Banovina Kroatien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Banovina Kroatien
Kroatiska: Banovina Hrvatska
Serbiska: Бановина Хрватска

1939–1943
Flagga Vapen
Banovina Kroatien
Banovina Kroatien
Huvudstad Zagreb
Språk Serbokroatiska
Religion Romersk katolicism, Serbisk-ortodoxa kyrkan
Statsskick Banat
Bildades 1939


Upphörde 1943


Valuta Jugoslavisk dinar
Tidszon UTC+1 (CET)
Kroatiens historia
Kroatiens statsvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidig historia
Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.)
Medeltiden
Pannoniska Kroatien (600-900-talet)
Dalmatinska Kroatien (800-900-talet)
Kungariket Kroatien (925-1527)
Republiken Dubrovnik (1032-1808)
Habsburgska riket
Kungariket Kroatien (1527–1868)
Kungariket Slavonien (1745–1868)
Kungariket Dalmatien (1815–1918)
Kungariket Kroatien och Slavonien
(1868–1918)
Illyriska provinserna (1809–1816)
Österrikiska kustlandet (1813–1918)
Kungariket Illyrien (1816–1849)
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918)
Jugoslavien
Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918–1929)
Kungariket Jugoslavien (1929–1945)
Banatet Kroatien (1939–1941)
Oberoende staten Kroatien (1941–1945)
SR Kroatien (1963–1991)
Det självständiga Kroatien
Självständighetskriget (1991–1995)
Kroatien (1991–)
Kroatienportalen

Banovina Kroatien (kroatiska, serbiska, bosniska: Banovina Hrvatska), alternativt banatet Kroatien, var en provins (banovina) inom kungariket Jugoslavien mellan 1939 och 1941, då landet kom att ingå i Oberoende staten Kroatien. Banovina Kroatien fanns dock kvar officiellt till 1943. Banovina Kroatien uppstod efter kroatiska påtryckningar att en sammanslagning av de två kroatisk dominerade banaterna banovina Sava och banovina Primorska, och därtill ett fåtal mindre områden i dess närhet. Huvudstaden var Zagreb och provinsen bestod av större delen av dagens Kroatien samt större delar av dagens Bosnien och Hercegovina och mindre delar av dagens Serbien. Banovina Kroatien var främst befolkat av kroater men hade även en stor minoritet av serber.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Banovina Kroatien befolkades främst av kroater (74%), men också en stor serbisk minoritet (19%). Det delades in i 99 kotar där 81 hade kroatisk majoritet, 17 serbisk (absolut i 12, relativt i 5) och muslimsk i 1.

Folkgrupp Befolkning  %
Kroater 2 959 494 74,5
Serber 737 978 15,5
Tyskar 89 215 2,2
Ungrare 58 115 1,5
Tjecker 38 221 0,9
Slovener 37 569 0,9
Romer 14 830 0,4
Slovaker 12 329 0,3
Ukrainare 7 086 0,2
Italienare 6 258 0,2
Ryssar 5 064 0,1
Polacker 4 845 0,1
Arnauter 944 -
Bulgarer 620 -
Judar 617 -
Rumäner 557 -
Turkar 209 -
Greker 63 -
Övriga 1 711 -
Källa: [1]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Kroatiens fotbollsförbund kontrollerade fotbollen inom Banovina Kroatien. Man organiserade en egen liga och senare också eget landslag. The Banovina Kroatien spelade fyra landskamper hemma och borta, där man mötte Schweiz och Ungern. Kroatiska mästerskapen i rodd avhölls här den 29 juni 1940.[2]

Kroatiens boxningsförbund återskapades den 5 oktober 1939, som styrande organisation för all boxning inomg Banovina Kroatien.[3]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 3 april 2012.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lorković 1996, s. 292.
  2. ^ Kronologija hrvatskog veslanja
  3. ^ Povijest hrvatskog sporta: Boks

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]