Bombningen av Dresden
Wikipedia
Bombningen av Dresden utfördes av brittiska Royal Air Force (RAF) och amerikanska United States Army Air Force (USAAF) mellan den 13 februari och 14 februari 1945. Ödeläggelsen av Dresden är en kontroversiell aktionerna av de allierade under andra världskriget.
Innehåll |
[redigera] Den största katastrofen i Dresdens historia
Mellan den 7 oktober 1944 och 17 april 1945 bombades Dresden under 8 räder av cirka 2 500 bombplan. Natten mellan 13 och 14 februari 1945, bombades staden av 772 engelska och 311 amerikanska bombplan med 3 500 ton. Enligt beräkningar av historierevisionisten David Irving var den totala mängd bomber som fälldes över Dresden 650 000 ton (brandbomber). Man använde den första generationen brandbomber av petroleum, som först orsakade brandstormar innan detonationerna lade staden i aska och grus. Bränderna var så intensiva att personer stående ute på gatan sögs in i brinnande huskroppar.[källa behövs] 6 865 kroppar kremerades på Altmarkt den 25 februari.
[redigera] Antalet dödsoffer
Den mest spridda uppskattningen av antalet dödsoffer härrör från britten Frederick Taylor, den man som efter kriget översatte Joseph Goebbels dagböcker. Han uppskattade antalet dödsoffer till mellan 25 000 och 35 000. Det förekommer dock uppgifter om mycket högre siffror. Staden Dresden har bett en historikerkommission med bland andra Rolf-Dieter Müller och Götz Bergander att ge igenom alla uppgifter. Kommissionens rapport förväntas i 2008, men redan nu står klart att de kommer att hamna på ungefär 25 000 med en möjlig marginal på 20 % uppåt.[1]
De högra siffrorna har fått stor genomslag även i litterära verk:
- "Ni brände ner hela stället, gjorde det till en enda pelare av eld. Fler människor dog där, i den där eldstormen, än vad som dog i Hiroshima och Nagasaki tillsammans." --Kurt Vonnegut i "Slakthus 5".
[redigera] Vikt som strategiskt mål
Om Dresden skulle vara ett strategiskt viktigt mål är ett omdiskuterat ämne.
I staden fanns fabriker som Zeiss Ikon som tillverkade optiska riktmedel till kanoner och bombsikten samt kameror för fotospaning. Zeiss-Ikon hade vid denna tidpunkt 10 000 arbetare och majoriteten var slavarbetare: judar, krigsfångar samt tvångsförflyttade från Sovjetunionen. Radio-Mende (senare Nordmende) tillverkade radar- och radioutrustning samt tidrör till Wehrmacht och Luftwaffe med flera. Sachsenwerk som innan kriget gjorde bland annat elektriska hushållprodukter och motorer gjorde elektronikprodukter till Luftwaffe och V1 och V2-raketer.
[redigera] Återuppbyggnaden
Redan 1945 påbörjades försöket att rensa ruinerna, och 1946 presenterades den första återuppbyggnadsplanen. Många av de historiska byggnaderna har sedan dess återuppförts, och de 490 000 invånarna i Dresden, sedan 3 oktober 1990 huvudstad i förbundslandet Sachsen, har nu blivit en viktig turiststad.
Efter omfattande restaureringsarbete kunde Frauenkirche återinvigas den 30 oktober 2005.
[redigera] Fotnoter
- ^ ”Niemand stirbt in Deutschland ohne Registrierung”. Die Welt, 13 februari 2007.
[redigera] I kulturen
- Handlingen i Kurt Vonneguts Slakthus 5 är förlagd till Dresden under bombningarna.
- Filmen Dresden handlar om bombningen av staden.
