Årjäng
- För den historiska köpingskommunen, se Årjängs köping.
| Årjäng | |
| Tätort Centralort |
|
 Årjängstrollet
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Län | Värmlands län |
| Kommun | Årjängs kommun |
| Församling | Silbodals församling |
| Koordinater | 59°23′N 12°08′Ö / 59.383°N 12.133°V |
| Area | 409,99 hektar |
| Folkmängd | 3 228 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,87 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 5884 |
  Årjängs läge i Värmlands län
|
|
Årjäng är en tätort i Värmlands län och centralort i Årjängs kommun. Årjäng ligger i sydvästra Värmland vid Västra Silens norra strand längs med E18, 100 km väster om Karlstad och 30 km från norska gränsen.
Innehåll |
Etymologi [redigera]
År 1540 skrevs namnet Argenge. Detta ord har fornsvenskt genitiv av å, vilket syftar på Silbodalsälven. Morfemet gänge syftar på "gångväg" (över ån).
Historik [redigera]
Den trakt Årjäng och Årjängs kommun tillhör ingår i de djupa skogsbygder som med sina otaliga sjöar och forsar ingår i det svensk-norska gränslandet. Den isländske historikern Snorre Sturlasson beskrev på 1200-talet dessa bygder som orter styrda av troll och häxor, ett ställe där gott folk borde undvika att göra onödiga stopp.
Administrativ historik [redigera]
Årjängs kommun började med att Silbodals landskommun 1924 inrättade Årjängs municipalsamhälle. 1941 bröts tätortsdelen ut ur kommunen för att bilda Årjängs köping.
Befolkningsutveckling [redigera]
Från 1810 till 1870 mer än fördubblades befolkningen i orterna som i dag ingår i Årjängs kommun, från 9 785 till 19 830 invånare. Från 1870 gick invånarantalet ständigt tillbaka och 1960 var det åter nere på 1810 års nivå. Orsaken var stor fattigdom bland folk och därmed mycket stor utvandring till USA, samt i någon grad också till Norge. Mellan 1960 och 1970 ”utvandrade” ytterligare nära 2 000 personer från Årjäng, med då inte till USA, utan till Göteborg eller Trollhättan för att ta nya arbeten inom bilindustrin. Från den tiden (1970) har antal invånare hållit sig stabilt runt 10 000.
Sevärdheter [redigera]
Årjäng är känt för statyn "Årjängstrollet", som tidigare stod på torget i centrum av orten. I sin famn håller trollet en balkong på vilken många kända artister uppträtt, till exempel Thore Skogman. På orten finns också Årjängs travbana, känd som Sveriges vackraste travbana. Vid travbanan finns sedan 1998 Nordiska travmuseet, vilket är det enda av sitt slag i Europa[källa behövs]. Museet syftar till att visa hästens hela historia.
Orten Årjäng kan också uppvisa ett nytt hotell med bowlingbana, Systembolag och flera restauranger, samt "Sommarvik", en högklassig campingplats. Kyrkeruds folkhögskola, känd för att utbilda goda bild- och formkonstnärer, finns också i närheten.
Distriktets otaliga sjöar och forsar ingår i slussystemet Dalslands kanal. Man kan därför segla via slussar och Nordens enda akvedukt (i Håverud), hela vägen från Årjäng till Arvika, Göteborg och Stockholm.
Näringsliv [redigera]
Årjängs kommun är en betydande handelskommun som för år 2007 utsågs till Sveriges bästa handelskommun av Handelns utredningsinstitut och Market. Också tätorten Årjäng har stor Norge-handel, även om den geografiskt ligger 30 km från norska gränsen.
Årjängs största arbetsgivare är Elektromekan AB, som är underleverantör till tillverkningsindustrin. Regnklädestillverkaren Abeko och Årjängs Travbana bidrar också med ett flertal arbetstillfällen, gränshandeln inte att förglömma. Årjäng har därför mycket låg arbetslöshet jämfört med andra svenska orter, även under kristider.[källa behövs]
Fastighetsmarknaden i Årjäng är normalt prissatt 25-35 procent lägre än motsvarande fastigheter i större orter som Arvika, Karlstad och Säffle.[källa behövs]
Kända personer från Årjäng [redigera]
- Anders Lindbäck, kyrkoherde och seriemördare
- Victor Sjöström, filmregissör och skådespelare.
- Per-Gunnar Andersson, dubbel juniorvärldsmästare i rally
- Per Björnson, Trippel nordeuropeisk mästare samt trippel svensk mästare i Crosskart
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Årjäng 1960–2010[2] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 1 675 | |||
| 1965 | 1 844 | |||
| 1970 | 2 171 | |||
| 1975 | 2 596 | |||
| 1980 | 3 008 | |||
| 1990 | 3 258 | 407 | ||
| 1995 | 3 299 | 407 | ||
| 2000 | 3 224 | 411 | ||
| 2005 | 3 172 | 411 | ||
| 2010 | 3 228 | 410 | ||
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Externa länkar [redigera]
|
||||||||||||||||
