Hjärntumör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hjärntumör
Klassifikation och externa resurser
Metastas i hjärnans högra cerebrala hemisfär orsakad av lungcancer. MR-bild.
ICD-9 191, 225.0
MedlinePlus 007222 000768
eMedicine emerg/334 
MeSH engelsk

En hjärntumör eller intrakraniell neoplasi orsakas av icke-normala celler som bildas i hjärnan.[1] Det finns två huvud-typer av hjärntumörer: maligna eller cancerösa tumörer och benigna tumörer.[1] Cancertumörer kan delas in i primära tumörer som börjar växa i hjärnan, och de som sprids från andra regioner som hjärnmetastaser.[2] Den här artikeln handlar huvudsakligen om de tumörer som startar i hjärnan.

Alla typer av hjärntumörer kan ge symptom som varierar beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad.[1] Dessa inkluderar huvudvärk, epileptiska anfall, synproblem, kräkning, och förändrat medvetandetillstånd.[2] Huvudvärken är klassiskt sett värst på morgonen och slutar i och med kräkning.[1] Mer specifika problem inbegriper svårigheter med gång, tal eller sinnesupplevelser.[2][3] I och med att sjukdomen fortskrider kan medvetslöshet uppstå som följdsymptom.[3]

I de flesta fall är orsaken okänd.[1] Riskfaktorer som ibland är involverade är bland annat ett antal olika genetiska syndrom såsom neurofibromatos såväl som utsättning för den kemiska substansen vinylklorid, Epstein-Barr virus, ochjoniserande strålning.[1][2][3] Emedan oro har väckts kring mobiltelefonanvändning så är stödet för denna oro oklart.[3] De vanligaste typerna av primärtumörer hos vuxna är: meningiom and astrocytom som as glioblastom.[2] Hos barn är den vanligaste typen medulloblastom.[3] Diagnos sker vanligen genom medicinsk undersökning i samband med datortomografi- eller MR-bildtagningstekniker.[1] Diagnosen är sedan ofta bekräftad med hjälp av biopsi.[2] Baser på fynden graderas tumörerna efter en skala i olika svårighetsgrader.[2]

Behandlingen kan innefatta någon kombination av kirurgi, strålbehandling och cellgiftsbehandling (eller kemoterapi).[2] Antikonvulsiv-medicinering är i behov vid de som drabbas av epileptiska anfall.[2] Dexametason och furosemid kan användas för att minska svullnad kring tumören.[2] Vissa tumörer växer tillräckligt långsamt att allt som behövs är att hålla tumören under uppsikt.[2] Det sker forskning på behandlingar som utnyttjar personens egna immunsystem.[1] Utloppet av sjukdomen varierar i stor grad beroende på vilken typ av tumör det är och hur långt den har spridit sig vid diagnostillfället.[3] Glioblastom har vanligen dålig prognos, medan meningiom ofta har goda utfall.[3] Den genomsnittliga femårsöverlevnaden för hjärntumörer i USA är 33 %.[4]

Sekundära eller metastatiska hjärntumörer är vanligare än primära hjärntumörer,[1] med omkring hälften av metastaserna med ursprung ur lungcancer.[1] Primära hjärntumörer uppstår hos cirka 250,000 människor globalt årligen, vilket utgör mindre än 2 % av alla cancrar.[3] Hos barn under 15 är hjärntumörer efter akut lymfoblastisk leukemi den vanligaste cancerorksaken.[5] I Austrailien är den genomsnittliga kostnaden av ett hjärntumörfall $1,900,000, vilket är den högre kostnad än någon annan typ av cancer.[6]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Hjärntumörer är en sjukdomsgrupp som drabbar omkring 1000 svenskar per år och globalt är 1,3 % av alla diagnostiserade cancrar hjärntumörer. Hjärntumörer kan vara benigna (godartade) eller maligna (elakartade). Dessa tumörer graderas ofta enligt den så kallade WHO-skalan i grad 1-4, där grad 4 är mest elakartad. De kan också vara primära eller sekundära. Med primära menas att de ursprungligen uppstått i hjärnan, medan de sekundära tumörerna utgör metastaser till en tumör någon annanstans i kroppen. Ofta utvecklas hjärntumörer under en lång tid, och vissa former tenderar att återkomma och ibland att bli gradvis mera aggressiva. Elakartade hjärntumörer skiljer sig från många andra cancersjukdomar genom att de i princip inte sprider sig till andra organsystem.

Tumörer i hjärnan uppstår ofta inte ur nervceller utan ur en annan typ av stödjeceller i nervsytemet som kallas för gliaceller. Sådana tumörer kallas för gliom.

Andra exempel på hjärntumörer är akustikusneurinom och kraniofaryngiom. Meningeom är en extracerebral tumör som växer intrakraniellt och utgår från hjärnhinnorna.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Symptom på hjärntumör kan variera beroende på var i hjärnan tumören finns. Ett ökat tryck i hjärnan är relativt vanligt, vilket kan leda till huvudvärk, illamående, kräkningar och dålig balans. Dessa besvär är dock långt mycket vanligare än hjärntumörer och har nästan alltid andra orsaker. Hjärntumörer kan också debutera genom neurologiska bortfall, som till exempel motoriska förändringar eller synförändringar. Även epilepsianfall hos tidigare icke-epileptiker kan vara ett symptom på hjärntumör. Personlighetsförändringar är ytterligare ett symtom som ofta omgivningen märker av före den drabbade själv.

Diagnos[redigera | redigera wikitext]

En första diagnos ställs genom undersökning med datortomografi eller magnetkamera. Dessutom krävs en biopsi och mikroskopisk undersökning för att fastställa en specifik diagnos med gradering och tumörtyp.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen är beroende av tumörtypen. Ofta opererar man bort tumören i ett första steg. Vid mera elakartade tumörer följs kirurgi av strålbehandling och vid återfall ibland av cytostatikabehandling. En person som drabbats av hjärntumör behöver dessutom ofta behandlas med kortison mot förhöjt tryck i hjärnan och med antiepileptiska medel.

Prognos[redigera | redigera wikitext]

Prognosen varierar med tumörgraden, tumörtypen, patientens ålder och tumörens placering i hjärnan. Medan vissa hjärntumörer kan botas definitivt med kirurgi kan andra vara notoriskt svårbehandlade och livshotande. Många hjärntumörspatienter behöver kontroll och uppföljning under en lång tid efter sjukdomsdebuten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Svenska hjärntumörföreningen

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] ”General Information About Adult Brain Tumors”. 2014-04-14. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/adultbrain/Patient/page1/AllPages. Läst 8 June 2014. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Adult Brain Tumors Treatment”. 2014-02-28. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/adultbrain/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 8 June 2014. 
  3. ^ [a b c d e f g h] World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. Sid. Chapter 5.16. ISBN 9283204298. 
  4. ^ ”SEER Stat Fact Sheets: Brain and Other Nervous System Cance”. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/brain.html. Läst 18 June 2014. 
  5. ^ World Cancer Report 2014.. World Health Organization. 2014. Sid. Chapter 1.3. ISBN 9283204298. 
  6. ^ ”Brain Tumour Facts 2011”. Arkiverad från originalet den 20 Nov 2014. http://paperzz.com/doc/286239/pdf-file---brain-tumour-alliance-australia. Läst 9 June 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Cancerfonden - Hjärntumörer Hjärntumör.se - om hjärntumörer