Arvidsjaur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 65°35′N 19°10′Ö / 65.583°N 19.167°Ö / 65.583; 19.167
Arvidsjaur
Tätort
Arvidsjaur-church 1.jpg
Land  Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Arvidsjaurs kommun
Församling Arvidsjaurs församling
Koordinater 65°35′N 19°10′Ö / 65.583°N 19.167°Ö / 65.583; 19.167
Area 466,90 hektar
Folkmängd 4 635 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,93 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 8516
Arvidsjaurs läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Arvidsjaurs läge i Norrbottens län

Arvidsjaur (umesamiska Árviesjávrrie, sydsamiska Aerviesjaevrie)[2] är en tätort i Lappland och centralort i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Arvidsjaur är beläget 11 mil söder om polcirkeln och 16 mil väster om Luleå, i mellersta Lappland och tillhör Norrbottens län.

Arvidsjaur är ett stort center för Europas bilindustri, som på vinterhalvåret utför biltester i vintermiljö. Det bedrivs också en större turistverksamhet med skoterfärder, vandring och fiske. I samhället finns det en skidanläggning vid Prästberget, och utanför tätorten finner man Vittjåkk skidanläggning. Arvidsjaur är även bas för Arméns Jägarbataljon (tidigare Norrlands Dragonregemente, 1980-1994)

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Arvidsjaur har inte med mansnamnet Arvid att göra. I stället är det en försvenskning av det umesamiska ordet árviesjávrrie, härlett av árvies (”givmild” eller ”den som ger rikligt”) och jávrrie (”sjö”), och syftande på fisket i den närbelägna sjön med samma namn. Aruens järff by var 1607 namnet på den sameby, invid vilken Arvidsjaurs kyrka uppfördes.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det är däremot inte bara namnet som är gammalt med platsen. På en låg sandudde, vid uddens kant, har rester av en boplats från stenåldern hittats. Platsen är numera nästan helt vattentäckt under högvatten men var under stenåldern en ultimat plats för ett samhälle eller en boplats. Flera eldhärdar samt skörbrända stenar är allt som återstår av deras boningar men en hel del fynd har hittats, till exempel skapämnen, bitar av kvartsit, ett förarbete till pilspets samt flera färdigtillverkade spetsar, stenklubbor, skrapor och förarbeten till dessa, 220 avslag samt djurben från deras föda. Fem fiskekrokar hittades vid Lappträsk när sjön skulle sänkas, tillverkade av ben och från stenåldern, och nära platsen har även en mycket vacker stenyxa hittats. Nära Fiskträskbäckens utlopp i Storavan har en mycket vacker pilspets av skiffer hittats i sjösanden med spetsen riktad nedåt. En till boplats har hittats vid Brännträsk med rikt fyndmaterial. Förutom ben i mängder har man hittat skrapor, sextusen avslag, redskap, benföremål, yxor, bitar av harts, förarbeten, skivor och kärnor av flinta, ben, skiffer, sandsten med mera. Även ett ensamt föremål från vikingatiden har hittats; en rostig men välbevarad kniv av järn. Den hittades på ytterligare en mindre stenåldersboplats, tillsammans med avslag, restprodukter och kvarts.

Arvidsjaur var och är kyrkby i Arvidsjaurs socken. Den 25 oktober 1895 inrättades i Arvidsjaurs landskommun Arvidsjaurs kyrkostads municipalsamhälle. Namnet förkortades den 7 september 1951 till Arvidsjaurs municipalsamhälle.[3] Municipalsamhället upphörde vid utgången av år 1962.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Arvidsjaur 1900–2010[4][5][6]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
345
1950
  
2 482 ##
1960
  
2 908
1965
  
3 189
1970
  
3 541
1975
  
4 194
1980
  
4 903
1990
  
5 260 461
1995
  
5 087 451
2000
  
4 735 451
2005
  
4 644 457
2010
  
4 635 467

 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.



Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Landsväg[redigera | redigera wikitext]

Orten ligger vid E45 (Inlandsvägen) och Riksväg 95 (Silvervägen).

Flygplats[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen Arvidsjaur Airport, som har ICAP-status, ligger några kilometer utanför tätorten, och därifrån går det dagliga turer till Stockholm. Det går charterflyg från Tyskland på vintern som försörjer den omfattande biltestverksamheten i regionen.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Genom Arvidsjaur går Inlandsbanan. Arvidsjaur är också ena ändpunkten för tvärbanan mot Jörn. På denna linje finns idag inte mycket trafik men förslag finns på att åter börja köra godstrafik längs hela banan. Delen närmast Arvidsjaur används redan av Storstockholms lokaltrafik för provkörningar av tunnelbanevagnar i vinterföre.

I Arvidsjaur finns Arvidsjaurs Järnvägsförening, som sommartid ordnar ångloksturer mellan Arvidsjaur och Slagnäs.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Arvidsjaur bedrivs sedan ett antal år tillbaka flygförarutbildning på gymnasienivå. Flygutbildningen är förlagd på halvtid på Arvidsjaur flygplats och drivs kommersiellt av flygskolan Scandinavian Aviation Academy. En begränsad satsning på flygledarutbildning började år 2008.

Arvidsjaur är dessutom säte för norrlandsjägarna, numera Arméns jägarbataljon.

Storstämningshelgen i Arvidsjaur[redigera | redigera wikitext]

Storstämningshelgen är en folkfest i Arvidsjaur som firas sista helgen i augusti varje år. Då använder ägarna till kåtorna i centrala Arvidsjaur sina kåtor.


I media[redigera | redigera wikitext]

I spelserien Mercenaries förekommer en karaktär vid namn Mattias Nilsson som är född och uppvuxen i Arvidsjaur och tjänstgjort vid regementet K4 som fjälljägare. Hans röst görs av Peter Stormare i spelet.

Kända personer som bott/bor i Arvidsjaur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  3. ^ [http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6
  4. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Tätorter med minst 200 invånare sida 307 i pdf:en

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]