Banovina Kroatien
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
.svg)
| Kroatiens historia | |
Denna artikel ingår i en artikelserie
|
|
| Tidig historia | |
|---|---|
| Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.) |
|
| Medeltiden | |
| Pannoniska Kroatien (600-900-talet) | |
| Dalmatiska Kroatien (800-900-talet) | |
| Kungariket Kroatien (925-1527) | |
| Republiken Dubrovnik (1032-1808) | |
| Habsburgska riket | |
| Kungariket Kroatien (1527–1868) | |
| Kungariket Slavonien (1745–1868) | |
| Kungariket Dalmatien (1815–1918) | |
| Kungariket Kroatien och Slavonien (1868–1918) |
|
| Illyriska provinserna (1809–1816) | |
| Österrikiska kustlandet (1813–1918) | |
| Kungariket Illyrien (1816–1849) | |
| Sloveners, kroaters och serbers stat (1918) | |
| Jugoslavien | |
| Banatet Kroatien (1939–1941) | |
| Oberoende staten Kroatien (1941–1945) | |
| SR Kroatien (1963–1991) | |
| Det självständiga Kroatien | |
| Självständighetskriget (1991–1995) | |
| Kroatien (1991–)
|
|
| Kroatienportalen |
Banovina Kroatien (kroatiska, serbiska, bosniska: Banovina Hrvatska), alternativt banatet Kroatien, var en provins (banovina) inom kungariket Jugoslavien mellan 1939 och 1941, då landet kom att ingå i Oberoende staten Kroatien. Banovina Kroatien fanns dock kvar officiellt till 1943. Banovina Kroatien uppstod efter kroatiska påtryckningar att en sammanslagning av de två kroatisk dominerade banaterna banovina Sava och banovina Primorska, och därtill ett fåtal mindre områden i dess närhet. Huvudstaden var Zagreb och provinsen bestod av större delen av dagens Kroatien samt större delar av dagens Bosnien och Hercegovina och mindre delar av dagens Serbien. Banovina Kroatien var främst befolkat av kroater men hade även en stor minoritet av serber.
Innehåll |
Befolkning[redigera]
Banovina Kroatien befolkades främst av kroater (74%), men också en stor serbisk minoritet (19%). Det delades in i 99 kotar där 81 hade kroatisk majoritet, 17 serbisk (absolut i 12, relativt i 5) och muslimsk i 1.
| Folkgrupp | Befolkning | % | ||
|---|---|---|---|---|
| Kroater | 2 959 494 | 74,5 | ||
| Serber | 737 978 | 15,5 | ||
| Tyskar | 89 215 | 2,2 | ||
| Ungrare | 58 115 | 1,5 | ||
| Tjecker | 38 221 | 0,9 | ||
| Slovener | 37 569 | 0,9 | ||
| Romer | 14 830 | 0,4 | ||
| Slovaker | 12 329 | 0,3 | ||
| Ukrainare | 7 086 | 0,2 | ||
| Italienare | 6 258 | 0,2 | ||
| Ryssar | 5 064 | 0,1 | ||
| Polacker | 4 845 | 0,1 | ||
| Arnauter | 944 | - | ||
| Bulgarer | 620 | - | ||
| Judar | 617 | - | ||
| Rumäner | 557 | - | ||
| Turkar | 209 | - | ||
| Greker | 63 | - | ||
| Övriga | 1 711 | - | ||
| Källa: [1] | ||||
Sport[redigera]
Kroatiens fotbollsförbund kontrollerade fotbollen inom Banovina Kroatien. Man organiserade en egen liga och senare också eget landslag. The Banovina Kroatien spelade fyra landskamper hemma och borta, där man mötte Schweiz och Ungern. Kroatiska mästerskapen i rodd avhölls här den 29 juni 1940.[2]
Kroatiens boxningsförbund återskapades den 5 oktober 1939, som styrande organisation för all boxning inomg Banovina Kroatien.[3]
Galleri[redigera]
-
Jugoslaviens banat före skapandet av Banovina Kroatien
-
Nationsflagga och örloggsflagga för ensign Banovina Kroatien
symbolförklaring 
symbolförklaring -
Lilla vapnet för Banovina Kroatien
Se även[redigera]
Källor[redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 april 2012.
Fotnoter[redigera]
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Banovina Kroatien
- Karta över Jugoslavien med Banovina Kroatien (ungerska)
