Dammsnäppa
| Dammsnäppa Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Dammsnäppa i vinterdräkt | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Släkte | Tringa |
| Art | Dammsnäppa T. stagnatilis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Tringa stagnatilis | |
| Auktor | Bechstein, 1803 |
| Utbredning | |
 | |
Dammsnäppa[2] (Tringa stagnatilis) är en ganska liten vadare som häckar i öppna våtmarker i flack terräng i taiga och på stäpp från östligaste Europa till Centralasien.
Utseende och läte
Dammsnäppan är 20-26 centimeter lång, har en vingbredd på 40-60 centimeter och väger cirka 50-120 gram. Den liknar en liten slank gluttsnäppa, med smal rak näbb och mycket långa gulaktiga ben. Liksom gluttsnäppan är den gråaktigt brun i häckningsdräkt, ljusare på vintern, och har en vit kil på ryggen som syns när den flyger. När den flyger har den ett nästan hackspettlikt läte, medan varningslätet liknar rödbenans.
Utbredning och systematik
Dammsnäppans närmaste släktingar är rödbena och grönbena.[3] Den är en flyttfågel som häckar från östra Europa till centrala Asien, och övervintrar främst i Afrika och Indien men även i Sydostasien och Australien. Den passerar ofta västra Europa.
Förekomst i Sverige
Dammsnäppan är sällsynt i Sverige, men observationerna har ökat sedan 1980-talet, och häckningar har konstaterats bland annat vid Roxen 2000 och Svartsjö dämme 2005.
Ekologi
Dammsnäppan häckar i öppna våtmarker i flack terräng i taiga och på stäpp. Under flytten och i vinterkvarteren uppträder den ofta vid sötvatten. Den söker föda genom att söka med sin långa näbb i mjuk botten i grunt vatten eller på våt lera. De äter mestadels insekter och liknande smådjur.
Häckning
Dammsnäppa blir sexuellt aktiv under första eller andra år i livet. Boet placeras på marken och är en grund urgröpning, som fodras mycket sparsamt med gräs. Dammsnäppa bildar ibland mycket lösa kolonier och placerar boet nära vatten eller på fuktig mark. Den påbörjar häckningen i början av maj, eller i juni längre norrut. Kullen består vanligtvis av fyra ägg.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 260.000 och 1,2 miljoner individer, varav det i Europa tros häcka 12.100-30.300 par.[1]
Namn
Fågeln har på svenska även kallats träsksnäppa.[5]
Referenser
Noter
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Tringa stagnatilis Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Pereira, Sérgio Luiz & Baker, Alan J. (2005): Multiple Gene Evidence for Parallel Evolution and Retention of Ancestral Morphological States in the Shanks (Charadriiformes: Scolopacidae). Condor 107(3): 514–526. DOI: 10.1650/0010-5422(2005)107[0514:MGEFPE]2.0.CO;2 HTML sammanfattning
- ^ Hans-Günther Bauer, Einhard Bezzel & Wolfgang Fiedler (2005) Das Kompendium der Vögel Mitteleuropas: Alles über Biologie, Gefährdung und Schutz. Band 1: Nonpasseriformes – Nichtsperlingsvögel, Aula-Verlag Wiebelsheim, Wiesbaden, sid:505, ISBN 3-89104-647-2
- ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening
Källor
- Marsh Sandpiper i engelskspråkiga Wikipedia 16 september 2005
- Lampiviklo i finskspråkiga Wikipedia 16 september 2005
- Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 208-209. ISBN 91-1-913142-9
Litteratur
- Shorebirds av Hayman, Marchant and Prater, ISBN 0-7099-2034-2