Artur von Schmalensee
| Artur von Schmalensee | |
 | |
| Född | 18 november 1900[1][2] Karlskoga församling[2] |
|---|---|
| Död | 16 januari 1972[1][2] (71 år) Saltsjöbadens församling[2] |
| Begravd | Skogsö kyrkogård |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Arkitekturskolan KTH  |
| Sysselsättning | Arkitekt[1][2] |
| Släktingar | Kurt von Schmalensee (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Prins Eugen-medaljen (1951) | |
| Redigera Wikidata | |
Oskar Harald Artur von Schmalensee, född 18 november 1900 i Karlskoga, död 16 januari 1972 i Saltsjöbaden, var en svensk arkitekt och affischkonstnär. Han var bror till arkitekten Kurt von Schmalensee.
Familj och utbildning[redigera | redigera wikitext]
Artur von Schmalensee var son till stationsinspektoren Carl Oscar Alfred von Schmalensee och Emma Nathalia Johansson samt från 1935 gift med Alfhild Olofsson. Han utbildade sig på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1923 och vid Konsthögskolans arkitekturskola i samma stad 1928. Hans examensarbete var ett förslag med nio skyskrapor, 26 våningar höga, placerade i cityområdet mellan Konserthuset och Klarabergsgatan, ett förslag i Le Corbusiers anda. Under sin utbildningstid gick Schmalensee från arkitektkontor till arkitektkontor som perspektivtecknare.
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Artur von Schmalensee var från 1926 en av de ledande medarbetarna Kooperativa förbundets arkitektkontor, KFAI. Han kom med sin precisa, funktionalistiska formbehandling att markera sig som radikal industriarkitekt. Lumalampans fabrik i Hammarby i Stockholm från 1928–30, tillsammans med Eskil Sundahl, är ett exempel härför. En viktig insats gjorde von Schmalensee med studentbostäder och Studentstaden i Uppsala (1947−53). Första etappen gjordes i en klassicerande uttrycksform som inte låg i tiden och därför fick hård kritik. Den kallades bland annat "teatral" i pressen. Andra etappen gjordes därför med modernistiska punkthus. I Kirunas gamla stadshus (1959) använder von Schmalensee en tidig postmodernism, en stilriktning som kom att bli vanlig från sena 1960-talet och ända fram till sekelskiftet. Han är begravd på Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden.[3]
Arbeten i urval[redigera | redigera wikitext]
- Havregrynskvarn, Nacka, 1927–1928
- Lumafabriken, Stockholm, senare tillbyggnader, Arthur von Schmalensee och Eskil Sundahl 1928–1930
- Nya Folkets hus i Sundbyberg, 1930
- PUB, tillbyggnad av varuhuset, Stockholm, 1933–1940
- Studentbostadshus Skolgatan 45, Uppsala, det s.k. "Klosettpalatset", numera First Hotel Linné 1936
- Studentbostadshus S:t Larsgatan. Uppsala, det s.k. Arkadien, 1936[4][5]
- S:t Paulsgatan 8, Bostadshus och församlingshem för Maria Magdalena församling, Stockholm, 1938–1940
- Studentbostadshus S:t Johannesgatan, Uppsala, det s.k. Parthenon, 1938
- Ryningska palatset, Stora Nygatan 2, Stockholm (restaurering på 1940-talet)
- Findus bostadsområde, Selleberga, Bjuvs kommun trädgårdsarkitekt Sven Hermelin, arbetet påbörjades 1941
- Marabou, kontor och fabriksbyggnader, Sundbyberg, 1941–1972
- Kanslihusannexet numera riksdagens förvaltningshus, Stockholm, 1945–1950
- Tingshus, Rättvik, 1952
- Militärhemmet, Stortorget, Karlskrona, 1952
- Kolingsborg, Stockholm, uppfört 1953–1954
- Högfors slott, Häggenås, uppfört 1954–1955
- Svenska stadsförbundets hus, uppfört 1958–1962
- Söderhamns tingshus, Söderhamn, 1962–1966
- Restaurering av Klara kyrka i Stockholm, tillsammans med Johan Sjöström, 1963–1965
- Upprustning av Kvarteret Pygmalion i Stockholm, 1963–1965
- Gamla stadshuset, Kiruna, 1963. Huset fick 1964 Kasper Salinpriset som "Sveriges vackraste offentliga byggnad".
- Björksätra kyrka, Sandviken, invigd 1975 (arbetet slutfördes av Hilding Lögdberg efter Schmalensees död)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Tidningen Arkitektur nr 4 / år 2000, Monografinummer om Schmalensees verk författat av Claes Sörstedt.
- Svensk arkitektur, ritningar 1640-1970, Byggförlaget Stockholm 1986
- KulturNav: von Schmalensee, Artur
- Svenskt konstnärslexikon del V sid 72, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390296
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] O H Artur Schmalensee, von, Svenskt biografiskt lexikon, läs online, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.158 ISBN 91-973128-2-7
- ^ http://snerikes.se/bostader/vara-omraden/
- ^ https://digitaltmuseum.se/011013949223/bygget-av-studentbostadshuset-arkadien-s-t-larsgatan-s-t-johannesgatan-uppsala-1936-1937
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- John Sjöström: O H Artur Schmalensee, von i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Artur von Schmalensee.
|