Dysprosium

Dysprosium
Tecken Dy Atomnr. 66 Grupp 3 Period 6 Block f
Allmänt
Ämnesklass	lantanoider
Densitet	8551 kg/m3 (273 K)
Utseende	Silvrigt vit
Atomens egenskaper
Atommassa	162,50 u
Atomradie (beräknad)	175 (228) pm
Elektronkonfiguration	[Xe]4f106s2
e– per skal	2, 8, 18, 28, 8, 2
Oxidationstillstånd (O)	3 (svag bas)
Kristallstruktur	Hexagonal
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd	fast
Smältpunkt	1680 K (1407 °C)
Kokpunkt	2840 K (2567 °C)
Molvolym	19,01 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme	230 kJ/mol
Smältvärme	11,06 kJ/mol
Ljudhastighet	2170 m/s vid 293,15 K
Diverse
Elektronegativitet	1,22 (Paulingskalan)
Värmekapacitet	170 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga	1,08·106 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga	10,7 W/(m·K)
1a jonisationspotential	573,0 kJ/mol
2a jonisationspotential	1130 kJ/mol
3e jonisationspotential	2200 kJ/mol
4e jonisationspotential	3990 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod. 152Dy syntetisk 2,38 timmar ε α 0,600 3,727 152Tb 148Gd 153Dy syntetisk 6,5 timmar ε 2,171 153Tb 154Dy syntetisk 3·106 år α 2,947 150Gd 155Dy syntetisk 9,9 timmar ε 2,095 155Tb 156Dy 0,06 % 156Dy, stabil isotop med 90 neutroner 157Dy syntetisk 8,14 timmar ε 1,341 157Tb 158Dy 0,10 % 158Dy, stabil isotop med 92 neutroner 159Dy syntetisk 144,4 dagar ε 0,366 159Tb 160Dy 2,34 % 160Dy, stabil isotop med 94 neutroner 161Dy 18,91 % 161Dy, stabil isotop med 95 neutroner 162Dy 25,51 % 162Dy, stabil isotop med 96 neutroner 163Dy 24,90 % 163Dy, stabil isotop med 97 neutroner 164Dy 28,18 % 164Dy, stabil isotop med 98 neutroner 165Dy syntetisk 2,334 timmar β- 1,286 165Ho 166Dy syntetisk 81,6 timmar β- 0,486 166Ho
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Dysprosium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Dysprosium förekommer inte i naturen som rent grundämne, men förekommer i vissa mineraler som xenotim. Dysprosium upptäcktes första gången 1886 av Paul Émile Lecoq de Boisbaudran. Det isolerades dock inte i ren form före 1950-talet. 99 procent av världens tillgång på metallen produceras i Kina.

Se även

• Periodiska systemet