Curietemperaturen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ett ferromagnetiskt material under curiepunkten, med magnetiska spinn ordnade i samma riktning.
Magnetiska spinn i ett paramagnetiskt material, d.v.s. situationen ovanför curiepunkten, utan pålagt magnetfält. Spinnen är inte ordnade
Magnetiska spinn i ett paramagnetiskt material, d.v.s. situationen ovanför curiepunkten, med pålagt magnetfält. Spinnen är huvudsakligen ordnade i samma riktning, och följer det pålagda magnetfältet.

Curietemperaturen, T{_c}, även kallad curiepunkten, är den temperaturgräns ovanför vilken ett ferromagnetiskt ämne förlorar sina ferromagnetiska egenskaper och uppträder som ett paramagnetiskt ämne. Vid Curietemperaturen sker alltså en fasövergång. Den är uppkallad efter Pierre Curie.

Curietemperatur för olika material[redigera | redigera wikitext]

Material Curie Temperature (K)
Järn (Fe) 1043
Kobolt (Co) 1400
Nickel (Ni) 631
Gadolinium (Gd) 292
Dysprosium (Dy) 88
MnBi 630
MnSb 587
Krom(IV)oxid (CrO2) 386
MnAs 318
EuO 69
Järn(III)oxid (Fe2O3) 948
Järn(II,III)oxid (FeOFe2O3) 858
NiOFe2O3 858
CuOFe2O3 728
MgOFe2O3 713
MnOFe2O3 573
Yttriumjärngranat, YIG (Y3Fe5O12) 560


Källor[redigera | redigera wikitext]