Nils Ericson (ingenjör)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nils Ericson
Nils Ericsons staty utanför Stockholms centralstation. (Hörselskyddet på bilden kan betraktas som en humoristisk kommentar till vid tiden närbelägna byggnadsarbeten och hör inte till statyn.)
Nils Ericsons gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Nils Ericson, ursprungligen Ericsson, född 31 januari 1802 i Långbanshyttan i Värmland, död 18 september 1870 i Stockholm, var en svensk friherre och ingenjör.

Han var äldre bror till uppfinnaren John Ericsson och gift 30 april 1833 med Wendela von Schwerin,[1] dotter till greve Ph. W. von Schwerin i Östergötland. I äktenskapet blev han far till John Ericson och Carl Ericson.[2]

Kanalbyggaren[redigera | redigera wikitext]

Bröderna gick i lära bland annat hos Baltzar von Platen vid Göta kanal och AB Motala Verkstad. Under arbetet vid anläggandet av Göta kanal tjänstgjorde Nils Ericsson som nivellör och stationschef.[2] Efter arbetet med Göta kanal blev Nils chef för västra kanaldistriktet. Bland de vattenbyggnadsarbeten, åt vilka han kom att ägna sig, kan nämnas Säffle kanal, Karlstads hamn- och kanalbyggnad samt Albrektssunds kanal, Dalslands kanal och akvedukten i Håverud. Han utförde också undersökningar för en tilltänkt kanal i Norra Dalsland och för att försätta Klarälvens nedre lopp i segelbart skick. 1830–1844 var hans huvudverksamhet knuten till Västsveriges största kanalverk, Trollhätte kanal. 1837 uppgjorde Nils Ericsson en antagen plan för kanalens ombyggnad, som under hans ledning fullbordades 1844. Även efter kanalens fullbordande kvarstod Ericsson som chef för Trollhätte kanalverk fram till 1866.[2] I sin monografi (1911) om denna kanals historia lämnade Samuel Ebbe Bring en ingående redogörelse för Nils Ericsons avgörande och betydelsefulla insats. Han byggde även en kanal som rinner genom Byttorp. Han upprättade förslag till och ledde ombyggnaden av Slussen och Skeppsbrokajen i Stockholm samt utförandet av Saima kanal. Även efter sin avgång som chef för Trollhätte kanalverk 1866 ägnade han sitt intresse åt ingenjörsarbeten, och uppgorde den nya stadsplanen för Gävle efter branden 1869.[2]

Ericson tjänstgjorde samtidigt som fortifikationofficer, han blev 1823 underlöjtnant, och 1830 kapten vid Flottans mekaniska kår. 1850 befordrades han till överste.[2]

År 1830 blev Nils Ericson Trollhättebolagets mekanikus. Han fullbordade september 1832 Ströms kanal vid Göta älv med slussar av samma dimensioner som Göta kanals.

Nils Ericson ansvarade för en mängd kanalbyggen i Sverige samt ledde arbetet på den nya slussen mellan Mälaren och Saltsjön i Stockholm. Han konstruerade även östra och västra torrdockanBeckholmen i Stockholm som blev klara 1848 och som används efter ombyggnader än idag.

Järnvägsbyggen[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet började järnvägsbygget ta fart i Sverige och år 1854 beslutade riksdagen att staten skulle bygga stambanor i Sverige. Till chef för arbetet utsågs 1854 och året därpå inleddes arbetet efter de av Ericsson utformade planen för samtliga stambanor i södra och mellersta Sverige.[2] Utformningen av järnvägar och järnvägsbroar i Sverige har gjort honom till en framträdande gestalt inom svensk järnvägshistoria. När han 1862 avgick hade under hans ledning banorna Stockholm-Göteborg, Malmö-Älmhult, Falköping-Mullsjö och Hallsberg-Örebro fullbordats. Även efter hans avgång kom hans åsikter i fråga om järnvägsnätets fullbordan att väga tungt och arbetet kom att fortsättas efter de av Nils Ericsson uppdragna planerna.[2] Han var även drivande kraft bakom Sammanbindningsbanans sträckning som invigdes 1871 samtidigt med Stockholms centralstation.

Utmärkelser och monument[redigera | redigera wikitext]

En staty över Nils Ericson gestaltad av John Börjeson restes 1893 i den dåvarande Järnvägsparken i Stockholm (som låg söder om stationshuset, men som försvann då Centralbron byggdes), men flyttades under 1960-talet till sin nuvarande plats utanför Stockholms centrals huvudingång på Vasagatan. Det finns även en rest sten med en bronsrelief med Ericsons porträtt vid Trollhätte kanal, en gymnasieskola grundades även i hans namn i Trollhättan, Nils Ericsongymnasiet.[6] Göteborgs busstation (från 1996) kallas Nils Ericsonterminalen efter honom.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska adelns Ättar taflor, volym III (1862)
  2. ^ [a b c d e f g] Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  3. ^ [a b] Nationalencyklopedin på internet (prenumerant). Sökord : Nils Ericson (2010-04-11)
  4. ^ http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15351
  5. ^ Sveriges och Norges stats-kalender för år 1869, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Wetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1868 s. 566
  6. ^ Nils Ericsonsgymnasiet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]