Kasjubiska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
kasjubiska
kaszëbsczi jãzëk
Talas i Polen
Region Centraleuropa
Antal talare 50 000[1]
Status Utdöende[1]
Klassificering indoeuropeiskt

 slaviskt
  västslaviskt

   kasjubiska
Officiell status
Officiellt språk i Fr.o.m. år 2005 räknas det in som ett regionalspråk i Polen[1] och väntas bli ett hjälpspråk i Pommerns vojvodskap.
Språkkoder
ISO 639-2 csb
SIL CSB
Garcz.jpg

Kasjubiska, pomeranska, är ett språk inom den lechitiska grenen av de västslaviska språken. Det talas av cirka 50 000 personer i norra Polen väster om Gdańsk-Gdynia.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1850-talet har man sökt höja kassubiskan till ett litteraturspråk. I synnerhet liar Florian Ceynowa (d. 1880) varit mycket verksam i detta syfte. Han har för kassubiskan uppgjort ett eget alfabet, skrivit en kasjubisk grammatik (1879), utgivit en samling etnografisk-historiska skildringar ur kasjubernas liv (Skorb kaszébsko-slovjnskjé mòvé-, 13 häften, 1866-68) och, under namnet "Wójkasin", åtskilliga mindre folkskrifter. En annan författare är Jarosz Dyrda.

Det äldsta prov på språket föreligger i en översättning av Martin Luthers katekes från 1643 (nya upplagor 1752 och 1828). Det var först Christoph Mrongovius (1823 och 1828), som gjorde kassuberna med deras språk till föremål för en allmännare uppmärksamhet.

Särdrag[redigera | redigera wikitext]

Kasjubiska språket är liksom sorbiskan (i Brandenburg och Sachsen) och den på 1700-talet utdöda polabiskan i Hannover en rest av de baltiska slavernas (vendernas) språk. Man har velat anse det som en polsk dialekt, men det skiljer sig väsentligen från polska genom -ar- för äldre -or- mellan två konsonanter (kasj. karwo: po. krowa, ko), genom långa vokaler bredvid korta (po. har blott korta vokaler) och genom rörlig accent eller (i de sydliga dialekterna) accenten på 1:a stavelsen (som i tjeckiskan), i böjningen bl. a. genom instrumentalis sing. mask. och neutr.. på nasalt -e i st. f. -em och dualformer hos verbet. Den västra dialekten (i Pommern) kallas slovinziska; en mellanform mellan den egentliga kasjubiskan och slovinziskan är kabatkiskan.

Alfabet[redigera | redigera wikitext]

Kasjubiska alfabetet skrivs med det latinska alfabetet som anpassats till det kasjubiska ljudsystemet med hjälp av diakritiska tecken och kombinationer av bokstäver.

Aa Ąą Ãã Bb Cc Dd Ee Éé Ëë Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Łł

Mm Nn Ńń Oo Òò Óó Ôô Pp Rr Ss Tt Uu Ùù Ww Yy Zz Żż

Textexempel (Herrens bön)[redigera | redigera wikitext]

"Fader vår" på kasjubiska.

Òjcze nasz, jaczi jes w niebie,
niech sã swiãcy Twòje miono,
niech przińdze Twòje królestwò,
niech mdze Twòja wòlô
jakno w niebie tak téż na zemi.
Chleba najégò pòwszednégò dôj nóm dzysô
i òdpùscë nóm naje winë,
jak i më òdpùszcziwómë naszim winowajcóm.
A nie dopùscë na nas pòkùszeniô,
ale nas zbawi òde złégò. Amen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Kasjubiska.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Ethnologue - Kashubian
Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kassuber, 1904–1926.
  • De Bray, Reginald George Arthur (1951) (på eng). Guide to the Slavonic languages. London: Dent. Libris 941090