Årjäng

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°23′N 12°08′Ö / 59.383°N 12.133°Ö / 59.383; 12.133
Årjäng
Tätort
Centralort
Årjängstrollet
Årjängstrollet
Land  Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Årjängs kommun
Församling Silbodals församling
Koordinater 59°23′N 12°08′Ö / 59.383°N 12.133°Ö / 59.383; 12.133
Area 409,99 hektar
Folkmängd 3 228 (2010)[1]
Befolkningstäthet 7,87 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 5884
Årjängs läge i Värmlands län
Red pog.svg
Årjängs läge i Värmlands län

Årjäng är en tätort i Värmlands län och centralort i Årjängs kommun. Årjäng ligger i sydvästra Värmland vid Västra Silens norra strand längs med E18, 100 km väster om Karlstad och 30 km från norska gränsen.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

År 1540 skrevs namnet Argenge. Detta ord har fornsvenskt genitiv av å, vilket syftar på Silbodalsälven. Morfemet gänge syftar på "gångväg" (över ån).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den trakt Årjäng och Årjängs kommun tillhör ingår i de djupa skogsbygder som med sina otaliga sjöar och forsar ingår i det svensk-norska gränslandet. Den isländske historikern Snorre Sturlasson beskrev på 1200-talet dessa bygder som orter styrda av troll och häxor, ett ställe där gott folk borde undvika att göra onödiga stopp.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Årjäng var och är kyrkby i Silbodals socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Silbodals landskommun där Årjängs municipalsamhälle inrättades 17 oktober 1924. Årjängs köping bildades 1941 genom en utbrytning av samhället och dess municipalsamhälle. 1952 uppgick resten av landskommunen i köpingskommunen som sedan 1971 uppgick i Årjängs kommun där Årjäng sedan dess är centralort.[2]

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Silbodals församling. [3]

Orten ingick till 1970 i Nordmarks tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Årjäng i Arvika tingsrätts domsaga och sedan 2005 ingår orten i Värmlands tingsrätts domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Årjäng 1960–2010[5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 675
1965
  
1 844
1970
  
2 171
1975
  
2 596
1980
  
3 008
1990
  
3 258 407
1995
  
3 299 407
2000
  
3 224 411
2005
  
3 172 411
2010
  
3 228 410

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Årjäng har stor Norge-handel, även om den geografiskt ligger 30 km från norska gränsen.

Årjängs största arbetsgivare är Elektromekan AB, som är underleverantör till tillverkningsindustrin. Regnklädestillverkaren Abeko och Årjängs Travbana bidrar också med ett flertal arbetstillfällen.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Årjängs marknad,[6] Allsköns musik[7] och Hästkrafthelgen är återkommande evenemang.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Årjäng är känt för statyn "Årjängstrollet", som tidigare stod på torget i centrum av orten. I sin famn håller trollet en balkong på vilken många kända artister uppträtt, till exempel Thore Skogman. I Årjäng finns också en skulpturpromenad "Tre kilometer skulptur" där bland annat en skulptur till den kände filmregissören Viktor Sjöströms ära finns med. Promenaden består av tio konstverk, där de två första finns placerade på Claras torg, resterande är placerade längs med Storgatan och sedan mot Kyrkeruds Folkhögskola.[8]

På orten finns också Årjängs travbana. Vid travbanan finns sedan 1998 Nordiska travmuseet som visar hästens hela historia.

Orten Årjäng kan också uppvisa ett nytt hotell med bowlingbana, Systembolag och flera restauranger, samt "Sommarvik", en campingplats. Kyrkeruds folkhögskola, känd för att utbilda goda bild- och formkonstnärer, finns också i närheten.

Distriktets otaliga sjöar och forsar ingår i slussystemet Dalslands kanal.

Kända personer från Årjäng[redigera | redigera wikitext]

Viktor Sjöström känd filmregissör. Född i Årjäng.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Arvika tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ Årjängs marknad
  7. ^ Allsköns musik
  8. ^ ”Offentlig utsmyckning”. Årjängs kommun. http://www.arjang.se/sv/Invanare/Uppleva--gora1/Kultur1/Offentlig-utsmyckning. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]