Bukspottkörtelcancer
| Bukspottkörtelcancer | |
| Latin: cancer pancreatis | |
 | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | C25 |
| ICD-9 | 157 |
| OMIM | 260350 |
| DiseasesDB | 9510 |
| Medlineplus | 000236 |
| eMedicine | med/1712 |
| MeSH | svensk engelsk |
Bukspottskörtelcancer eller pankreascancer är cancer i bukspottkörteln.[1] Bukspottskörtelcancer uppstår när celler i bukspottkörteln, ett körtelorgan bakom magsäcken, börjar föröka sig utom kontroll och bildar en cellmassa. Dessa cancerceller har förmåga att invadera andra delar av kroppen och bilda s.k. metastaser.[2] Det finns ett antal olika typer av cancrar med ursprung i bukspottskörteln. Den vanligaste, pankreatiskt adenocarcinom, står för cirka 85 procent av fallen. Dessa adenocarcinom börjar växa i den del av bukspottkörteln som bildar matsmältningsenzymer. En till två av varje hundra fall är s.k. neuroendokrina tumörer, som utgår från hormonproducerande celler i bukspottkörteln. Dessa är i allmänhet mindre aggressiva. Symptom på den vanligaste formen av cancer i bukspottskörteln är gulsot, smärta i buken eller ryggen, ofrivillig viktnedgång, blek avföring, mörk urin och aptitförlust. Vanligtvis märks inga symtom i sjukdomens tidiga skeden, och symtom som är specifika nog att leda misstanke till cancer i bukspottskörteln utvecklas normalt inte förrän sjukdomen har nått ett senare eller avancerat stadium.[3] Vid tidpunkten för diagnos har cancerceller ofta spridit sig till andra delar av kroppen.[4][5]
Pankreascancer förekommer sällan före 40 års ålder, och mer än hälften av fallen av pankreatiskt adenocarcinom uppstå bland dem som är över 70 års ålder.[6] Riskfaktorer för cancer i bukspottskörteln är tobaksrökning, fetma, diabetes, och vissa sällsynta genetiska tillstånd.[6] Cirka 25 procent av fallen är kopplade till rökning,[7] och 5-10 procent är kopplade till ärvda gener.[6] Cancer i bukspottskörteln diagnostiseras vanligen via en kombination av medicinsk bildtagning såsom ultraljud eller datortomografi, blodprov och undersökning av vävnadsprover.[3] Pankreascancer delas upp i olika sjukdomsfaser, från tidig (grad I) till sen (grad IV).[4] Screening har inte visat sig vara effektivt på befolkningsnivå.[8]
För att förhindra att cancer i bukspottskörteln hjälper det att hålla en hälsosam vikt och begränsa konsumtionen av rött eller processat kött.[9] Hos rökare minskar risken att utveckla sjukdomen om de slutar röka och risken är lika låg som resten av befolkningen efter 20 års uppehåll.[5] Cancer i bukspottskörteln kan behandlas med kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, palliativ vård, eller en kombination av dessa. Vilka behandlingsalternativ som är möjliga att tillgå är delvis baserat på cancerstadiet. Kirurgi är den enda behandling som kan bota sjukdomen, men kan också användas för att försöka förbättra livskvaliteten även när det inte finns någon möjlighet att bota sjukdomen.[3] Smärtbehandling och läkemedel som förbättrar matsmältningen kan ibland behövas.[4] Tidig palliativ vård rekommenderas bland de som får behandling med syfte att bota cancern.[10][11]
Under 2012 stod pankreascancer som den sjunde vanligaste orsaken till dödsfall i cancer och resulterade i 330 000 dödsfall globalt.[5] I USA är cancer i bukspottskörteln den fjärde vanligaste orsaken till dödsfall i cancer.[12][13] Sjukdomen är vanligast i den utvecklade världen, som stod för cirka 70 procent av alla nya fallen år 2012.[5] Pankreatiskt adenocarcinom har vanligen en mycket dålig prognos: 25 procent av människor lever ett år efter diagnos och 5 procent lever fem år.[5][14] För cancrar som upptäcks tidigt är fem-årsöverlevnaden något högre på cirka 20 procent.[15] Neuroendokrin cancer har bättre utfall och ungefär 65 procent av de drabbade är i livet efter fem år.[5]
Symptom
Buksmärtor och kraftig viktnedgång är vanliga symtom. Multipla ytliga venproppar kan ibland förekomma. Cancern kan även växa så mycket att den blockerar bland annat gallvägar. Ultraljud och datortomografi används för att visualisera tumören.
Om bukspottkörtelcancern upptäcks i ett mycket tidigt skede kan bot erhållas genom att bukspottskörteln opereras bort (pankreasektomi). I de flesta fall ger dock cancern inga symtom förrän tillväxten gått så långt att botande behandling ej längre är möjlig. Den har då oftast redan hunnit sprida sig till levern. Dödligheten för personer med bukspottkörtelcancer är därför mycket hög och är 100 procent efter tio år för den majoritet där tidig operation ej kunnat genomföras.
Endokrina bukspottkörteltumörer
Det finns många olika endokrina bukspottkörteltumörer, men det alla har gemensamt är att de är mycket ovanliga. Tumörerna är oftast ofarliga, men utsöndringen av hormoner kan ge svåra symtom. Tumörerna kan också vara del av Multipel endokrin neoplasi (MEN).
Zollinger-Ellisons syndrom
Bukspottkörteltumören utsöndrar gastrin vilket gör att risken för att utveckla magsår och andra tarmsår ökar kraftigt. Såren kan vara svårbehandlade och återkommer ofta. Diarré är vanligt. Metastaser uppkommer i drygt hälften av fallen.
Insulinom
Ger den drabbade attacker som är precis likadana som de som drabbar diabetiker vid lågt blodsocker. Svettningar, hjärtklappning, ångest och förvirring är vanligt.
Referenser
Noter
- ^ Klepp, Olbjørn (21 augusti 2014). ”bukspyttkjertelkreft”. Store medisinske leksikon. Foreningen SNL. https://sml.snl.no/bukspyttkjertelkreft. Läst 3 juli 2016.
- ^ ”What is Cancer? Defining Cancer”. National Cancer Institute. National Institutes of Health. 7 mars 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/cancerlibrary/what-is-cancer. Läst 5 december 2014.
- ^ [a b c] ”Pancreatic Cancer Treatment (PDQ®) Patient Version”. National Cancer Institute. National Institutes of Health. 17 april 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/pancreatic/Patient/page1/AllPages. Läst 8 juni 2014.
- ^ [a b c] . doi:. PMID 22592847. http://www.wessexcolorectalclinic.com/app/download/5789745892/2012_PancreaticAdenocarcinoma_BMJ.pdf.
- ^ [a b c d e f] . ISBN 92-832-0429-8
- ^ [a b c] . doi:. PMID 25207767. http://www.enotes.us/Pancreatic_Ca2014.pdf.
- ^ . doi:. PMID 23856911.
- ^ . PMID 20208319. http://www.joplink.net/prev/201003/19.html.
- ^ ”Can pancreatic cancer be prevented?”. American Cancer Society. 11 juni 2014. http://www.cancer.org/cancer/pancreaticcancer/detailedguide/pancreatic-cancer-prevention. Läst 13 november 2014.
- ^ . doi:. PMID 23846935.
- ^ . doi:. PMID 24182608.
- ^ . doi:. PMID 18695761.
- ^ ”Lifetime Risk of Developing or Dying From Cancer”. American Cancer Society. 1 oktober 2014. http://www.cancer.org/cancer/cancerbasics/lifetime-probability-of-developing-or-dying-from-cancer. Läst 1 december 2014.
- ^ ”Cancer Facts & Figures 2010” (PDF). American Cancer Society. 26 april 2010. Arkiverad från originalet den 14 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150114080100/http://www.cancer.org/acs/groups/content/%40nho/documents/document/acspc-024113.pdf. Läst 5 december 2014.
- ^ ”Pancreatic Cancer Treatment (PDQ®) Health Professional Version”. National Cancer Institute. National Institutes of Health. 21 februari 2014. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/pancreatic/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 24 november 2014.
Externa länkar
- ”Cancer i bukspottkörteln”. Cancerfonden. http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Bukspottkortelcancer/.
| |||||||||||||||||||