Bogomiler

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bogomiler
Bogomilismens utbredning från 900-talet till 1400-talet.
Grundad 900-talet
Nedlagd 1400-talet
Typ Kristet samfund
Betjänad region Balkan

Bogomiler var en dualistisk rörelse i Balkans historia mellan 900- och 1400-talen med asketiska och antisakramentala drag. Denna kätterska rörelse uppstod på grund av det ekonomiska och politiska missnöje som fanns bland de hårt exploaterade livegna bönderna,[1] under mitten av 900-talet, i den forna slaviska staten Berzitias territorium i sydöstra Makedonien, som då var under bulgariskt herravälde under tsaren Peter I (927-969). De var påverkade av paulicianismen.

Rörelsen, som går tillbaka på prästen Bogomil, nådde sin kulmen omkr. 1100, och på grund av förföljelser utbredde den sig via Serbien och sedan de förvisats därifrån av Stefan Nemanja vidare genom Bosnien västerut och påverkade katarerna i Frankrike. I Bosnien, där de kallades patarener, bringades de i förbindelse med den Bosniska kyrkan. Efter den osmanska erövringen av området övergick en stor del av bogomilerna till islam, och det antas att dagens bosniaker till stor del är ättlingar till de konverterade bogomilerna samt medlemmar av de traditionella kristna kyrkorna som konverterat. På södra Balkan finns rester bevarade i folkloren samt seder, men dessa kan ha sin förklaring i annat än Bogomilismen.

Bogumil betyder på makedonska, bosniska, kroatiska och serbiska "den som gud håller kär". Inom Bosnien fanns den ovan nämnda bosniska kyrkan som hade förbindelser med bogomilerna, Bosniska kyrkan var dock ingen kyrka i samma organiserade mening som den katolska utan snarast ett munkväsende och deras kristendom var starkt ifrågasatt både från kyrkorna i öst och väst, och bogomilerna ansågs vara en separat religiös grupp och hade inte sin egen kyrka eller dominion inom någon annan kyrka.

Bogomilerna var förmodligen influerade av gnosticismen. Man tror att bogomilerna bevarade skrifter och muntliga traditioner från de första århundradena e.Kr. som bekämpades av katolska kyrkan. De ses som en viktig influens och möjlig källa till de läror som spreds bland katharer, manikéer, mandeer och flera östliga gnostiska rörelser i Ryssland. Det är också troligt att idéerna gick i andra riktningen, västerut, och kom att påverka den tidiga för-protestantismen. Vissa historiker påstår att bogomiler inte fanns i någon större mängd i Bosnien och drar slutsatsen att den katolska kyrkan tvingade fram bogomilska bekännelser för att kunna skapa ett samband mellan hädelse (som de ansåg att bogomiler representerade) och den bosniska kyrkan (som sades skydda dessa kättare). Detta för att skaffa sig förevändning att attackera den Bosniska kyrkan. Frågan är dock ytterst kontroversiell och avfärdad som osann av inflytelserika historiker. Oavsett hur det förhåller sig med den saken så finns det, i romersk-katolska arkiv, klara uppgifter om en dualistisk rörelse bland bosnierna under medeltiden som på sent 1800-tal avhandlats i en skrift av historikern Franjo Rački som baserat denna på främst dessa latinska källor. Även hundratals efterlämningar av Bosniska kyrkan - och därmed ett eventuellt bogomilskt inflytande - finns idag i Bosnien, bl.a. stećci-gravstenarna.

Teologi[redigera | redigera wikitext]

Bogomilerna lärde att Gud hade två änglar: Satanail och Michael. Den äldre (satanail) gjorde uppror mot sin skapare och blev Satan, medan den yngre (Michael) sändes till jorden för att vägleda Jesus.

När Gud skapade Adam, var denne tvungen att underkasta sig Satanails makt för att kunna leva på Jorden (det är en utbredd föreställning bland gnostiker att materien är ond och anden god) och kunde inte nå frälsning förrän Gud sände sin andra ängel, Michael, för att föra vidare budord till Jesus, som bröt förbundet mellan Satanail och Adam. Satanail blev då Satan, ett mindre mäktigt gudsväsen.

Bogomilerna var, på grund av sin gnosticism, kända för att inte hålla mässor i kyrkor eller andra byggnader (dess materialism) utan höll sina samlingar istället utomhus i naturen på platser de tyckte var särskilt vackra. Enligt vissa källor var de också vegetarianer. Att bogomiler var emot byggnader och annat materiellt kan vara en förklaring till varför de inte lämnade efter sig materiella kvarlevor, som byggnader och annat.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bogomilism in Macedonia”. Mi-An Publishing. http://www.unet.com.mk/mian/bogomili.htm. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]