Kungariket Kroatien och Slavonien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungariket Kroatien och Slavonien
Kroatiska: Kraljevina Hrvatska i Slavonija
Ungerska: Horvát-Szlavón Királyság
Tyska: Königreich Kroatien und Slawonien

Flag of the Kingdom of Slavonia.gif
1868–1918
Flagga Vapen
Nationalsång: Carevka (formellt),
Lijepa naša domovino
Kungariket Kroatien och Slavonien i grönt.
Kungariket Kroatien och Slavonien i grönt.
Huvudstad Agram
Språk Kroatiska, serbiska, ungerska, tyska, latin
Statsskick Monarki
Bildades 29 maj 1867


Upphörde 29 oktober 1918


Areal 42 541 km² (1910)
Folkmängd
 – befolkningstäthet
2 621 954 (1910)
61.6 inv/km²
Valuta Forinter (1867-1892)
Kronor (1892-1918)
Tidszon UTC+1 (CET)

Kungariket Kroatien och Slavonien (kroatiska: Kraljevina Hrvatska i Slavonija; ungerska: Horvát-Szlavón Királyság; tyska: Königreich Kroatien und Slawonien) var ett kungarike och land inom dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Det var en autonom del av den ungerska delen av monarkin och inkluderade delar av dagens Kroatien och Serbien (östra delen av Srem).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kungariket Kroatien och Slavonien skapades genom den kroatisk-ungerska kompromissen 1868. Kompromissen föranleddes av den österrikisk-ungerska kompromissen 1867 som innebar att kejsardömet Österrike blev dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Den nya staten delades upp i en österrikisk och en ungersk intressesfär. Den kroatisk-ungerska kompromissen innebar att kungariket Kroatien och kungariket Slavonien förenades i en politisk enhet, kungariket Kroatien och Slavonien, tillhörande den ungerska rikshalvan.

Kungariket Kroatien och Slavonien kom att åtnjuta viss autonomi inom den ungerska riksdelen. Från Kroatien och Slavoniens sida betraktades kompromissen som ett fördrag mellan två stater medan det från Ungerns sida betraktades som en särbehandling av en provins. Genom kompromissen fastlades att Kroatien och Slavonien skulle ha en egen regional förvaltning och eget rättsväsende. Den kroatisk-slavonska lantdagen Sabor fick lagstifta i frågor som rörde kultur och undervisning. Vidare fastlades att förvaltningsspråket skulle vara kroatiska. Skatter och försvarsväsen låg utanför Sabors kompetensområde. Den kroatisk-slavonska regeringschefen, banen, utnämndes av den ungerska regeringen[1].

Den nya politiska indelningen i dubbelmonarkin skapade ett missnöje hos kroaterna. Detta på grund av att kungariket Kroatien och Slavonien kom att tillhöra den ungerska rikshalvan medan kungariket Dalmatien kom att sortera under den österrikiska. Missnöjet manifesterades bland annat genom att kroaterna kallade den nyskapade enheten Kroatien och Slavonien för det "Treeinga kungariket Kroatien, Slavonien och Dalmatien". Den nya enhetens heraldiska vapen inkluderade även Dalmatiens traditionella vapen. Ungrarna understödde i stor utsträckning en förening av de kroatiska länderna i hopp om att utöka sin intressesfär.

Kungariket Kroatien och Slavonien existerade fram till 1918 då landet, som ett resultat av första världskriget och Österrike-Ungerns upplösning, kom att ingå i Sloveners, kroaters och serbers stat och i förlängningen införlivades med kungariket Jugoslavien.

Län[redigera | redigera wikitext]

Kungariket Kroatien och Slavonien var indelat i åtta län eller comitatus (med länens residensstäder inom parentes):

Demografi[redigera | redigera wikitext]

I folkräkningen 1910 uppgick befolkningen i kungariket till 2 621 954 personer och inkluderade personer med följande modersmål:

Kroatiens historia
Kroatiens statsvapen
Denna artikel ingår i en artikelserie
Tidig historia
Kroatiens förhistoria (ca 100 000 f.Kr.-500 e.Kr.)
Medeltiden
Pannoniska Kroatien (600-900-talet)
Dalmatinska Kroatien (800-900-talet)
Kungariket Kroatien (925-1527)
Republiken Dubrovnik (1032-1808)
Habsburgska riket
Kungariket Kroatien (1527–1868)
Kungariket Slavonien (1745–1868)
Kungariket Dalmatien (1815–1918)
Kungariket Kroatien och Slavonien
(1868–1918)
Markgrevskapet Istrien (1860–1918)
Illyriska provinserna (1809–1816)
Österrikiska kustlandet (1813–1918)
Kungariket Illyrien (1816–1849)
Slovenernas, kroaternas och serbernas stat (1918)
Jugoslavien
Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (1918–1929)
Kungariket Jugoslavien (1929–1945)
Banatet Kroatien (1939–1941)
Oberoende staten Kroatien (1941–1945)
SR Kroatien (1963–1991)
Det självständiga Kroatien
Självständighetskriget (1991–1995)
Kroatien (1991–)
Kroatienportalen

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

I övrig enligt nedanstående noter:

  1. ^ Wolf Dietrich Behschnitt: Nationalismus bei Serben und Kroaten, 1830-1914: Analyse und Typologie der nationalen Ideologie, Oldenbourg Wissenschaftsverlag, München 1980, sid. 33ff.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]