Vismut

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vismut
Bi-TableImage.png
Tecken
Bi
Atomnr.
83
Grupp
15
Period
6
Block
p
Allmänt
Ämnesklass övriga metaller
Densitet 9780 kg/m3 (273 K)
Hårdhet 2,25
Utseende glänsande rödvit
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 208,98038 u
Atomradie (beräknad) 160 (143) pm
Kovalent radie 146 pm
e per skal 2, 8, 18, 32, 18, 5
Oxidationstillstånd (O) 3, 5 (svagt sur)
Kristallstruktur rombohedral
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Smältpunkt 544,4 K (271,2 °C)
Kokpunkt 1837 K (1564 °C)
Molvolym 21,31 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 104,8 kJ/mol
Smältvärme 11,3 kJ/mol
Ångtryck 0,000627 Pa vid 544 K
Ljudhastighet 1790 m/s m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet 2,02 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 122 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 0,867×106 S/m (Ω−1·m−1)
1a jonisationspotential 703 kJ/mol
2a jonisationspotential 1610 kJ/mol
3e jonisationspotential 2466 kJ/mol
4e jonisationspotential 4370 kJ/mol
5e jonisationspotential 5400 kJ/mol
6e jonisationspotential 8520 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
207Bi syntetisk 31,55 år ε 2,399 207Pb
208Bi syntetisk 3,368×106 år ε 2,88 208Pb
209Bi 100 % 1,9×1019 år α 205Tl
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Vismut är ett silvervitt metalliskt grundämne, som används i lättsmälta legeringar. Beteckningen är Bi efter latinets bisemutum, som i sin tur kommer från tyskans Wismuth. Detta kan i sin tur ha kommit från weiße Masse, "vit massa". Vismut(III)oxid, kemisk beteckning Bi2O3, är den form av ämnet som är viktigast inom industrin.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Vismut är en ganska tung, glänsande metall. Vismut är ovanligt ogiftigt om man jämför med många andra tungmetaller. Vismut är en av de få metaller som kan förekomma i naturen i ren form. För att vara en metall leder vismut elektricitet och värme mycket dåligt.

Irisering[redigera | redigera wikitext]

Vismut som syntetisk kristall. Ytan är ett mycket tunt skimrande skikt av vismutoxid.

I ren vismut bildar vismutatomerna kristaller.

Vid kontakt med syre kan vismut oxidera (reagera med syret), och därmed bilda den kemiska föreningen vismut(III)oxid.

Oxiderade vismutkristaller kan få en beläggning på ytan som består av ett tunt skikt av vismutoxid, vars färger framträder och skiftar om betraktningsvinkeln ändras. Detta fenomen kallas irisering.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Vismut är ungefär dubbelt så vanligt som guld i jordskorpan. Det framställs oftast som en biprodukt vid framställning av bly. Kina är världens största producent av vismut.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

  • I legeringar med låg smältpunkt.
  • Som skydd mot joniserande strålning.
  • Det används ibland i hagelkulor som ersättare till bly eftersom det är mindre giftigt.
  • Peltierelement, elektrodynamiska värmepumpar
  • Ersättare inom andra användningsområden där bly används men inte är lämpligt på grund av sin giftighet.
  • Vismutoxidklorid används ofta inom kosmetika.
  • Högtemperatursupraledande magneter

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]