketten skulle ha kostat.[85][86]

Priser[redigera | redigera wikitext]

Medaljer[redigera | redigera wikitext]

Barack Obama visar medalj och diplom, 2009.

Nobelprisets medaljer är registrerade varumärken av Nobelstiftelsen. Den 30 maj 2012 tillkännagavs att Svenska Medalj AB i Eskilstuna, fått i uppdrag att tillverka de fem svenska nobelmedaljerna. Dessförinnan tillverkades de av Myntverket i Eskilstuna från 1902 fram till 2010 då Myntverket lades ned. 2011 tillverkade norska Myntverket i Kongsberg samtliga medaljer inklusive fredspriset för det året.[87] Varje medalj har en bild av Alfred Nobel i vänster profil på åtsidan. Medaljerna för fysik, kemi, fysiologi eller medicin och litteratur och har identiska åtsidor som visar Nobels bild samt hans födelse- och dödsår. Nobels porträtt visas också på åtsidan av fredsprisets medalj och medaljen för ekonomipriset men med något annorlunda formgivning. Till exempel är pristagarens namn ingraverat på kanten av medaljen för ekonomipriset.[88] Bilden på reversen av en medalj varierar beroende på institutionen som tilldelar priset. Kemi- och fysikmedaljernas baksidor har samma utformning.[89]

Alla medaljer gjorda före 1980 präglades i 23 karat guld. Sedan dess har de präglats i 18 karats grönt guld pläterad med 24 karat guld. Vikten på varje medalj varierar med värdet på guld, men i genomsnitt väger medaljerna cirka 175 gram. Diametern är 66 millimeter och tjockleken varierar mellan 5,2 millimeter och 2,4 millimeter.[90] På grund av det höga guldinnehållet och därför att medaljerna gärna visas upp offentligt är risken för medaljstöld stor.[91][92][93] Under andra världskriget sändes medaljerna för de tyska forskarna Max von Laue och James Franck till Köpenhamn för förvaring. När Tyskland invaderade Danmark löste kemisten George de Hevesy dem i kungsvatten, för att förhindra konfiskering av Nazityskland och för att förhindra juridiska problem för innehavarna. Efter kriget togs guldet tillvara från lösningen och medaljerna återskapades.[94]

Medaljkonstnären Erik Lindberg har gjort tre olika medaljer för de i Sverige utdelade prisen. Gustav Vigeland har gjort den medalj som åtföljer fredspriset. De svenska medaljerna har på reversen inskriften "Inventas vitam iuvat excoluisse per artes"  (Lyckligt när människans liv uppfinnarens bragder förädla). På den norska står Pro pace et fraternitate gentium  (För fred mellan folken och deras förbrödrande).

Diplom[redigera | redigera wikitext]

Fritz Habers diplom från 1918.

Diplomet överlämnas i Sverige av Sveriges kung, i Norge av ordföranden i den norska Nobelkommittén. Varje diplom är speciellt utformat för varje pristagare av den prisutdelande institutionen.[88] På diplomet finns en bild, mottagarens namn och vanligen ett citat ur prismotiveringen. På fredsprisdiplomen står dock ingen motivering.[95][96] Bland konstnärerna bakom diplomen märks kalligraferna Kerstin Anckers och Annika Rücker, och konstnären och författaren Gunnar Brusewitz.

Prissumman[redigera | redigera wikitext]

Pristagarna får en summa pengar när de mottar sina priser, i form av ett dokument som bekräftar beloppet. Prissummans belopp beror på hur mycket pengar Nobelstiftelsen kan dela ut varje år. Prissumman har ökat sedan 1980-talet, då prissumman var 880 000 kronor (cirka 2,6 miljoner kronor idag). 2009 var prissumman tio miljoner kronor[97][98] men 2012 sänktes den med två miljoner till totalt åtta miljoner.[2] Om det finns två pristagare i en viss kategori, delas bidraget lika mellan dessa. Om det finns tre pristagare har utdelningskommittén möjlighet att dela bidraget lika, eller dela ut halva beloppet till en mottagare och en fjärdedel vardera till de övriga.[99][100][101] Det är inte ovanligt att mottagarna skänker prispengarna till vetenskapliga, kulturella eller humanitära ändamål.[102][103]

1901 var prissumman 150 782 kronor vilket motsvarar drygt åtta miljoner kronor i 2011 års penningvärde. 1994 låg summan på drygt sju miljoner kronor. Mellan 2001 och 2011 var den tio miljoner för att 2012 sänkas till åtta miljoner. Beslutet förklarades med att pengarna måste räcka i framtiden och en orolig finansiell marknad. Högst, omräknat i fast penningvärde, var prissumman 2001.[2]

Riksbankens ekonomipris[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt som prisen enligt Nobels testamente delas ut, utdelas också Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som instiftades 1968 i samband med Riksbankens 300-årsjubileum, och första gången delades ut 1969. Ekonomipriset är således inte ett nobelpris, eftersom det inte förekom i Alfred Nobels testamente, men hanteras i övrigt precis som nobelprisen. Prisutdelningen hanteras av Nobelstiftelsen, pristagare utses av Vetenskapsakademien, prissumman är densamma som för nobelprisen och priset överlämnas av konungen vid samma ceremoni som de fyra nobelpris som delas ut i Stockholm.

Ytterligare priser[redigera | redigera wikitext]

Anledningen till att Alfred Nobel inte instiftade ett pris i matematik har debatterats, och det påstås ibland att han ville undvika att en svensk matematiker, Gösta Mittag-Leffler, skulle föräras priset. Det finns dock inget historiskt stöd för detta, och troligare är att Nobel helt enkelt inte ansåg att matematiken var lika viktig för mänskligheten som de fem områden som priset instiftades till.[104] Efter Riksbankens ekonomipris har Nobelstiftelsen beslutat att inte acceptera ytterligare priser vid framtida utdelningar. Bland annat så försökte Jakob von Uexkull utan framgång intressera Nobelstiftelsen för ett nytt pris innan han 1980 inrättade Right Livelihood Award, även kallat det alternativa nobelpriset.[105]

Även Michael Nobel (född Oleinikoff), avlägsen släkting till Alfred Nobel, stötte på problem med Nobelstiftelsen när han i september 2007 ville tillkännage fyra nya "nobelpris" i alternativ energiteknik. Nobelstiftelsen samt Nobelfamiljens ordförande betraktade detta som varumärkesintrång och missbruk av goodwill, och medarrangörerna drog sig därför ur.[106] Det faktum att just ekonomisk vetenskap har fått en nobelprisliknande status, samtidigt som dörren stängts för andra ämnesområden och priser har lett till kritik mot ekonomiprisets existens respektive dess inriktning. En av de flitigare kritikerna har varit en av Alfred Nobels släktingar, Peter Nobel.[107]

Skillnad mellan priserna[redigera | redigera wikitext]

En sammanfattande bild över skillnaderna mellan de olika prisen ser ut så här:

Pris Beslutande organ Beredande organ Före beslut diskuteras förslaget i Särskilt stödjande organ Prisutdelningen ordnas av
Fysik Kungl. Vetenskapsakademien (hela) Nobelkommittén för fysik Klassen för fysik inom Vetenskapsakademien
Nobelstiftelsen
Kemi Nobelkommittén för kemi Klassen för kemi inom Vetenskapsakademien
Medicin eller fysiologi Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet Karolinska Institutets Nobelkommitté
Litteratur Svenska Akademien (hela) Nobelkommittén för litteratur
Svenska Akademiens Nobelinstitut (med Svenska Akademiens Nobelbibliotek)
Fredspriset Norska Nobelkommittén
Norska Nobelinstitutet
Ekonomipriset Kungl. Vetenskapsakademien (hela) Kommittén för ekonomipriset Klassen för samhällsvetenskaper inom Vetenskapsakademien
Nobelstiftelsen

Kontroverser och kritik[redigera | redigera wikitext]

Kontroversiella mottagare[redigera | redigera wikitext]

Bland övrig kritik har Nobelkommittéerna anklagats för att ha en politisk agenda och för att utelämna mer förtjänstfulla kandidater. De har också anklagats för eurocentrism, särskilt för litteraturpriset.[108][109][110]

När det tillkännagavs att Henry Kissinger tilldelats fredspriset avgick två medlemmar av den norska Nobelkommittén i protest.
Fredspriset

Bland de mest kritiserade fredsprisen var det som 1973 delades mellan Henry Kissinger och Le Duc Tho, som senare avböjde priset.[111] Detta ledde till att två ledamöter i norska Nobelkommittén avgick. Kissinger och Tho fick priset för att ha förhandlat fram ett eldupphör mellan Nordvietnam och USA i januari 1973. När priset tillkännagavs deltog dock båda sidor fortfarande i fientligheter.[112] Många kritiker menade att Kissinger inte var en fredsmäklare utan det motsatta; ansvarig för att utvidga kriget.[47][113]

Yassir Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin fick fredspriset 1994 för sina ansträngningar i fredsprocessen mellan Israel och Palestina.[47][114] Många frågor, som den svåra situationen för palestinska flyktingar, hade inte tagits upp[115] och ingen slutlig överenskommelse nåddes.[116] Omedelbart efter att priset offentliggjorts fördömde en av norska Nobelkommitténs fem medlemmar Arafat som terrorist och avgick.[117] Ytterligare betänkligheter om Arafat var allmänt uttrycka i olika tidningar.[118]

Ett annat kontroversiellt fredspris var det som tilldelades Barack Obama 2009.[119] Nomineringen hade stängts endast elva dagar efter att Obama tillträtt som president, men den faktiska utvärderingen skedde under de kommande åtta månaderna.[52] Obama själv sade att han inte kände sig förtjänt av priset,[120][121] eller värdig sällskapet det skulle placera honom i.[122] Tidigare mottagare av fredspriset hade delade meningar, vissa sade att Obama förtjänade priset, medan andra sade att han ännu inte hade förtjänat det. Obamas pris, tillsammans med tidigare fredspris till Jimmy Carter och Al Gore, föranledde också anklagelser om en vänsterorienterad partiskhet.[123]

Litteraturpriset

När Elfriede Jelinek utsetts till 2004 års litteraturpristagare protesterade en av Svenska Akademiens ledamöter, Knut Ahnlund. Ahnlund avgick och hävdade att valet av Jelinek hade orsakat "obotlig skada för alla progressiva krafter, det har förvillat den allmänna synen på litteraturen som konst." Han hävdade att Jelineks verk var "en textmassa som synes hopskyfflad utan spår av konstnärlig strukturering."[124][125] 2009 års litteraturpris till Herta Müller föranledde också kritik. Enligt The Washington Post hade många amerikanska litteraturkritiker och professorer aldrig tidigare hört talas om henne.[126] Detta gjorde att många ansåg att priserna var alltför eurocentriska.[127]

Vetenskapspriserna

År 1949 mottog den portugisiske neurologen António Egas Moniz priset för fysiologi eller medicin för sin utveckling av prefrontal lobotomi. Föregående år hade Dr. Walter Freeman utvecklat en version av förfarandet som var snabbare och enklare att genomföra. Delvis på grund av publiciteten kring det ursprungliga förfarandet angavs Freemans förfarande som utan hänsyn eller respekt för modern medicinsk etik. Lobotomi, godkänt av sådana inflytelserika publikationer som The New England Journal of Medicine, blev så populärt att ungefär 5000 lobotomier utfördes i USA under de närmaste tre åren efter Moniz mottagit priset.[128][129]

Tidigare pristagare[redigera | redigera wikitext]

Mottagare per land 1901-2010.
Se även Kategori:Nobelpristagare och Lista över svenska Nobelpristagare

Genom åren har 777 personer, varav 34 kvinnor, 723 män och 20 organisationer fått Nobel- eller ekonomipriset. Den yngste pristagaren hittills är Lawrence Bragg som var 25 år när han tilldelades fysikpriset tillsammans med sin far 1915. Den äldste är Leonid Hurwicz som var 90 år när han fick ekonomipriset 2007. Bland pristagarna märks också Doris Lessing som var 87 när litteraturpriset 2007 meddelades, men hann fylla 88 innan prisutdelningen, och Raymond Davis Jr. som var 87 år när han fick fysikpriset 2002.

Fyra personer har hittills (2007) fått Nobelpriset två gånger:

Dessutom har organisationerna Internationella Röda Kors-kommittén och UNHCR tilldelats fredspriset tre respektive två gånger

Fredspriset 1988 tilldelades Förenta Nationernas Fredsbevarande Styrkor. Eftersom Sverige deltagit med sådana styrkor, tilldelades alla som dittills medverkat i de svenska FN-kontingenterna ett personligt diplom, undertecknat av dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, Roine Carlsson. Därmed kan ett stort antal svenskar känna sig hedrade som nobelpristagare, om än åtskilligt utspätt. Men alla pengarna stannade hos FN.

Två personer har tackat nej till priset, Jean-Paul Sartre (litteraturpriset) och Le Duc Tho (fredspriset). De tre tyska pristagarna Richard Kuhn, Adolf Butenandt och Gerhard Domagk förbjöds av Nazitysklands lagstiftning att motta sina priser efter att den nazist-kritiske Carl von Ossietzky hade tilldelats fredspriset 1935,[130][131] och den sovjetiske författaren Boris Pasternak tvingades av myndigheterna i Sovjetunionen att tacka nej. Samtliga kunde senare motta sina diplom och medaljer men inte prissumman. Aleksandr Solzjenitsyn tilldelades Nobelpriset i litteratur 1970 men kunde hämta det först 1974 sedan han tvingats i exil.

Ekonomisk förvaltning[redigera | redigera wikitext]

Prisbeloppets storlek över åren (justerat för inflation) speglar kapitalets värdetillväxt.

Kapitalet förvaltas av Nobelstiftelsen och uppgick i december 2007 till 3,7 miljarder kronor, fördelat på cirka 64% aktier och resterande del i obligationer och fastigheter.[132]

Första gången priset utdelades var prissumman exakt 150 782 kronor. Jubileumsåret 1951 var prissumman för var och en av grupperna lika exakt 167 612 kronor och 46 öre. 2006 var priset 10 miljoner kronor.[133] I Nobels testamente stod att tillgångarna skulle placeras i "säkra papper ", vilket från början avsåg statliga obligationer. Statsobligationerna gav så småningom sämre utdelning, vilket ledde till att prissumman efter hand sjönk. Så småningom lättade dock den svenska regeringen på bestämmelserna, och från 1953 har stiftelsen i stort sett haft frihet att investera pengarna på det sätt som de funnit mest lönsamt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ T.ex. Johannes Fibiger tilldelades priset 1926 för fysiologi eller medicin för hans påstådda upptäckt av en parasit som orsakade cancer.[56]
  2. ^ Nobelveckan är veckan fram till prisutdelningen och banketten. Den börjar med att pristagarna kommer till Stockholm och avslutas normalt med Nobelfesten. Under veckan ordnar de prisutdelande institutionerna olika evenemang för pristagarna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Shalev, Baruch Aba (2005). sid. 8 
  2. ^ [a b c] ”Nobelpriset sänks med två miljoner”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nobelpriset-sanks-med-tva-miljoner_7269063.svd. Läst 9 oktober 2012. 
  3. ^ ”Montreal-born scientist dies before Nobel honour” (på engelska). CBC News. 3 oktober 2011. http://www.cbc.ca/news/technology/story/2011/10/03/nobel-prize-medicine.html. Läst 3 oktober 2011. 
  4. ^ Schmidhuber, Jürgen (2010): Evolution of National Nobel Prize Shares in the 20th Century, arXiv: http://arxiv.org/abs/1009.2634 , web site http://www.idsia.ch/~juergen/nobelshare.html
  5. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 5 
  6. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 11 
  7. ^ Golden, Frederic (16 oktober 2000). ”The Worst And The Brightest” (på engelska). Time. Time Warner. http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,998209,00.html. Läst 9 april 2010. 
  8. ^ Sohlman, Ragnar (1983). sid. 13 
  9. ^ [a b] AFP (5 oktober 2009). ”Alfred Nobel's last will and testament” (på engelska). The Local. http://www.thelocal.se/14776/20091005/. Läst 11 juni 2010. 
  10. ^ Sohlman, Ragnar (1983). sid. 7 
  11. ^ von Euler, U. S. (6 juni 1981). ”The Nobel Foundation and its Role for Modern Day Science” (på engelska) (PDF). Die Naturwissenschaften. Springer-Verlag. http://resources.metapress.com/pdf-preview.axd?code=xu7j67w616m06488&size=largest. Läst 21 januari 2010. 
  12. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 7 
  13. ^ [a b] Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 13–25 
  14. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 7–8 
  15. ^ Crawford, Elizabeth T. (1984). sid. 1 
  16. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 14 
  17. ^ Baguirov, Adil (30 april 1996). ”Nobel Prize Funded from Baku” (på engelska). Azerbaijan International. http://azer.com/aiweb/categories/magazine/42_folder/42_articles/42_readersforum.html. Läst 25 december 2010. 
  18. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 15 
  19. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 16 
  20. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 17–18 
  21. ^ [a b] Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 15–17 
  22. ^ Valentin, Guido (1943). Det hände 1897. Stockholm: A.-B. Bokverk 
  23. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 166–168 
  24. ^ Crawford, Elizabeth T. (1984). sid. 266 
  25. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 297 
  26. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 134 
  27. ^ Leroy, Francis (2003). sid. 117–118 
  28. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 77 
  29. ^ Crawford, Elizabeth T. (1984). sid. 118 
  30. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 81 
  31. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 205 
  32. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 144 
  33. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 69 
  34. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 242–244 
  35. ^ Leroy, Francis (2003). sid. 233 
  36. ^ [a b] Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 23 
  37. ^ Wilhelm, Peter (1983). sid. 85 
  38. ^ ”All Nobel Laureates” (på engelska). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/. Läst 15 januari 2010. 
  39. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 23 
  40. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 343 
  41. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 207 
  42. ^ ”Nobel Prize in Economic Science Awarded to Oliver E. Williamson” (på engelska). Carnegie Mellon University. 12 oktober 2009. http://www.cmu.edu/news/archive/2009/October/oct12nobelprizeeconomics.shtml. Läst 15 januari 2010. 
  43. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 20 
  44. ^ [a b] Feldman, Burton (2001). sid. 16–17 
  45. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 26 
  46. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 15 
  47. ^ [a b c] Feldman, Burton (2001). sid. 315 
  48. ^ ”Nomination Facts” (på engelska). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nomination/nomination_facts.html. Läst 3 mars 2010. 
  49. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 52 
  50. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 25–28 
  51. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 8 
  52. ^ [a b] Philp, Catherine (10 oktober 2009). ”How the Nobel Peace Prize winner is decided” (på engelska). The Times. Times Newspapers Limited. http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/us_and_americas/article6868833.ece. Läst 25 May 2010. 
  53. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 9 
  54. ^ SVD, Blixtmöte om död pristagare, läst 20111005
  55. ^ ”The Nobel Prize in Literature” (på engelska). Nobelstiftelsen. 3 december 1999. http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/articles/espmark/index.html. Läst 10 februari 2010. 
  56. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 125 
  57. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 25 
  58. ^ [a b] Breithaupt, Holger (2001). ”The Nobel Prizes in the new century”. EMBO Reports (Nature Publishing Group) 2 (2): s. 83. doi:10.1093/embo-reports/kve034. PMID 11258715. PMC: 1083830. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1083830/. 
  59. ^ ”Nobel Prize in Physics Honors "Masters of Light"” (på engelska). Scienceline. 7 oktober 2009. http://www.scienceline.org/2009/10/06/blog-liu-nobel_physics-200/. Läst 19 februari 2010. 
  60. ^ ”All Nobel Laureates in Literature” (på engelska). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/. Läst 15 januari 2010. 
  61. ^ ”The Nobel Prize in Literature” (på engelska). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/literature/. Läst 15 januari 2010. 
  62. ^ ”Peace 2008” (på engelska). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2008/index.html. Läst 15 januari 2010. 
  63. ^ Bryant, Lisa (10 oktober 2008). ”Former Finnish President Martti Ahtisaari Wins Nobel Peace Prize” (på engelska). Voice of America. International Broadcasting Bureau. http://voanews.com/english/archive/2008-10/2008-10-10-voa8.cfm. Läst 27 secember 2008. 
  64. ^ ”All Nobel Peace Prize Laureates” (på engelska). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/. Läst 15 januari 2010. 
  65. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 330 
  66. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 27 
  67. ^ Vishveshwara, S. (2000). ”Leaves from an unwritten diary: S. Chandrasekhar, Reminiscences and Reflections” (på engelska) (PDF). Current Science 78 (8): ss. 1025–1033. http://www.ias.ac.in/currsci/apr252000/generalia.pdf. Läst 27 februari 2008. 
  68. ^ ”Subramanyan Chandrasekhar – Autobiography” (på engelska). Nobelstiftelsen. 1983. http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1983/chandrasekhar-autobio.html. Läst 11 juni 2010. 
  69. ^ ”Finn Kydland and Edward Prescott's Contribution to Dynamic Macroeconomics” (på engelska) (PDF). Nobelstiftelsen. 11 oktober 2004. http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2004/ecoadv.pdf. Läst 15 januari 2010. 
  70. ^ Gingras, Yves (2010). ”Why it has become more difficult to predict Nobel Prize winners: a bibliometric analysis of nominees and winners of the chemistry and physics prizes (1901–2007)” (på engelska). Scientometrics 82: s. 401. doi:10.1007/s11192-009-0035-9. http://www.springerlink.com/content/0352751044g0746k/. 
  71. ^ Editorial (2009). ”Access : A noble prize : Nature Chemistry” (på engelska). Nature Chemistry 1: s. 509. doi:10.1038/nchem.372. http://www.nature.com/nchem/journal/v1/n7/full/nchem.372.html. 
  72. ^ ”2009 Nobel Prize award ceremony live online | IT | ICM Commercial & Business News” (på engelska). Institute of Commercial Management. 10 december 2009. http://news.icm.ac.uk/technology/2009-nobel-prize-award-ceremony-live-online/4893/. Läst 16 januari 2010. 
  73. ^ [a b] ”Pomp aplenty as winners gather for Nobel gala” (på engelska). The Local. 10 december 2009. http://www.thelocal.se/23784/20091210/. Läst 16 januari 2010. 
  74. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 240 
  75. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 127 
  76. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 18–19 
  77. ^ Lea, Richard (8 december 2008). ”Le Clézio uses Nobel lecture to attack information poverty” (på engelska). The Guardian. Guardian Media Company. http://www.guardian.co.uk/books/2008/dec/08/jmg-clezio-nobel-lecture. Läst 20 januari 2010. 
  78. ^ Söderberg-Lidbeck, Inger Lin (2010). ”Nobelpriset”. Swedensite.com. http://www.swedensite.com/swetids.html. Läst 6 oktober 2010. 
  79. ^ [a b] Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 21–23 
  80. ^ Froman, Ingmarie (4 december 2007). ”The Nobel Week — a celebration of science” (på engelska). Svenska institutet. http://www.sweden.se/eng/Home/Education/Research/Reading/The-Nobel-Week--a-celebration-of-science/. Läst 16 januari 2010. 
  81. ^ ”Alfred Nobel's last will and testament” (på engelska). The Local. 5 december 2009. http://www.thelocal.se/14776/20091005/. Läst 16 januari 2010. 
  82. ^ royalcourt.se
  83. ^ ”History” (på engelska). Nobelnightcap.se. 2010. http://www.nobelnightcap.se/#about.htm. Läst 6 oktober 2010. 
  84. ^ ”Nobel Banquet: the feast of feasts” (på engelska). The Local. 10 december 2007. http://www.thelocal.se/9358/20071210/. Läst 16 januari 2010. 
  85. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 17–18 
  86. ^ Jones, Brenn (2003). sid. 27 
  87. ^ ”Medalj – ett traditionellt hantverk”. Myntverket. http://www.myntverket.se/products.asp?lang=sv&page=3. Läst 15 december 2007. 
  88. ^ [a b] Feldman, Burton (2001). sid. 2 
  89. ^ "Nobel Prize for Chemistry. Front and back images of the medal. 1954", "Source: Photo by Eric Arnold. Ava Helen and Linus Pauling Papers. Honors and Awards, 1954h2.1", "All Documents and Media: Pictures and Illustrations", Linus Pauling and The Nature of the Chemical Bond: A Documentary History, Valley Library, Oregon State University. Hämtdatum 7 december 2007
  90. ^ Lemmel, Birgitta. ”The Nobel Prize Medals and the Medal for the Prize in Economics” (på engelska). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/about/medals/. Läst 2 april 2010. 
  91. ^ ”University of California – UC Newsroom - Nobel Prize medal stolen from Lawrence Hall of Science is found, student arrested” (på engelska). University of California. http://www.universityofcalifornia.edu/news/article/8975. Läst 21 januari 2010. 
  92. ^ Kumar, Hari (26 mars 2004). ”Poet's Nobel Medal Stolen” (på engelska). The New York Times (Arthur Ochs Sulzberger, Jr.). http://www.nytimes.com/2004/03/26/world/world-briefing-asia-india-poet-s-nobel-medal-stolen.html?fta=y. Läst 21 januari 2010. 
  93. ^ ”Police hand back Tutu's stolen Nobel medal” (på engelska). Reuters. Reuters. 16 juni 2007. http://www.reuters.com/article/idUSL1646982020070616. Läst 21 januari 2010. 
  94. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 397 
  95. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 18 
  96. ^ Lemmel, Birgitta (2009). ”The Nobel Prize Diplomas” (på engelska). Nobelstiftelsen. http://nobelprize.org/nobel_prizes/about/diplomas/index.html. Läst 12 mars 2010. 
  97. ^ ”The Nobel Prize Amounts” (på engelska). Nobelstiftelsen. 2009. http://nobelprize.org/nobel_prizes/about/amounts.html. Läst 15 januari 2010. 
  98. ^ ”Video - Breaking News Videos from CNN.com” (på engelska). CNN. 11 oktober 2009. http://edition.cnn.com/video/#/video/us/2009/10/11/foreman.how.nobel.awarded.cnn?iref=videosearch. Läst 15 januari 2010. 
  99. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 8–10 
  100. ^ Nobel prize for medicine shared by scientists for work on ageing and cancer” (på engelska). The Guardian (Guardian Media Group). 5 oktober 2009. http://www.guardian.co.uk/science/2009/oct/05/nobel-prize-medicine-2009-award. Läst 15 januari 2010. 
  101. ^ Sample, Ian (7 oktober 2008). ”Three share Nobel prize for physics” (på engelska=London). The Guardian (Guardian Media Group). http://www.guardian.co.uk/science/2008/oct/07/physics.nobel. Läst 10 februari 2010. 
  102. ^ Locke, Michelle. ”Berkeley Nobel laureates donate prize money to charity” (på engelska) (PDF). http://www.ebcf.org/press/07/Smoot_AP_3-07.pdf. Läst 10 februari 2010. 
  103. ^ Pederson, T. (2006). ”Reflections on the prize of prizes: Alfred Nobel”. The FASEB Journal (The FASEB Journal) 20 (13): s. 2186. doi:10.1096/fj.06-1102ufm. PMID 17077294. http://www.fasebj.org/cgi/content/full/20/13/2186. 
  104. ^ Häggström, Olle (6 mars 2005). ”Mittag-Leffler en matematikens entreprenör”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_401263.svd. Läst 9 oktober 2009. 
  105. ^ TT-DN (2 oktober 2003). ”Alternativt Nobelpris delas på fem”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=188389. Läst 6 oktober 2010. 
  106. ^ TT (27 september 2007). ”Nobel var en bedragare”. Metro. http://www.metro.se/se/article/2007/09/27/17/2836-42/index.xml. Läst 6 oktober 2010. 
  107. ^ AFP/The Local (28 september 2005). ”Nobel descendant slams Economics prize” (på engelska). The Local. http://www.thelocal.se/2173/20050928/. Läst 9 oktober 2009. 
  108. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. xiv 
  109. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 65 
  110. ^ Tuohy, William (20 september 1981). ”Literature Award Hardest for Nobel Prize Panel” (på engelska). Sarasota Herald Tribune: s. 58. http://news.google.com/newspapers?nid=1755&dat=19810920&id=FZ0cAAAAIBAJ&sjid=DGgEAAAAIBAJ&pg=6245,2424225. Läst 9 mars 2010. 
  111. ^ de Sousa, Ana Naomi (9 oktober 2009). ”Top ten Nobel Prize rows” (på engelska). The Times. London: Times Newspapers Limited. http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/article6868007.ece. Läst 25 maj 2010. 
  112. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 219 
  113. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 315 
  114. ^ Levinovitz, Agneta Wallin (2001). sid. 183 
  115. ^ Frost, Caroline (5 juli 2002). ”Yasser Arafat:Profile” (på engelska). BBC News. http://www.bbc.co.uk/bbcfour/documentaries/profile/yasser-arafat.shtml. Läst 18 juni 2010. 
  116. ^ Miller, Judith (11 november 2004). ”Yasir Arafat, Father and Leader of Palestinian Nationalism, Dies at 75” (på engelska). The New York Times (Arthur Ochs Sulzberger, Jr.). http://www.nytimes.com/2004/11/11/international/middleeast/arafatobit.html?pagewanted=1&_r=1. Läst 18 juni 2010. 
  117. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 15–16 
  118. ^ Abrams, Irwin (2001). sid. 302–306 
  119. ^ Surprise Nobel for Obama Stirs Praise and Doubts” (på engelska). The New York Times (Arthur Ochs Sulzberger, Jr.). 9 oktober 2009. http://www.nytimes.com/2009/10/10/world/10nobel.html?_r=1. Läst 1 april 2010. 
  120. ^ Superville, Darlene (9 oktober 2009). ”Obama says he'll accept Nobel as 'call to action'” (på engelska). Breitbart. http://www.breitbart.com/article.php?id=D9B7MB401&show_article=1. Läst 9 oktober 2009. 
  121. ^ ”Obama is surprise winner of Nobel Peace Prize” (på engelska). Reuters. 9 oktober 2009. http://www.reuters.com/article/topNews/idUSTRE5981JK20091009?sp=true. Läst 9 otkober 2009. 
  122. ^ ”Remarks by the President on winning the Nobel Peace Prize” (på engelska). Vita huset. 9 oktober 2009. http://www.whitehouse.gov/the_press_office/Remarks-by-the-President-on-Winning-the-Nobel-Peace-Prize/. Läst 1 april 2010. 
  123. ^ Naughton, Philippe (9 oktober 2009). ”President Obama humbled: I do not deserve the Nobel Peace Prize” (på engelska). The Times. London: Times Newspapers Limited. http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/us_and_americas/article6868457.ece. Läst 8 juni 2010. 
  124. ^ Associated Press (11 oktober 2005). ”Who deserves Nobel prize? Judges don’t agree” (på engelska). http://www.msnbc.msn.com/id/9665122/. Läst 1 april 2010. 
  125. ^ ”Nobel judge steps down in protest” (på engelska). BBC News. 11 oktober 2005. http://news.bbc.co.uk/2/hi/entertainment/4329962.stm. Läst 1 april 2010. 
  126. ^ Jordan, Mary (9 oktober 2009). ”Author's Nobel Stirs Shock-and-'Bah'”. The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/10/08/AR2009100800965.html. Läst 1 april 2010. 
  127. ^ NOBEL PRIZE WINNER: Herta Muller” (på engelska). The Huffington Post. 8 oktober 2009. http://www.huffingtonpost.com/2009/10/08/nobel-prize-winner-herta_n_313577.html. Läst 31 mars 2010. 
  128. ^ Feldman, Burton (2001). sid. 286–289 
  129. ^ Day, Elizabeth (12 januari 2008). ”He was bad, so they put an ice pick in his brain...” (på engelska). The Guardian (London: Guardian Media Group). http://www.guardian.co.uk/science/2008/jan/13/neuroscience.medicalscience. Läst 31 mars 2010. 
  130. ^ Schück, Henrik; Ragnar Sohlman, Anders Österling, Göran Liljestrand, Arne Westgren, Manne Siegbahn, August Schou, Nils K. Ståhle (1950). ”The Prize in Physiology and Medicine: The Nobel Prizes in Wartime”. Nobel: The Man and His Prizes. Stockholm: Klara Civiltryckeri. sid. 167–179 
  131. ^ ”Gerhard Domagk - Facts”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1939/domagk-facts.html. Läst 20 maj 2014. 
  132. ^ Financial Management
  133. ^ What the Nobel Laureates Receive

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]