Republiken Ragusa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republiken Ragusa
Latin: Respublica Ragusina
Italienska: Repubblica di Ragusa
Kroatiska: Dubrovačka Republika

Flag of Most Serene Republic of Venice.svg
1358–1808
Flagga Vapen
Republiken Dubrovniks utbredning 1426 i brunt.
Republiken Dubrovniks utbredning 1426 i brunt.
Huvudstad Dubrovnik
Språk Officiellt latin och italienska, inofficiellt kroatiska och dalmatiska
Religion Kristendom
Statsskick Republik
Bildades 18 februari 1358


Upphörde 31 januari 1808


Areal 1 500 km² (1808)
Folkmängd
 – befolkningstäthet
30 000 (1808)
20.0 inv/km²
Valuta Ragusisk perpera
Tidszon UTC+1 (CET)
Kroatiens historia
Kroatiens statsvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidig historia
Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.)
Medeltiden
Pannoniska Kroatien (600-900-talet)
Dalmatinska Kroatien (800-900-talet)
Kungariket Kroatien (925-1527)
Republiken Dubrovnik (1032-1808)
Habsburgska riket
Kungariket Kroatien (1527–1868)
Kungariket Slavonien (1745–1868)
Kungariket Dalmatien (1815–1918)
Kungariket Kroatien och Slavonien
(1868–1918)
Illyriska provinserna (1809–1816)
Österrikiska kustlandet (1813–1918)
Kungariket Illyrien (1816–1849)
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918)
Jugoslavien
Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918–1929)
Kungariket Jugoslavien (1929–1945)
Banatet Kroatien (1939–1941)
Oberoende staten Kroatien (1941–1945)
SR Kroatien (1963–1991)
Det självständiga Kroatien
Självständighetskriget (1991–1995)
Kroatien (1991–)
Kroatienportalen

Republiken Ragusa (latin: Respublica Ragusina, kroatiska: Dubrovačka Republika, italienska: Repubblica di Ragusa) var en stadsstat i Dalmatien i södra Kroatien med staden Dubrovnik som huvudort. Republiken existerade från 1358 till 1808Napoleons styrkor intog huvudorten Dubrovnik och förklarade republiken upplöst. Republiken Dubrovnik hade sin höjdpunkt på 1400- och 1500-talet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sedan Napoleon upplöst republiken Dubrovnik 1808 inlemmades dess forna landområde i de av fransmännen skapade illyriska provinserna. Sedan österrikarna besegrat fransmännen i krig inlemmades den södra delen av de forna illyriska provinserna 1815 i kungariket Dalmatien som förblev en administrativ del i kejsardömet Österrike och sedermera Österrike-Ungern fram till första världskrigets slut 1918.

Styrelseskick[redigera | redigera wikitext]

Republiken Dubrovniks konstitution var aristokratisk och invånarna delades upp i tre kategorier: adel, borgare och bönder. Den övergripande makten låg i händerna på adeln. Borgarna var endast tillåtna att inneha lägre ämbeten och bönderna hade ingen röst i regeringen. Giftermål mellan de olika klasserna var förbjudet. De administrativa organen var det ”Stora rådet” (kroatiska: Veliko vijeće) som hade den övergripande regeringsmakten, det Lilla rådet (kroatiska: Malo vijeće) som var det verkställande utskottet från och med 1238 och Senaten (kroatiska: Vijeće umoljenih) från och med 1253. Statens överhuvud var rektorn (kroatiska: Knez, italienska "Rettore") vilken valdes för en period av en månad.

Det stora rådet bestod endast av aristokratiska medlemmar som tillträdde sin post vid 18 års ålder. Det lilla rådet bestod av elva medlemmar och efter 1667 endast av sju stycken. Det lilla rådet valdes av rektorn. Senaten skapades 1235 som ett rådgivande organ. Det bestod av 45 medlemmar, alla med en ålder över 40 år.

När Republiken Dubrovnik var under inflytande av Venedig styrdes den av en venetiansk rektor, men efter 1358 innehades ämbetet alltid av en lokal företrädare. Rektorns tjänstetid uppgick alltid till en månad och han kunde återinväljas först efter två år. Rektorn arbetade och levde i Rektorspalatset men hans familj bodde kvar i sitt hus.

Republikens regering var liberal till sin läggning och visade tidigt sina humanitära principer då man 1418 avskaffade slavhandel. Dubrovniks flagga bar inskriptionen ”Libertas” (frihet) och på fortet Lovrijenac går det än idag att läsa mottot ”Non bene pro toto libertas venditur auro” (frihet kan inte köpas för allt guld i världen) som är ingraverat i byggnaden. Samtidigt var regeringen en stark opponent till den östortodoxa kristendomen och endast katoliker beviljades medborgarskap i republiken Dubrovnik.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]