Arvidsjaurs församling

Från Wikipedia
Version från den 26 december 2017 kl. 19.24 av Yger (Diskussion | Bidrag)
Arvidsjaurs församling
Församling
Arvidsjaurs kyrka
Land Sverige Sverige
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Luleå stift[1]
Kontrakt Pite kontrakt[1]
Pastorat Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat[1]
Län Norrbottens län[2]
Kommun Arvidsjaurs kommun[2]
Areal 6 126,3 km² (2015-01-01)[3]
 - land 5 655,59 km² (2015-01-01)[3]
 - vatten 470,71 km² (2015-01-01)[3]
Folkmängd 6 484 (2014)[4]
 - män 3 276 (2014)[4]
 - kvinnor 3 208 (2014)[4]
Befolkningstäthet 1,15 inv./km²
Församlingskod 250502[2]
Pastoratskod 110506[1]
Geonames 8132787
Webbplats: Officiell webbplats
Församlingens geografiska avgränsning

Arvidsjaurs församling är en församling i Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat i Pite kontrakt i Luleå stift i Svenska kyrkan.[1] Församlingen omfattar hela Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län.[2]

Administrativ historik

Ett kapell ska redan på Johan III:s tid ha anlagts i Arvidsjaur för samernas räkning. Någon självständig församling bildades dock inte, utan kapellet lydde under kyrkoherden i Piteå.[5]

Arvidsjaurs församling bildades 1606 genom utbrytning ur Piteå landsförsamling. Den omfattade då hela Pite lappmark och dessutom byarna Gråträsk, Granträsk, Manjärv, Vistträsk och "Oppåbyen" (troligen Överbyn i Älvsbyns kommun).[6] Arvidsjaur eller ArffuidzJerffui blev en av de fyra kyrkplatser som Karl IX samma år inrättade i Lappmarken. Arvidsjaurs kyrka skulle byggas "ther Cappelett nu ståår". Tanken var att samerna i Pite lappmark hädanefter skulle samlas här under vintern för att bevista gudstjänster, marknad och ting (häradsrätt) samt betala skatt.[7]

Prästen flyttade dock aldrig upp till Arvidsjaur som det var tänkt, och församlingen återfördes som annex under Piteå 1614.[5]

Den 24 september 1640 utfärdade drottning Kristinas förmyndarregering ett brev, enligt vilket kyrkor med prästbord skulle anläggas i Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojokk och Nasafjäll. Därmed blev Arvidsjaurs församling åter självständig, men omfattade en mindre yta än tidigare, eftersom Arjeplogs församling, Silbojokks församling och Nasafjälls församling bröts ut samtidigt. Till Arvidsjaurs församling skulle höra de historiska lappbyarna Luokta och Arvidsjaur (som då även omfattade Malå).[6] 1862 utbröts Malå församling och Arvidsjaurs församling fick sin nuvarande omfattning.

Församlingen utgjorde till 1614 ett eget pastorat, för att därefter till 1640 vara annexförsamling i pastoratet Piteå landsförsamling och Arvidsjaur. Från 1640 till 1700 var församlingen ett eget pastorat igen, därefter från 1700 till 1735 annexförsamling i pastoratet Arjeplog och Arvidsjaur. Från 1735 till 1862 var församlingen återigen ett eget pastorat, därefter mellan 1862 och 1884 moderförsamling i pastoratet Arvidsjaur och Malå, därefter från 1884 åter ett eget pastorat. Från den 1 maj 1923 till den 1 juli 1991 var församlingen delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Arvidsjaurs kbfd och Glommersträsks kbfd.[8]

Församlingen utgjorde till 2018 ett eget pastorat, för att då bilda ett pastorat med Arjeplogs församling, benämnt Arjeplog-Arvidsjaurs pastorat.[9]

Kyrkor

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d e] ”Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/0e74e16a6fe541599d409efc5059dcab/skp2018_20171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  2. ^ [a b c d] ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2019-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/contentassets/13ec5841d80045498d960d456e87ea78/lkf2018_171212.pdf. Läst 23 december 2018. 
  3. ^ [a b c] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  4. ^ [a b c] ”Folkmängden per församling 2014-12-31 enligt indelningen 2015-01-01” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Forsamling-landskap-och-stad/370352. Läst 6 april 2015. 
  5. ^ [a b] Bylund, Erik (1956). Koloniseringen av Pite lappmark t.o.m. år 1867 = The colonization of Pite lappmark until 1867. Geographica, 0373-4358 ; 30. Uppsala. Libris 8076251 
  6. ^ [a b] Bromé, Janrik (1923). Nasafjäll: ett norrländskt silververks historia. Stockholm: Nordiska bokhandeln. sid. 181–186. Libris 410491 
  7. ^ Thordsson Hjort, Daniel (1858) [1606]. ”Daniel Thordsson Hjorts berättelse; dat. Hornötorp den 28 April 1606”. Handlingar rörande Skandinaviens historia XXXIX. sid. 189-207 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022. 

Externa länkar