Bertil Bull Hedlund

Från Wikipedia
Version från den 2 december 2017 kl. 19.07 av Janee (Diskussion | Bidrag) (→‎Grafisk produktion: rättar länk till Uppsala universitetsbibliotek)
Bergslagsbal från 1938 av Bertil Bull Hedlund. Etsning och torrnål.

Bertil Adolf Bull Hedlund, född den 9 april 1893 i Falun, död 29 december 1950 i Stockholm, var en svensk konstnär och grafiker. Han var far till Jan-Henrik Hedlund.

Tillnamnet "Bull" tillkom redan under skoltiden, då han var "undersätsig och påminde om en ungtjur"[1]. Redan i sina tidigare verk använde han sig av "Bull", men då sist i namnet - "Bertil Hedlund-Bull". Senare, när han på allvar tog upp sin grafiska produktion, ändrades ordningen till den som är känd idag.

Hedlund var elev vid Tekniska skolan under åren 1911-1913, och 1914-1916 vid Konstakademien. Han företog studieresor till Paris, Köpenhamn, Dresden och Berlin.

Grafisk produktion

Den grafiska produktionen kan enligt Lindgren delas upp i två perioder:

Åren 1914-1822 som domineras av torrnålsgravyrer med företrädesvis intima stämningsbilder.

Åren 1933 och framåt som karaktäriseras av en mer frodig, och ibland burlesk berättarkonst. Tekniken är här ofta en blandning av torrnålsgravyr och etsning.

Han tecknade med förkärlek motiv från café, varietéer, cirkuslivet, sociala satirer, symboliska ämnen och historiska skildringar. Hans gastronomiska intressen är väl företrädda. Han utförde även bokomslag, bokillustrationer och exlibris. Till exempel utförde han illustrationer till Thaïs och Drottning Gåsfot av Anatole France samt illustrationer till samtida svenska författare.

Ett välkänt blad av Bull Hedlund är Wienervals II (1937, Lindgren 96), där han låter unga kvinnor valsa runt med ålderstigna officerare. Något av det gamla Europas dödsdans. Ett annat typiskt blad är Rue de l'Ecole de Médecine (1938, Lindgren 114) som åskådliggör det något makabra skyltfönstret i en anatomisk butik vid Paris medicinska fakultet.

Lindgrens förteckning över de grafiska verken omfattar 155 nummer, men den är inte helt komplett.

Hedlund tillhörde grafikergruppen Falugrafikerna. Han är representerad i Dalarnas museum, Nationalmuseum[2], Uppsala universitetsbibliotek[3], Göteborgs konstmuseum[källa behövs], Moderna museet[4], Waldemarsudde, Norrköpings konstmuseum, Västerås konstmuseum, Kalmar konstmuseum[5] och Helsingfors.

Referenser

Tryckta källor

  • Nils Lindgren: Bertil Bull Hedlund, Sveriges allmänna konstförenings publikation LXI, 1952. I boken finns en förteckning över de grafiska verken.
  • Rune Bondjers: Falugrafikerna, s. 88-103. Dalarnas museum och Gidlunds bokförlag 1990

Noter

Externa länkar

Vidare läsning