Dalslands kanal
Dalslands kanal är en kanal som möjliggör båttrafik mellan Vänern och delar av sjösystemet i Dalslands inre och sydvästra Värmland. Kanalen passerar den välkända akvedukten i Håverud och är under sommarhalvåret (säsong juni-augusti) ett mycket besökt turistmål, både för segelbåtar, motorbåtar och kanotister.
Tävlingen Dalsland kanotmaraton + genomförs delvis i sjöar som tillhör kanalsystemet.
Delar av Dalslands kanal är byggnadsminnesförklarade sedan 8 maj 2013.[1]
Fakta om Dalslands kanal
- Byggdes 1864 - 1868 under ledning av Nils Ericson.
- 17 slusstationer
- 31 slussar.
- Kanalsystemets längd är 250 km varav ca 12 km är grävd eller sprängd kanal.
- Systemet sträcker sig från Köpmannebro vid Vänern via de dalsländska sjöarna Råvarpen, Laxsjön, Lelång in i sydvästra Värmland via Foxen, Töck och slutligen Östen och bileden Snäcke kanal.
- forssträckan mellan Bengtsbrohöljen och Laxsjön kallas Höljerudsforsarna och är ett naturreservat.
- Till kanalsystemet räknas även sjöarna Stora Le samt Västra och Östra Silen. Via båtlift vid Strandviken i Stora Le (vid Nössemark) kan båtar fraktas med lastbil till Halden i Norge för vidare färd ut via Idefjorden och Svinesund till Skagerrak.
- Nivåskillnaden mellan Stora Le och Vänern är 66 m.
- 17 meters segelfri höjd erbjudes (20 meter längst i söder och mindre norr om Lelången). Det gör att segelbåtar kan användas, till skillnad från många mindre kanaler i Sverige, men man måste beakta att maximalt tillåtet djupgående är endast 1,80 m, max båtlängd 22,75 m och max bredd 4,05 m. Hastighetsbegränsning 2,5 knop.
- Gästhamnar finns i Upperud, Håverud, Dals Långed, Långbron, Laxsjön, Baldersnäs, Bengtsfors, Nössemark, Lennartsfors, Årjäng, Töcksfors, Östervallskog och Ed.
- 2011 är slussavgiften 50 - 110 SEK/sluss eller hela kanalen tur och retur 2100 - 2800 SEK, beroende på båtens storlek.
- Kanalen trafikeras av passagerarfartyg på sommaren.[2]
- Kanalen sköts av Dalslands Kanal AB med säte i Åmål.
Källor
- ^ ”Anläggningspresentation - Lagskydd”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaLagskydd.raa?anlaggningId=21320000020060&page=lagskydd. Läst 27 maj 2013.
- ^ Dalslands kanal:Passagerarbåt
Sveriges turistråd m fl
Vidare läsning
Xylografi från 1888 efter målning av Carl Ferdinand Hernlund.
- Bäckström, Uno: Uno Bäckström tecknar och skriver om Dalslands kanal (Mellerud, 1985)
- Dalslands kanal 1868-1968 (Vänersborg, 1968)
- Gunnarsson, Åke E.: Kanaler i Sverige : strategi, trafik, ekonomi och konkurrens : undersökning av de mindre inre kanalerna fram till slutet av 1930-talet med tonvikt lagd vid Hjälmare kanal och Dalslands kanal (Saltsjö-Boo, 1998)
- Jansson, Erik: Transportleden som blev ett turistmål. I: Kanaler : Svenska turistföreningens årsbok, 1995 (Stockholm, 1994)
- Johannesson, Gösta: De vita båtarna : Ångfartygsaktiebolaget Bengtsfors-Nordmarkens historia ... (Årjäng, 1983)
- Johannesson, Gösta: De vita båtarna. 2 : en bok om båttrafiken på Dalslands kanals övre del ... (Årjäng, 2002)
- Jägergren, Bengt: Dalslands kanal : det blåa bandet på Dal (Göteblorg, 1996)
- Jägergren, Bengt: Det hände runt Dalslands kanal (Göteborg, 1997)
- Körling, Thomas: Dalslands blå band : kanalens historia / berättad av Thomas Körling ; med teckningar av Stig "Gits" (Göteborg, 1968)
- Woern, Arne C.: Dalslands kanal 75 år (Åmål, 1945)
- Åsbrink, Gustav: Dalslands kanal 1868-1918 (Stockholm, 1918)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Dalslands kanal.- dalslandskanal.se
