Christian Krohg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även Christian Krohg (politiker)!
Christian Krohg
17:de maj 1893 av Christian Krohg

Christian Krohg, född den 13 augusti 1852, död den 16 oktober 1925, var en norsk naturalistkonstnär, författare och journalist, son till Georg Anton Krohg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Krohg utbildade sig i Berlin för Carl Gussow och företog därefter ett par betydelsefulla resor, till Skagen 1879 och Paris 1881. Han inspirerades av realisterna och valde huvudsakligen motiv från vardagslivet, ofta vardagens mörkare eller mer socialt utsatta sidor. De socialt betonade ämnena ur huvudstadens fattigfolksliv inleddes med ett i flera varianter målat motiv Daggryning (1880), av den unga sömmerskan som somnat vid symaskinen, sedan hon arbetat hela natten på en beställd balklänning. Krogh förklarade själva, att motivet för honom endast betytt ett måleriskt problem, nämligen brytningen mellan fotogenlampans och det genom rullgardinen insipprande morgondagerns ljus, och ville inte tala om målningens sociala innebörd. Motivet med syflickan förde sedan över till den så kallade Albertine-serien, behandlande de prostituerades liv, som genom Hans Jaegers bok Fra Kristianiabohêmen 1885 dragits fram i dagsdiskussionen. För Albertines sak agiterade Krohg själv genom boken Albertine från 1886. Den orsakade uppståndelse då den först utgavs, och beslagtogs av polisen. Följande år målade han även en stor målning, I polisläkarens väntrum, på samma tema.

Hans nästa stora målning blev Kampen för tillvaron (1888-89), visande brödutdelningen till de fattiga en råkall vintermorgon. Denna målning fick ett vänligare mottagande än tidigare serier, men det stora erkännandet av hans måleri kom först senare. Förutom dessa motiv målade Krohg bland annat mustigt realistiska bilder från fiskarstugorna i Skagen och livet på sjön, samt en rad porträtt. Hans produktivitet som målare avmattades något under 1890-talet, då han alltmera övergick till journalistiken. 1890-1910 verkade han som journalist på Verdens Gang, och hans intervjuer där blev banbrytande för det moderna skrivsättet. Sedan han 1909 anställts som direktör på Statens Kunstakademi, en tjänst han innehade fram till sin död, fick måleriet på nytt hans fulla intresse, och han skapade nu målningar med en friare färgsättning och ett större intresse för rörelse i sina målningar.[1]

Krohgs skrifter och tidningsartiklar samlades i fyra band och utgavs under titeln Kampen för tilværelsen (1920-22).[1]

Under de perioder han tillbringade i Skagen, dit han kom första gången 1879, hade han stort inflytande Anna och Michael Ancher.[källa behövs]

Han var gift med Oda Krohg, och far till konstnären Per Krohg (1889-1965).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 104-05 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål)


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Christian Krohg.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]