Börstils kyrka

Börstils kyrka
Kyrka
Börstils kyrka
Land	Sverige
Län	Uppsala län
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Uppsala stift
Församling	Börstils församling
Koordinater	60°14′37.3″N 18°20′50.4″O
Invigningsår	1300-talet

Börstils kyrka är en kyrkobyggnad i Börstil i Uppsala stift. Kyrkan ligger 6,5 mil nordost om Uppsala och 2 km söder om Östhammar och är församlingskyrka i Börstils församling.

Kyrkobyggnaden

Börstils kyrka är en rymlig nyklassicistisk salskyrka med ett högt och bastant torn. Kyrkan byggdes av gråsten och tillkom troligen under 1300-talets förra del. Under 1400-talet uppfördes valven och då dekorerades kyrkan också med kalkmålningar. År 1719, under det Stora nordiska kriget, brändes kyrkan av ryssarna men återställdes. År 1749 härjade ryssarna åter på orten. År 1783 invigdes ett orgelverk av Olof Schwan, orgelbyggare i Stockholm. Under 1850-talet gjordes en större ombyggnad. Då uppfördes det höga tornet, samtidigt sänktes det höga och spetsiga taket till nuvarande nivå. År 1984 vidtogs en mycket grundlig yttre renovering och 1986 en omfattande inre restaurering. Vid detta tillfälle inreddes också ett museum i tornkammaren.

Inventarier

Bland inventarierna märks:

• Altaruppsats skapad 1737 av Olof Gerdman (1691-1765).
• Predikstol från 1725.
• Dopfat från 1723.
• Brudkrona från 1640.
• Olof Schwans barockorgel från 1783.

Orglar

Läktarorgeln

• 1783: Orgelbyggare Olof Schwan (1744-1812), Stockholm, bygger ett enmanualigt orgelverk med bihangspedal på läktaren. Fasad efter ritning av konduktören och tecknaren Jacob Wulff (1750-1800). Turellernas pipor är ljudande, övriga fasadpipor stumma. Enligt en notering i orgelhuset invigs orgeln den 29 september 1783. Ursprunglig disposition är okänd men enligt inventering 1829 och enligt Sundberg & Björkman 1869 är antalet stämmor 13 stycken. Säkerligen är dispositionen oförändrad.
• 1831: Reparation av (Gustav ?) Andersson (enligt notering i orgelhuset).
• 1933-1934: Orgelbyggare John Vesterlund, Lövstabruk, renoverar orgeln enligt ett förslag av orgelforskare och fil. lic. Bertil Wester (1902-1976): Ett svällverk med fyra stämmor och pedal byggs till på pneumatiska väderlådor. Även den gamla lådan pneumatiseras och tonomfånget i manualen ökas till trestruket f (f³) genom komplettering med en liten extra väderlåda. Alla tungstämmor tas bort. Registraturen görs också pneumatisk och spelbordet placeras fristående från orgelhuset.

Den förste att traktera Schwan-orgeln, kyrkans första orgel, var organisten Anders Lindgren (1752-1832), verksam som klockare och organist i Börstil 1783-1832. Han efterträddes som organist av sin son, Carl Johan Lindgren (1796-1884).

Disposition:

Manual C-f³	Öververk C-f³	Pedal C-g°	Koppel
Borduna 16’	Gemshorn 8’ (1933)	Subbas 16’ (1933)	I/P
Principal 8’	Salicional 8’ (1933)		II/P
Gedackt 8’	Rörflöjt 4’ (1933)		II/I
Oktava 4’	Waldflöjt 2’ (1933)		4’I/I
Rörflöjt 4’			16'II/II
Kvinta 2 2/3’	Crescendosvällare	Automatisk pedalväxling
Octava 2’
Ters 1 3/5’
Mixtur IV chor. 1 1/3’ + 1’ + 4/5’ + 2/3’

• 1945: Reparation av Oskar Sundström i Lövstabruk.
• 1948: Renovering av Bo Wedrup, Orgeltjänst, Uppsala. Troligen är det vid detta tillfälle (eller möjligen 1945) som tonhöjden sänks ett halvt tonsteg genom uppflyttning av piporna ett steg; vissa öppna pipor kapas.
• 1978-1979: Restaurering av firma A. Magnussons orgelbyggeri i Mölnlycke: 1934 års tillbyggnader avlägsnas och den mekaniska trakturen och registraturen återskapas med hjälp av bevarade originaldelar. Den ursprungliga stämningen i korton återställs genom att flyttade pipor sätts tillbaka på sin plats och kapade pipor förlängs. Tungstämmorna återinsätts, varvid saknade pipor rekonstrueras. På förslag av intonatören Herwin Troje tempereras orgeln enligt H. T. Scheffers system (1748).

Nuvarande och sannolikt ursprunglig disposition

Manual C-c³	Pedal C-g°
Borduna 16’	bihängd
Principal 8’ (fasad)
Gedact 8’
Octava 4’
Rörfleut 4’
Quinta 3’ (eg. 2 2/3’)
Octava 2’
Decima af 4’, 1 3/5’
Mixtur IV chor. 1 1/3’ + 1’ + 4/5’ + 2/3’
Trompet 16’, (1773/1979)
Trompet 8’ B/D, (1979)
Trompet 4' B

Kororglar

Kronologi

• 1966: Gebrüder Jehmlich, Dresden, Tyskland, levererar en 5-stämmig kororgel.
• Vid okänd tidpunkt flyttas Jehmlichs orgel till Dannemora kyrka.
• 1978-1979: A. Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke, bygger en tvåmanualig kororgel med självständig pedal och mekaniska slejflådor.

Disposition

Huvudverk C-g³	Svällverk C-g³	Pedal C-f¹	Koppel
Rörflöjt 8’	Spetsgamba 8’	Subbas 16’	I/P
Fugara 8’	Gedackt 8’	Principal 8’	II/P
Principal 4’	Koppelflöjt 4’	Borduna 8’	II/I
Täckflöjt 4’	Principal 2’	Pommer 4’	4’I/P
Kvint 2 2/3’	Nasat 1 1/3’	Rauschkvint III chor.	4’II/P
Waldflöjt 2’	Cymbel II chor.	Fagott 16’
Ters 1 3/5’	Krumhorn 8’
Mixtur III chor.	Tremulant
Tremulant	Crescendosvällare

Externa länkar och källor

• Börstils kyrka (Beskrifning öfver Stockholms län 1850)
• Börstils kyrka (Uppsala turism)

Litteratur och källor

• Våra kyrkor, sid. 30 av 734 sidor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
• Nationalencyklopedin, multimedia 2000 plus
• Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
• Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
• Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
• Jan Håkan Åberg (red.): Inventarium över svenska orglar 1990:II, Uppsala stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1991, ISSN 1100-2700