Bosniska
| Bosniska | |
| bosanski / босански | |
| Uttal | [ˈbɔsanskiː] |
|---|---|
| Talas i |  Bosnien-Hercegovina Serbien  Kosovo Montenegro |
| Region | Sydöstra Europa |
| Antal talare | 7,9 miljoner[1] |
| Språkfamilj | Indoeuropeiskt
|
| Latinska alfabetet och Kyrilliska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Bosnien-Hercegovina Montenegro Kosovo (regionalt) |
| Språkmyndighet | Officiell myndighet i Sarajevo |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | bs |
| ISO 639‐2 | bos |
| ISO 639‐3 | bos |
| SIL | BOS |
Bosniska är ett sydslaviskt språk talat av bosniaker och bosniskar[förtydliga] i huvudsakligen Bosnien-Hercegovina. Bosniska är det officiella språket i Bosnien-Hercegovina. Antalet talare uppskattas till 7,9 miljoner[1]. Det liknar i mycket hög grad serbiska och kroatiska, och åtminstone tidigare under ex-Jugoslaviens tid betraktades alla tre som varianter av ett och samma språk under det kontroversiella samlingsnamnet "serbokroatiska". Bosniska liksom kroatiska och slovenska skrivs idag med ett modifierat latinskt alfabet lokalt känt som gajevica efter dess uppfinnare Ljudevit Gaj.
Besläktade språk
Det bosniska skriftspråket bygger liksom serbiskan och kroatiskan på den sydslaviska štokaviska dialekten. I det kommunistiska Jugoslavien agerade man på politisk nivå för att minimera skillnaderna mellan de former av štokaviskan och närbesläktade dialekter som talades i Bosnien, Kroatien, Serbien och Montenegro. Efter Jugoslaviens sönderfall har man åter, inte minst av politiska skäl, framhävt olikheterna, vilka tidigare varit förbjudna i officiellt språkbruk. För utomstående kan bosniska, kroatiska och serbiska tyckas låta identiska. Förutom alfabetet skiljer sig emellertid bosniskan från kroatiska och serbiska i ordförråd, grammatik och prosodi (satsmelodi). Influensen av orientaliska ord är också anmärkningsvärt mycket större i det bosniska språket (cirka 12 000 ord).
Alfabet
Under äldre medeltid skrevs man på både det latinska och kyrilliska alfabetet i Bosnien. Den kyrilliska skriftvarianten som användes i området har flera namn men kallas vanligtvis för bosančica vilken var använt i en av regionens äldsta diplomatiska dokumentet Kulin Bans charter [2]. Skriften uppkom någon gång kring 1000-talet. Under den osmanska perioden använde muslimerna i Bosnien-Hercegovina en variant av det arabiska alfabetet, vilken kallas arebica. Den äldsta bevarade bosniska ordboken är skriven av Muhamed Hevaji Uskufi och är daterad till år 1631.
Grammatik
Huvudartikel: Bosnisk grammatik
Källor
Externa länkar
 |
Wikipedia har en upplaga på Bosniska. |
| |||||||||||||||||||||||
