Nobelpriset
Från Wikipedia
|
|
|
|---|---|
 |
|
| Beskrivning | Utmärkelse i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt fredsarbete |
| Utdelare | Nobelstiftelsen |
| Pris | Medalj, diplom och pengar |
| Plats |  Stockholm, Sverige Oslo, Norge |
| Period | Sedan 1901 |
| Återkommande | Årligen |
| Tidpunkt | 10 december |
| Tillkännagivande | Höst |
| Webbplats | nobelprize.org |
Nobelpriset är en utmärkelse ansedd som världens mest prestigefyllda vetenskapliga och kulturella pris,[1] och som grundar sig på den svenske kemisten och industrialisten Alfred Nobels testamente från 1895. Prisutdelningen och nobelfesten sker den 10 december i Stockholm och Oslo varje år sedan 1901.
När Alfred Nobels bror Ludvig Nobel dog 1888 råkade en tidning blanda ihop bröderna. Alfred Nobel fick då läsa i dödsannonsen att han var "dödens köpman" eftersom dynamiten kunde användas i krig. Det bidrog till Nobelpriset.[2]
Nobel stadfäste att en stiftelse skulle bildas av hans förmögenhet och att räntan från denna stiftelse skulle delas ut varje år som pris åt de personer som under det gångna året gjort mest nytta för mänskligheten. Nobel angav att prissumman skulle delas i fem delar, för insatser inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur respektive fredsarbete, och detta är de fem nobelprisen.
Nobelstiftelsens kapital uppgick 2007 till 3,7 miljarder kronor och varje pris uppgår till cirka 10 miljoner kronor.
Innehåll |
[redigera] Donator
Nobelprisets stiftare Alfred Nobel (1833-1896) var en svensk kemist, uppfinnare av dynamiten, industrialist och donator. Alfred Nobel var mångsidigt begåvad, hade stor arbetsförmåga och fast tro på mänsklighetens utveckling genom fredlig kamp med naturens krafter.
Hans uppfinningar banade ny väg på flera områden och kunde å ena sidan användas för krigiska ändamål, men å andra sidan hyllade han fred. Denna dualism kan sägas vara grunden för utformningen av hans testamentariska förordnanden om Nobelprisets syfte "att komma mänskligheten till den största nytta" och det särskilda fredspriset.
[redigera] Testamente
Testamentet är daterat i Paris den 27 november 1895 och blev känt efter Alfred Nobels död 10 december 1896. Det tog sedan testamentsexekutorerna några år att få de praktiska arrangemangen kring prisutdelningen på plats. Texten i Alfred Nobels testamente utgjorde inga fullständiga bestämmelser för hur nobelprisen skulle utdelas, och det krävdes därför ett betydande arbete med att omvandla testamentstexten till fungerande bestämmelser för Nobelstiftelsen och prisen. Exempelvis visade det sig vara praktiskt omöjligt att begränsa priset till insatser under det gångna året, som testamentet anger. Efter samråd mellan testamentsexekutorerna Ragnar Sohlman och Rudolf Liljequist, de prisutdelande institutionerna och testators närmaste släktingar fastställdes Nobelstiftelsens grundstadgar av Kunglig Majestät 29 juni 1900. Det är således dessa bestämmelser som styr Nobelstiftelsens och de prisutdelande institutionernas arbete.
Nobels testamente orsakade till en början stor uppståndelse. Det ifrågasattes av släktingar, och idén med priset kritiserades i vissa tidningar. Även Oscar II var kritisk, eftersom priset inte var begränsat till svenska medborgare. De institutioner som fått uppgiften att utse pristagare var till en början också tveksamma. Föreskriften att fredspriset skulle delas ut i Oslo av det norska stortinget var känslig, eftersom det förekom häftiga diskussioner om den norsk-svenska unionens framtid.
Testamentet inleds med föreskrift om livräntor till ett flertal av Alfred Nobels genom tiderna anställda tjänstefolk samt likvidering av ett reverslån. Återstoden, 31 miljoner kronor, vilket i nutida penningvärde motsvarar över en miljard kronor, blev den donation, som utgör källan till nobelpriset.
[redigera] Utdrag
| ” | Jag undertecknad Alfred Bernhard Nobel förklarar härmed efter moget övervägande min yttersta vilja i afseende å den egendom jag vid min död kan efterlemna vara följande: Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfares på följande sätt: Kapitalet av utredningsmännen realiseradt till säkra värdepapper skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta. Räntan delas i fem lika delar som tillfalla: en del till den som inom fysikens område har gjort den vigtigaste upptäckt eller uppfinning; en del den som har gjort den vigtigaste kemiska upptäckt eller förbättring; en del den som har gjort den vigtigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän; en del som inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning; och en del åt den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och avskaffande eller minskning av stående arméer samt bildande och spridande av fredskongresser. Prisen för fysik och kemi utdelas av Svenska Vetenskapsakademien; för fysiologien eller medicinska arbeten av Carolinska Institutet i Stockholm; för litteratur av Akademien i Stockholm samt för fredsförfäktare af ett utskott af fem personer som väljas af Norska Stortinget. Det är min uttryckliga vilja att vid prisutdelningarna intet afseende fästes vid någon slags nationstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset antingen han är skandinav eller ej. Detta testamente är hittills det enda giltiga och upphäver alla mina föregående testamentariska testamenten om sådana skola förefinnas efter min död. Slutligen anordnar jag som varande min uttryckliga önskan och vilja att efter min död pulsådrorna uppskäras och att sedan detta skett och tydliga dödstecken af kompetenta läkare intygats, liket förbrännes i så kallad cremationsugn. |
” |
| — Paris den 27 november 1895, Alfred Bernhard Nobel[3] | ||
[redigera] Priser
Enligt statuterna kan priset i varje grupp delas upp och ges till högst tre förtjänta personer, vilket på senare tid ibland varit ett problem eftersom vetenskaplig forskning idag oftast utförs i lagarbete. Fredspriset kan utdelas även till juridisk person, men inte i de andra delarna av priset.
Prissumman skall ge möjligheter för pristagaren att fortsätta och vidareutveckla sin forskning utan att vara pressad av ekonomiska villkor, och bland annat på grund av beloppets storlek räknas nobelpriset som den högsta utmärkelsen inom vetenskapen över huvud taget.
Utöver prissumman mottar varje pristagare en medalj utförd av Erik Lindberg och ett personligt diplom med motiv som anknyter till pristagarens arbete. Bland konstnärerna bakom diplomen märks Kalligraferna Kerstin Anckers och Annika Rücker, och konstnären och författaren Gunnar Brusewitz. Medaljkonstnären Erik Lindberg har gjort tre olika medaljer för de i Sverige utdelade prisen. Gustav Vigeland har gjort den medalj som åtföljer fredspriset. De svenska medaljerna har på reversen inskriften "Inventas vitam iuvat excoluisse per artes" (Lyckligt när människans liv uppfinnarens bragder förädla). På den norska står Pro pace et fraternitate gentium (För fred mellan folken och deras förbrödrande).
[redigera] Områden
Priset skall enligt testamentet delas upp i fem lika delar i områdena: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur samt det så kallade Fredspriset för fredsarbete:
- Nobelpriset i fysik
- Nobelpriset i kemi
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin
- Nobelpriset i litteratur
- Nobels fredspris
[redigera] Riksbankens ekonomipris
Samtidigt som prisen enligt Nobels testamente delas ut, utdelas också Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som instiftades 1968 i samband med Riksbankens 300-årsjubileum, och första gången delades ut 1969. Ekonomipriset är således inte ett nobelpris, eftersom det inte förekom i Alfred Nobels testamente, men hanteras i övrigt precis som nobelprisen. Prisutdelningen hanteras av Nobelstiftelsen, pristagare utses av Vetenskapsakademien, prissumman är densamma som för nobelprisen och priset överlämnas av Konungen vid samma ceremoni som de fyra nobelpris som delas ut i Stockholm.
[redigera] Ytterligare priser
Anledningen till att Alfred Nobel inte instiftade ett pris i matematik har debatterats, och det påstås ibland att han ville undvika att en svensk matematiker, Gösta Mittag-Leffler, skulle föräras priset. Det finns dock inget historiskt stöd för detta, och troligare är att Nobel helt enkelt inte ansåg att matematiken var lika viktig för mänskligheten som de fem områden som priset instiftades till.[5]
Efter Riksbankens ekonomipris har Nobelstiftelsen beslutat att inte acceptera ytterligare priser vid framtida utdelningar. Bland annat så försökte Jakob von Uexkull utan framgång intressera Nobelstiftelsen för ett nytt pris innan han 1980 inrättade Right Livelihood Award, även kallat det alternativa Nobelpriset.[6]
Även Michael Nobel (född Oleinikoff), avlägsen släkting till Alfred Nobel, stötte på problem med Nobelstiftelsen när han i september 2007 ville tillkännage fyra nya "Nobelpris" i alternativ energiteknik. Nobelstiftelsen samt Nobelfamiljens ordförande betrakade detta som varumärkesintrång och missbruk av goodwill, och medarrangörerna drog sig därför ur.[7]
Det faktum att just ekonomisk vetenskap har fått en nobelprisliknande status, samtidigt som dörren stängts för andra ämnesområden och priser har lett till kritik mot ekonomiprisets existens respektive dess inriktning. En av de flitigare kritikerna har varit en av Alfred Nobels släktingar, Peter Nobel.[8]
[redigera] Val av pristagare
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Beslut om pristagare sker på något olika sätt för de olika prisen. Det praktiska arbetet med att granska inkomna förslag till pristagare sker i nobelkommittér, en per pris. För fyra av de fem prisen är det sedan en större krets personer som fattar det faktiska beslutet.
Nobelstiftelsens grundstadgar kräver minst 50 års sekretess på alla protokoll och arbetshandlingar, och förarbetet i nobelkommittéerna pågår därför hela året utan allmän insyn. Det slutliga tillkännagivandet av årets pristagare, som görs i oktober (2009), sker under stor pressbevakning. Gissningarna före det offentliga tillkännagivandet brukar vara många, särskilt när det gäller litteraturpriset: Bokförläggarna vill ladda upp inför den rusning av allmänheten efter den lyckliggjorda författarens böcker som brukar följa beskedet.
En sammanfattande bild över skillnaderna mellan de olika prisen ser ut så här:
| Pris | Beslutande organ | Beredande organ | Före beslut diskuteras förslaget i | Särskilt stödjande organ | Prisutdelningen ordnas av |
|---|---|---|---|---|---|
| Fysik | Kungliga Vetenskapsakademien (hela akademien) | Nobelkommittén för fysik | Klassen för fysik inom Vetenskapsakademien | - | Nobelstiftelsen |
| Kemi | Nobelkommittén för kemi | Klassen för kemi inom Vetenskapsakademien | - | ||
| Medicin eller fysiologi | Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet | Karolinska Institutets Nobelkommitté | - | - | |
| Litteratur | Svenska Akademien (hela akademien) | Nobelkommittén för litteratur | - | Svenska Akademiens Nobelinstitut (med Svenska Akademiens Nobelbibliotek) | |
| Fredspriset | Norska Nobelkommittén | - | Norska Nobelinstitutet | ||
| Ekonomipriset | Kungliga Vetenskapsakademien (hela akademien) | Kommittén för ekonomipriset | Klassen för samhällsvetenskaper inom Vetenskapsakademien | - | Nobelstiftelsen |
[redigera] Tidigare pristagare
Genom åren har 777 personer, varav 34 kvinnor, 723 män och 20 organisationer fått Nobel- eller ekonomipriset. Den yngste pristagaren hittills är Lawrence Bragg som var 25 år när han tilldelades fysikpriset tillsammans med sin far 1915. Den äldste är Leonid Hurwicz som var 90 år när han fick ekonomipriset 2007. Bland vinnarna märks också Doris Lessing som var 87 när litteraturpriset 2007 meddelades, men hann fylla 88 innan prisutdelningen, och Raymond Davis Jr. som var 87 år när han fick fysikpriset 2002.
Fyra personer har hittills (2007) fått Nobelpriset två gånger:
- Marie Curie, 1903 i fysik och 1911 i kemi,
- Linus Pauling, 1954 i kemi och 1962 för fredsarbete,
- John Bardeen, 1956 och 1972 båda i fysik,
- Frederick Sanger, 1958 och 1980 båda i kemi.
Dessutom har organisationerna Internationella Röda Kors-kommittén och UNHCR tilldelats fredspriset tre respektive två gånger
Fredspriset 1988 tilldelades Förenta Nationernas Fredsbevarande Styrkor . Eftersom Sverige deltagit med sådana styrkor, tilldelades alla som dittills medverkat i de svenska FN-kontingenterna ett personligt diplom, undertecknat av dåvarande statsrådet och chefen för försvarsdepartementet, Roine Carlsson. Därmed kan ett stort antal svenskar känna sig hedrade som nobelpristagare, om än åtskilligt utspätt. Men alla pengarna stannade hos FN.
Två personer har tackat nej till priset, Jean-Paul Sartre (litteraturpriset) och Le Duc Tho (fredspriset). De tre tyska pristagarna Richard Kuhn, Adolf Butenandt och Gerhard Domagk förbjöds av Nazitysklands lagstiftning att motta sina priser efter att den nazist-kritiske Carl von Ossietzky hade vunnit Nobels fredspris 1935,[9] och den sovjetiske författaren Boris Pasternak tvingades av myndigheterna i Sovjetunionen att tacka nej. Samtliga kunde senare motta sina diplom och medaljer men inte prissumman.
[redigera] Utdelning och fest
Prisutdelningen och den åtföljande banketten sker årligen på Nobels dödsdag den 10 december, i Sverige även kallad Nobeldagen, och får stor uppmärksamhet i medier världen över, inte minst i pristagarnas hemländer.
Under dagarna efter prisutdelningen har de institutioner som utsett pristagare mottagningar, och respektive pristagare håller en föreläsning inom sitt område. På morgonen den 13 december väcks pristagarna av Lucia med följe.
[redigera] Prisutdelningen
Nobelprisen i medicin, fysik, kemi och litteratur delas ut i Stockholm, från 1902 av Sveriges kung. Första prisutdelningen ägde rum på Kungliga Musikaliska Akademien 1901, och från 1926 har prisutdelningen nästan utan undantag skett i Stockholms konserthus[10].
Vid den tid då testamentet skrevs var Norge i personalunion med Sverige och Nobels fredspris utdelas därför sedan 1901 i Oslo av den Norska Nobelkommitténs ordförande, och från 1990 i Oslo rådhus. 1947-1990 hölls utdelningen på Universitetet i Oslo, och innan dess i Norska Nobelinstitutets lokaler.[10]
[redigera] Nobelfesten
Efter prisutdelningen följer i Stockholm Nobelfesten med stor middag som sedan 1930 med få undantag hållits i Blå hallen i Stockholms stadshus.[10] Innan stadshuset var byggt hölls festen, då kallad Nobelmiddagen, i Vinterträdgården på Grand Hôtel Royal.[10] Tillsammans med pristagarna är hela den kungliga familjen hedersgäster. Pristagarna brukar åtföljas av hela sin familj. Antalet gäster är cirka 1 300, inklusive 250 studenter.[10]
Betjäningen i form av servitörer, kockar, vaktmästare etcetera är omfattande; och har tränats flera dagar i förväg. Under prisutdelningen och Nobelfesten tjänstgör ett antal av Stockholms studenter som marskalkar. Matsedeln publiceras inte innan middagen, och maten bärs fram i procession. Inför Nobelprisets 90-årsjubileum 1991 komponerades en särskild Nobelservis, som därefter använts vid middagen. Under sittningen håller pristagarna varsitt tal, i regel av en lättsammare karaktär. Underhållning ges av kända artister. Efter middagen vidtar dans i Gyllene salen. Festen får liksom prisutdelningen stor medial uppmärksamhet, bland annat med direktsändning i Sveriges Television.
[redigera] Efterfest
Sedan 1978 har en efterfest till Nobelfesten arrangerats av fyra studentkårer i Stockholm på roterande basis; Stockholms Universitets Studentkår, Tekniska Högskolans Studentkår, Handelshögskolans i Stockholm studentkår och Medicinska Föreningen. Tanken är att efterfesten, som även kallas Nobel NightCap, ska utgöra ett tillfälle för nobelpristagarna och övriga bankettgäster att fira kvällen i en avslappnad miljö utan närvaro av massmedia.[11]
[redigera] Ekonomisk förvaltning
Kapitalet förvaltas av Nobelstiftelsen och uppgick i december 2007 till 3,7 miljarder kronor, fördelat på cirka 64% aktier och resterande del i obligationer och fastigheter.[12]
Första gången priset utdelades var prissumman exakt 150 782 kronor. Jubileumsåret 1951 var prissumman för var och en av grupperna lika exakt 167 612 kronor och 46 öre. 2006 var priset 10 miljoner kronor.[13] I Nobels testamente stod att tillgångarna skulle placeras i "säkra papper ", vilket från början avsåg statliga obligationer. Statsobligationerna gav så småningom sämre utdelning, vilket ledde till att prissumman efter hand sjönk. Så småningom lättade dock den svenska regeringen på bestämmelserna, och från 1953 har stiftelsen i stort sett haft frihet att investera pengarna på det sätt som de ansett mest lönsamt.
[redigera] Referenser
- ^ Centrum för vetenskapshistoria: KVA och Nobel; Dagens Nyheter 7 december 2006: James F English: "The Economy of Prestige." (engelska); SU-Nytt 7/2005: Nobelpriset fångar världens intresse; Science & Spirit: Eyes on the Prize (engelska)
- ^ [1]
- ^ Guido Valentin: Det hände 1897; A.-B. Bokverk, Stockholm 1943
- ^ Register of Artists and Calligraphers
- ^ ”Mittag-Leffler en matematikens entreprenör”. Svenska Dagbladet. 2005-03-06. http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_401263.svd. Läst 2009-10-09.
- ^ Dagens Nyheter 2 oktober 2003: Alternativt Nobelpris delas på fem
- ^ Metro 27 september 2007: Nobel var en bedragare
- ^ ”Nobel descendant slams Economics prize”. The Local. 2005-09-28. http://www.thelocal.se/2173/20050928/. Läst 2009-10-09.
- ^ Schück, Henrik; Ragnar Sohlman, Anders Österling, Göran Liljestrand, Arne Westgren, Manne Siegbahn, August Schou, Nils K. Ståhle (1950). ”The Prize in Physiology and Medicine: The Nobel Prizes in Wartime”. in Nobel Foundation. Nobel: The Man and His Prizes. Stockholm: Klara Civiltryckeri. ss. 167–179. (citerat från en:Gerhard Domagk
- ^ [a b c d e] The Nobel Prize Award Ceremonies and Banquets
- ^ Nobel NightCap webbplats
- ^ Financial Management
- ^ What the Nobel Laureates Receive
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nobelpriset.
|
|||||||||||
