Axel Thue (matematiker)

Axel Thue, född den 19 februari 1863 i Tønsberg, död den 7 mars 1922 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk matematiker känd för sina arbeten rörande diofantiska approximationer och kombinatorik.

Thue blev student 1883 och candidatus realium 1889. Han ägnade redan som ung student de mer filosofiska och metafysiska sidorna av matematiken ett ingående självständigt studium, något som tilldrog honom Sophus Lies uppmärksamhet. Efter att ha fullbordat sina studier vid Kristiania universitet med Elling Holst som handledare vistades han under ett par år i Tyskland och hade kontakt med Lie och Mayer i Leipzig, och med Kronecker, Helmholtz och Fuchs i Berlin.

Thue var universitetsstipendiat 1891–1894, blev därefter overlærer i mekanik vid Trondhjems Tekniske Læreanstalt och 1903 Cato Guldbergs efterträdare som professor i tillämpad matematik vid universitetet i Kristiania.

Han tilldelades Fridtjof Nansens belønning for fremragende forskning 1913.

Av hans arbeten, som nästan alla har inriktning mot antingen geometri eller talteori, och som utmärks av ett originellt sätt att angripa problemen på, kan nämnas till exempel Et Theorem om netformige Figurer^[1], Om en pseudomekanisk Methode i Geometrien^[2] och Om Legemers Opstykning i de samme Dele^[3].

År 1908 påbörjades ett nytt avsnitt i Thues matematiska produktion, som inleddes med monografin Om en generel i store hele Tal uløsbar Ligning (1908), i vilken en ny fruktbar metod för studium av algebraiska tals aritmetiska egenskaper offentliggjordes. I anslutning till denna monografi publicerade Thue senare en rad andra artiklar, dels i Kristiania Videnskabs Selskabs skrifter, dels i Crelles Journal. De sista uppsatserna, Über Annäherungswerthe algebraischer Zahlen (1909), väckte berättigat uppseende bland sakkunniga.

Thue har givit upphov till flera satser och liknande inom matematiken, som benämns efter honom:

Thues ekvation, som har ändligt många heltalslösningar.
Thues lemma, som anger att varje modulärt heltal kan skrivas som en modulär kvot med täljare och nämnare begränsade av kvadratroten av modulen.
Thue, Siegel och Roths teorem, ofta bara benämnt Roths teorem, som anger diofantisk approximation till algebraiska tal.
Den 2-dimensionella analogin till Keplers förmodan, som anger att hexagonal packning utgör den tätaste cirkelpackningen i planet (1890).

Thue sysselsatte sig också med mekanik. Vid sidan av detta utgav han enstaka arbeten om teman tillhörande gränsområdena mellan matematik och filosofi.

Han efterlämnade en betydande mängd manuskript, som av hans änka skänktes till universitetsbiblioteket.